Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23. 10 juni 1939 - Nyare fotografiska arbetsmetoder för reproduktion, av Arvid Odencrants - Marknadsundersökningar, av C. Brockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
nes, och det hela blir både redigare och lättare
uppfattat.
Huru de större formaten böra användas är svårt
att säga, det är allt för mångskiftande. På mitt
laboratorium reproduceras ofta kartor, planscher och
arkivalier från krigsarkivet. Det är lika enkelt att
taga en medelstor karta i förminskning som ett
centi-meterstort sigill i några gångers förstoring.
Ofta skola kartor överföras till större skalor, och
är det en mindre yta, tages ett negativ direkt, i andra
fall tages det efter förhållandena och förstoras sedan.
Fordras ett större antal exemplar, göres ett exemplar
i önskad skala och tryckes i offset med
direktkopiering eller, för att underlätta denna, med
mellan-lagd Retocé-kopiering.
Vid ett tillfälle, då några detaljer i en tuschritning
skulle starkt förstoras, togs först ett negativ i X
förstoring. Detta förstorades sedan lika mycket, alltså
inalles 40 X, varvid t. o. m. de minimala sprickorna
i tuschen framträdde. Det gick vidare bra att med
en annan förstoringsapparat öka förstoringsgraden
till 75 X.
Man frågar sig naturligtvis i detta samband även
vad en sådan utrustning kostar — men frågan är svår
att besvara. En arkivkamera av nämnd typ torde
kosta omkring 250 kronor; ett arbetsställ för rörligt
arbete omkring 100; för fast arbete beror det på vad
man fordrar därav, och vilken snickare man får tag i.
Den stora reproduktionsapparaten är givetvis
betydligt dyrare, då en automatisering fordrar största
precision i konstruktion och utförande, men detta är
en engångsutgift. Allt efter vad man vill, i format och
möjligheter, liksom även om man kan beställa i en
serie på 3—5 exemplar, torde kostnaden röra sig
mellan 2 500—4 000 kronor.
Materialet för arkivkameran är operforerad
kino-film, vilken pr m kostar omkring 50 öre. Räknar man
3 öre pr bild, är man säker. Papperets pris är 1: 80—
Fig. 6. Läsapparat för småbildsfilm med projektion i
genom-sikt (jfr fig. 1, som visar projektion i påsikt).
2: — pr m2, och man kan härav beräkna kostnaden för
önskat format. För annat arbete beror kostnaden på
vilka format och vilket material man vill använda.
Negativ för kontaktkopiering kunna tagas på det
billiga papperet. Fordras förstoringar eller speciell
försiktighet är materialet dyrbarare, men kan då även
tagas mindre.
Det är dock ej mycket lönt att gå in på detaljerade
beräkningar, när omständigheter och fordringar växla
så mycket. Redaktionen har därför åtagit sig att
samla och vidarebefordra önskningar och uttalanden
från dem som läsa denna artikel och intressera sig
för saken. På dessa som grundval skulle en andra
artikel byggas upp. Hurudan denna blir, beror
således på om mina ärade läsare även bli skrivare.
Marknadsundersökningar.
Av direktör C. BROCKMAN.
(Forts. fr. sid. 330.)
Medel ocli metoder att nå konsumenterna.
Vilka reklammedel äro de för varan riktiga?
Det är givet att en företagare söker koncentrera sig
på de reklammedel, som kunna ge honom bästa
utbytet. Vid ett dylikt val bör emellertid inte bara
hänsyn tagas till kostnaden — vad kostar det mig att
nå de konsumenter jag vill nå — utan främst till
budskapet — vad är det jag behöver säga
konsumenten om min vara. Nu är det att märka att
kostnadssynpunkten och budskapssynpunkten många
gånger inte sammanfalla. Jag skall ta ett exempel.
Ett livförsäkringsbolag i Sv.erige hade under alla år
bedrivit sin reklam i form av annonser i pressen. En
del broschyrer hade också utgivits men mera
sporadiskt ocli utan direkt anknytning till
tidningsreklamen. En företagen marknadsundersökning visade, att
folk i mycket stor utsträckning voro okunniga om vad
t. e. de olika typerna av livförsäkringar innebära,
fördelen av förmånstagare etc. Det var uppenbart,
att här förelåg ett mycket starkt behov av saklig,
upplysande propaganda, där försäkringstagarna
kunde få svar på dylika spörsmål. Reklamarbetet
koncentrerades därför i första hand på utarbetande
av en serie broschyrer, vilka sedan erbjödos
allmänheten genom kuponger i tidningsannonserna. Den
tidigare, helt dominerande och fristående
tidningsannonseringen underordnades broschyrreklamen —
med gott resultat.
Liksom marknadsundersökningarna i detta fall
ledde till en definitiv omläggning av reklammedlen,
tror jag, att liknande studier nog för många varor
skulle visa, att synpunkten vad det kostar att nå
konsumenterna fått spela allt för stor roll vid valet av
reklammedel på bekostnad av budskapssynpunkten.
Vilket reklamargument är det för varan riktiga?
Den frågan är mestadels utomordentligt svår att
besvara, beroende på att man måste söka pejla kon-
337
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
