Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23. 10 juni 1939 - Marknadsundersökningar, av C. Brockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
sumenternas omedvetna reaktioner och värdera motiv,
som de många gånger själva äro okunniga om, för
att få fram ett riktigt svar. Frågan har också under
senare år varit föremål för mycken diskussion, och
åsikterna om möjligheterna att över huvud taget
komma fram till några giltiga svar gå mycket starkt
isär. Jag skall inte gå närmare in på de
metoder, som här komma till användning, och som bära
det gemensamma engelska namnet "copy testing", då
de kanske snarare tillhöra reklampsykologiens fält än
marknadsundersökningarnas.
Statistiska arbetsmetoder.
Det kan måhända nu vara på sin plats att litet
närmare beröra vilka statistiska medel som den
nutida marknadsundersökningen arbetar med, hur den
införskaffar de upplysningar, som behövas, för att
kunna bedöma det föreliggande problemet. Yi finna
då, att marknadsundersökningen arbetar med två
slags medel av denna art, nämligen
sekundär-statis-tiska och primär-statistiska.
Med de sekundär-statistiska medlen menas dels
redan förefintliga publikationer — det må vara
statistik, handböcker, matriklar eller tidskrifter — dels
redan befintliga organisationer, där man kan inhämta
upplysningar om marknaden.
Med de primär-statistiska medlen menas övriga
metoder och vägar, på vilka jag kan inhämta den
kunskap om marknaden, som jag söker, och vilken inte
står att finna genom några sekundär-statistiska
medel.
A. Sekundär-statistiska medel.
Bland de sekundär-statistiska medlen vill jag då
först nämna den av Statistiska centralbyrån sedan
1914 utgivna "Statistisk årsbok för Sverige". I den
finner man uppgifter om folkmängden och dess
förändringar, om jordbruk och fiske, om skogsbruk,
bergsbruk och industri, om handel, sjöfart och övriga
kommunikationer, om bank- och penningväsen, om
försäkringsväsen, levnadskostnader, om rättsväsendet,
allmänna val och mycket annat. Statistisk årsbok är
■ en utomordentligt användbar publikation i
marknadsundersökningsarbetet.
Jag skall ta ännu ett exempel. Låt oss antaga, att
en fabrikant har en vara, som söker sin marknad
bland biodlarna i Sverige. Måste jag sätta igång en
stor undersökning för att finna ut, var dessa befinna
sig, eller finns det någon statistik, som säger mig,
var jag har att söka dem. Ja även den uppgiften finns
i Statistisk årsbok. Jag kan där få uppgift om
antalet bisamhällen inom de olika länen i Sverige, och
med de siffrorna i min hand kan jag lätt inrikta mitt
försäljningsarbete på de områden, där jag verkligen
kan förutsätta, att en marknad finnes. Förutom
Statistisk årsbok för Sverige utger Statistiska
centralbyrån "Sveriges officiella statistik", som innehåller
all vårt lands officiella statistik, och även av detta
arbete kan man många gånger ha stor nytta i
undersökningsarbetet, Låt oss förutsätta, att jag
tillverkar en typ av blåkläder, som har sin främsta marknad
bland de manliga industriarbetarna i Sverige. Då
kommer frågan: inom vilka områden skall jag lägga
min reklam för att träffa största möjliga antal
industriarbetare till minsta möjliga kostnad. Sveriges
officiella statistik ger mig svar på den frågan. Det
visar sig där bl. cl. ^ cltt Norrland, som man gärna vill
tänka sig som en starkt industribetonad landsdel,
uppvisar ett mindre antal industriarbetare såväl
absolut som relativt sett, än vad Götaland och
Svealand gör.
För det andra vill jag bland de officiella
institutionerna nämna Kommerskollegium. Kommerskollegium
utger var 14:de dag Kommersiella meddelanden, som
innehålla åtskilligt för marknadsundersökare
värdefullt, och varje kvartal utkommer dessutom
"Ekonomisk översikt".
Sveriges allmänna exportförening och
handelskamrarna kunna ge upplysningar om utländska
marknader, och Sveriges industriförbund kan ge många
upplysningar om den svenska industrien.
I detta sammanhang förtjänar det av Svenska
handelsbanken utgivna Index att nämnas, som ger
intressanta upplysningar om viktigare delar av det
ekonomiska livet i Sverige, och som också har ett
eget partiprisindex, där man kan följa förändringarna
i priserna på flertalet viktigare import- och
exportvaror. Jag vill till slut peka på en handbok, som
ligger så nära till hands, att den mången gång
förbises, och det är telefonkatalogen. I dess
yrkesregister, som nu finnes genomfört i telefonkatalogens
samtliga delar, kan man mången gång på ett
synnerligen snabbt och enkelt sätt få en upplysning om, hur
marknaden ser ut inom olika branscher, och vilka
möjligheter som finnas. Antag t. e., att det gäller
att lägga upp en resrutt för försäljning av en
artikel, avsedd att distribueras genom järnaffärer och
fröhandlare. Med ledning av telefonkatalogens
yrkesregister är det lätt gjort. Eller antag, att det gäller
att kontrollera, hur pass effektiv täckning ett
företag har på färghandlare inom olika delar av landet.
Genom sammanställning av kundregistret med
telefonkatalogens yrkesregister på färghandlare kan man
lätt se, hur pass effektivt de olika distrikten äro
täckta, Yid sidan av de många uppslagsverk och
handböcker av den typ, som jag nu talat om, kan
man inånga gånger finna värdefulla upplysningar om
marknadsförhållanden i fackpressen. Det är inom
fackpressen speciellt en serie av nummer, som jag
anser mig böra peka på, nämligen Tidskrift för
affärsekonomis referensnummer. Av dessa lia till dato
utkommit 9 nummer med början 1930, vilka alla i
självständiga undersökningar eller genom bearbetning
av offentligt, statistiskt material behandla problem
av största intresse för dem, som syssla med
försäljnings- och distributionsfrågor.
Jag vill till slut, innan jag övergår till de
primär-statistiska medlen, också omnämna de rapporter, som
utgivas från Affärsekonomiska forskningsinstitutet.
Detta institut arbetar Sclj cltt det från
detaljhandelsföretag inom ett visst antal branscher erhåller
kontinuerliga uppgifter över försäljningen. Detta
material sammanställes sedan av institutet, vilket givetvis
arbetar under absolut sekretess, till kvartalsvis
utkommande rapporter. Dessa rapporter ha sitt stora
värde, bl. a. därigenom att de sätta den enskilde
detaljhandlaren i tillfälle att jämföra den egna
affärens utveckling med den som redovisas för branschen
och på så sätt kontrollera, huruvida förändringarna
över- eller understiga den för branschen som helhet
gällande.
338
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
