Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 27 maj 1939 - Långhags kraftverk, av Sam Malmfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
lösning av kraftverken och förbättrade hydrauliska
förhållanden. Och gå vi över till
transformatorstationerna, ställverken och kraftledningarna, så ha vi
fått driftsäkra transformatorer även för de högsta
spänningar, brytare med stor brytförmåga, goda
linje-isolatorer samt åskskydd och reläsystem, som givit
oss möjlighet att garantera en rätt så
störningsfri drift.
Nej, det är inte så märkvärdigt nu för tiden att
bygga även en stor kraftanläggning. Men å andra
sidan är det naturligtvis inte så, att tekniken på detta
område nu kommit in i ett stadium, där man anser
sig vara färdig med sina problem. Det tages
visserligen inga jättesteg framåt såsom för 20—30 år sedan,
men viel varje ny anläggning blir det dock något nytt,
som göres och som man avser skall innebära en
förbättring i jämförelse med tidigare använda
konstruktioner.
Även om Långhags kraftverk i och för sig är rätt
stort — det torde vara vårt lands femte
vattenkraftstation vad beträffar effekten — så har dess tillkomst
icke inneburit större eller mindre tekniska problem
äu vid kraftstationer i allmänhet. Vi ha i stort sett
hållit oss till de gängse använda
konstruktionsele-lnenten och ha endast eftersträvat att åstadkomma en
kraftstation, som till lägsta kostnad omvandlar fallets
naturkraft till elektrisk kraft.
Älven har spärrats med en damm, som har en höjd
av ca 15 m. I dammen finnas 6 luckor, 4 av dessa
äro uppåtgående segmentluckor, som närmast äro
avsedda för att avbörda vårfloden. Dessutom finnas
två öppningar för att föra fram flottgodset. Har man
riklig vattentillgång, tages timret genom ett stort
flottningsutskov. När det är ont om vatten, ledes det
genom en flottningsränna.
Själva kraftstationen är förlagd till älvens vänstra
strand. Den är byggd med endast två aggregat.
Vartdera förbrukar 200 m3/s, och varje turbin avgiver en
effekt av 30 000 hk.
Grundförhållandena äro goda. Hela dammen och
kraftstationen stå på gott berg. Älvens stränder
däremot utgöras av mjäla, som ligger på pinnmo. Då
mjälan icke har någon som helst hållfasthet mot
rinnande vatten, bortschaktades den vid dammens
landfästen. Tät anslutning vid stränderna åstadkom man
genom att närmast dammen gjuta en 25 cm tjock
betongskärm, som står på fast berg. Längre in mot
land nedslog man järnspont i anslutning till
betong-sponten genom det 15 meter tjocka mjälalagret ned
Fig. 5. Nedläggning av bågsätt.
till pinnmon. På älvens vänstra strand, där de
geologiska förhållandena voro ogynnsammast, gick mail
med skärmen icke mindre än 200 meter från
kraftstationshuset upp i land.
Aggregaten äro i och för sig rätt stora. Det kan
kanske vara av intresse att veta, att de äro vad
dimensionerna beträffar närmast Vargön de största i
landet och vad beträffar effekten de största närmast
Krångede. Aggregaten ha vertikala axlar, turbinerna
äro av kaplantyp med vridbara löphjulsskovlar av
rostfritt stål.
Isgrindarna äro utförda så, att de kunna värmas
med elektrisk ström, om så skulle visa sig erforderligt
på grund av iskravning i älven. Intagsluckorna äro
placerade bakom isgrindarna. Vattnet ledes till
turbinen genom en stor spiralsnäcka av betong utan
plåtbeklädnad. Turbinens sugrör är till sin övre del
utfört av rostfritt material, i övrigt av rostbeständigt.
På nedströmssidan avgår vattnet genom en
avloppskanal, som är framdragen utefter älvens vänstra
sida fram till det lugnvatten, som älven bildar 500 m
nedanför själva kraftstationen.
Vi ha sökt göra Långhagsverket i möjligaste mån
lättskött. Den reguljära driften skall skötas av en
maskinist på varje skift. Därjämte kommer en
hantlangare alltid att finnas tillgänglig i stationen. Men
för att man skall nå detta mål, måste man i första
hand centralisera övervakningen och manöverdonen
till den plats, där maskinisten normalt skall befinna
sig. Dessutom skall man ordna så, att han lätt kan
förflytta sig därifrån till andra viktiga delar av
anläggningen.
Kopplingsschemat ha vi bibehållit i möjligast enkla
form, och vi ha undvikit att få stationen belastad med
vad som en gång från denna plats kallades "den
elektriska hypertrofien". Generatorerna äro elektriskt
direkt förbundna med transformatorerna utan brytare.
Fasning sker på transformatorernas
högspänningssida. Lokalanläggningen erhåller normalt ström från
Domnarvet över en bygdeledning för 20 kV. Efter
starten matas vardera oljepumpen med ström från
317
Fig\ 4. Långhagsverket är utfört så, att varje del av dammen
och kraftstationen kan torrläggas medels bågsättar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
