Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 19 aug. 1939 - Om en psykologisk anlagsprövning, av Curt Rodhe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
404.82 X -f 383,85 y + 3,41 = 0 \
482,i6 y -j- 10,39 = 0 /
X r= 0,0485)
y = —0,0601 J
Korrigeras närmevärdena Nx och Ny härmed, fås
de bästa möjliga viktkoefficienterna
A = 0,52 -(- 0,0485 = 0,57 \
B ~ 0,48 — 0,0601 = 0,42 j
Multipliceras nu provserien 3 med sin vikt 0,57 och
serien 6 med sin vikt 0,42 och summeras, fås det av
prov 3 och prov 6 sammanställda provresultat, enligt
tabell 2 andra kolumnen, vilket skall jämföras med
duglighetsserien i första kolumnen.
V 5,0 5,5 6.0 6.5 1.0 li 6.0 3.5 9.0 9.5, Mo
Bedömning
Fig. 12. Prov 11. Subjektiv bedömning.
Tabell 2.
Prov- Dugligh. Prov Prov Prov 3, 6, 11
pers. värde 3 & 6 11 sammanställda
A ........... .... 9.8 8,660 0,2 7,866
B ........... .... 9.4 7,035 8,2 6,934
C ........... .... 8,5 4.255 8,2 6,655
D ........... .... 7,7 5,410 8,2 6,771
E ........... ____ 6.6 7,445 9,9 8,269
F ........... .... 5.6 3.882 8,2 6,618
G ........... ____ 5.2 5,395 4.6 4,034
H ........... .... 4,8 1.207 4,6 3,616
I ............ .... 4.3 6,080 6,4 5,473
J ........... .... 2,2 6,320 4,6 4,127
K ........... .... 1.4 5.208 1,2 1,133
L ........... .... 1,1 4.290 6,4 5,294
M ........... .... 1.1 0,936 2,8 2.224
N ........... .... 0,2 1,346 0,3 0,362
r = korrel.-koeff. rel.
dugl....... ......— 0,59 0,82 0,83
E = medelfel hos r____— (±0,17) (±0,09) (±0,08)
Genom sammanställning av prov 3 och prov 6 på
lämpligt sätt har en provserie med väsentligt stegrad
överensstämmelse med duglighetens erhållits.
Den så erhållna korrelationskoefficienten r = 0,59
är i och för sig hög men kan dock på intet sätt mäta
sig med den för prov 11, den subjektiva bedömningen,
som har r=0,82.
Emellertid synes det sammanställda provet (3, 6)
kunna tjänstgöra som ett värdefullt komplement till
en huvudbedömning, gjord subjektivt enligt prov 11.
Ges nämligen provet (3, 6) och prov 11 de vikter, som
erfordras för bästa överensstämmelse med resp.
duglighetsvärden och summeras, erhålles den
sammanställda serien enligt sista kolumnen i tabell 2.
Beräkningen av dessa vikter är utförd i fullständig
överensstämmelse med motsvarande vid
sammanställningen av prov 3 och 6. De försöksvis använda
närmevärdena äro satta i proportion till resp.
korrelationskoefficienter, 0,59 och 0,82, och valda så, att
summan av dem blir 1,0. Närmevärdena bli då 0,42
och 0,58 resp. och korrektionen på dessa blir, efter
slutförd räkning, resp. — 0.317 och + 0,177, varför de
sökta viktkoefficienterna (C och och D resp.) utgör:
C för prov (3, 6) = 0,10
och D „ „ (11) =0,76.
Dessa koefficienter äro multiplicerade med
prov-poängen i resp. serier och summan av dessa utgör
sammanställningsserien i sista kolumnen i tabell 2.
Korrelationen mellan denna slutligen sammanslagna
serie och duglighetsvärdena har den något höjda
koefficienten 0,83, med ett medelfel av blott ± 0,08.
Sammanfattning av resultatet.
Den försöksvis utförda undersökningen synes visa,
att
1) huvudvikteii vid anställningsprövningen bör
läggas på en god "människokännares" personliga
uppfattning, men
2) att härvid möjligen en viss hjälp kan fås av en
psykoteknisk provning av vissa bestämda anlags-
egenskaper, utförd med hjälp av en enkel apparatur.
Vid bedömningen bör, om de vid försöksproven
använda proven nr 3 och 6 användas, dessas
sammanställda resultat värderas som 0,1 till 0,76 i jämförelse
med den subjektiva uppfattningen.
1) Det förefaller således, som om det väsentliga
för ernåendet av en god arbetsprestation, även i ett
så mekaniskt betonat arbete som maskinsömnad i en
konfektionsfabrik, icke så mycket är goda "anlag"
för vissa färdigheters uppnående, utan det är fastmer
goda temperaments-, vilje- och karaktärsegenskaper
som äro värdefulla.
Varje arbetsledare torde f. ö. någon gång själv
hava ställts inför uppgiften att bland sitt folk taga
ut en man för ett bestämt, mera ansvarsfullt uppdrag,
litet vid sidan om det vanliga arbetet, och han väljer
då med största sannolikhet någon av sina allra bästa
arbetare för uppdraget, även om detta icke alls
ingår i dennes vanliga sysselsättning. Varför?
Sannolikt därför att arbetsledaren tilltror denne arbetare
sådana karaktärsegenskaper, som gör det troligt, att
han om någon skall gå i land med uppgiften.
Det är icke en slump, att yrkesskicklighet och goda
temperaments- och karaktärsegenskaper så ofta
sammanfalla, det förra är i stället mera troligt en följd
av det senare.
Ett angripande av föreliggande "psykotekniska"
problem utan hänsynstagande till dessa avgörande
faktorer synes därför icke kunna leda till önskat, gott
resultat. Men å andra sidan faller studiet av här
avgörande frågor inom vetenskapens ytterst dunkla
gränsområden, där kanske psykiatrikern och
nevro-logen skulle kunna ge de värdefullaste bidragen. För
framgångsrik vidare behandling tarvar därför
problemets huvuddel ett intimt samarbete mellan icke
blott psykologen av facket och industriens män, utan
här måste inneslutas också ingenjören, matematikern
och läkaren.
422
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
