Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 28. 15 juli 1939 - Statometern — ett nytt höjdmätningsinstrument, av Sven Platzer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
6eode†isk
håjd i m
Avläst höjd
Utjämnad höjd
Utjåmningskurva=
=rä‡ linje
Fig. 2. Statometer, modell D.
liggjorts i fig. 3. Protokoll och beräkning, se tab. 1.
Som synes erhålles vid återkomsten till P0 ett
anslutningsfel, som innehåller två kvantiteter, den ena
beroende på allmänna lufttiycksförändringar och den
andra på att temperaturen i termoskärlet förändrats.
Under normala väderleksförhållanden kan vid en
total mättid underskridande 45 min. dessa fel
gemensamt utjämnas lineärt med avseende på tiden. För
detta ändamål antecknas klockslaget för varje
avläsning i protokollet, jfr tab. 1. I stället för till P0 kan
anslutning även ske till en punkt Ps, vars höjd är
känd. Ofta kan ett stort antal anslutningspunkter
lätt erhållas, t. e. då mätningarna försiggå i närheten
av en vattenyta.
Långtidsmätning. Vid höjdbestämning av mera
;(vlägsna punkter åtgår i regel så lång tid, att en
registrering av den allmänna lufttrycksförändringen
inom området blir nödvändig. Detta kan exempelvis
ske med hjälp av en stationär statometer. För att
avläsa denna fordras ytterligare en man, stationerad
i områdets centrum. Denne gör avläsningar med
jämna mellanrum, lämpligen 10 min. Denna metod
har kommit till användning inom armén. Den
allmänna lufttrycksförändringen kan även registreras
automatiskt medelst en aneroidbarograf. Dylika in-
Anslutninqsfel
Tid
Fig. 3. Grafisk framställning av mätning med ett instrument.
strument giva relativt säkrare värden än de
transportabla aneroiderna. Ett sådant förfarande har
prövats vid Rikets allmänna kartverk med gott
resultat.
Om stor noggrannhet eftersträvas, bör emellertid
även då på detta sätt korrektion för den allmänna
lufttrycksförändringen införes, tiden mellan
anslutningspunkterna icke överskrida ca 3 timmar, då
eljest den lineära utjämningen av temperaturfelet ger
alltför stor avvikelse. För de fall, då tiden mellan
anslutningspunkterna överstiger 3 timmar, bör is
inläggas i termosvattnet, vars temperatur därigenom
hålles tämligen konstant.
Horisontell statometer. Metodiken är densamma
som för vertikal statometer. Av nomogrammet för
instrumentkonstanten, fig. 4, framgår, att
avläsningsskärpan blir ca 4 ggr större än vid vertikal
statometer. Horisontell statometer bör sålunda användas
vid mindre höjdskillnader, då största möjliga
noggrannhet eftersträvas. Denna metod har vidare
fördelen att endast lufttemperaturen, ej
barometertrycket, behöver vara känd för bestämning av
instrumentkonstanten K.
Praktiska mätresultat.
Vid mätning enligt A med vertikal statometer
torde man enligt tillgänglig statistik kunna räkna
med ett medelfel av ± 0,3 m vid hygglig väderlek,
dvs. ej alltför blåsigt samt fritt från åska,
Maxirni-felet ligger omkring ± 0,8 m. För horisontell
statometer finnes ännu ingen statistik, men av utförda
prov att döma bli felen avsevärt mindre än de ovan
angivna. För att den därvid ökade
instrumentkänsligheten skall komma helt till sin rätt, fordras
emellertid idealväder, dvs. lugnt och mulet.
Tab. 1. Beräkningsprotokoll. Rörlig statometer.
Punkt Kl. A T t’ B Avläsn. H + V H — V K, K, r A T
mm. Hg V H r AJ z
Po 10°° 00 15 710 84,1 86,3 170,4 + 2,2 0 0,974 0,8 0,o 0,0 100,o
Pl 10»6 05 73,5 97,0 170,5 + 23,5 + 21,3 + 20,7 -2,7 18,0 118,0
Pl 10" 12 62,0 108,5 170,5 + 46,5 + 44,3 + 43,1 — 6,5 36,6 136,6
Po 10IS 18 79,0 91,2 170,0 + 12,2 + 10,0 + 9,7 -9,7 0,0 100,o
/ 7’/ /
Anm. Instrumentkonstanten (Kt) erhålles ur det på varje instrument anbringade nomogrammet (fig. 4), sedan
barometertrycket B och lufttemperaturen t vid mätningstillfället äro kända. B mätes lämpligen två
gånget-under dagen på en aneroid (eller annan barometer av enklaste utförande), t mätes för varje mätserie, med
slungtermometer.
378
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
