Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 19 aug. 1939 - Om en psykologisk anlagsprövning, av Curt Rodhe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tills vidare äro vi därför, liksom hittills, hänvisade
till att huvudsakligen lita på vårt goda subjektiva
omdöme.
2) För den rent tekniska delen av prövningen,
anlagsprovningen, synas framkomliga vägar redan nu
kunna skönjas. I föreliggande försöksprovning av
t konfektionssömnad ha bestämda riktlinjer för en
lämplig provapparats konstruktion erhållits.
Denna bör vara en kombination av prov 3 och 6
och t. e. bestå av en plan bräda, där trianglar, alla
av olika form, i rader och kolumner äro utskurna.
I dessa passa lösa trianglar, som provpersonen har
att från en hög vid sidan inpassa på sina platser. I
bottnen på varje triangelplats sticker upp en liten
tapp, något högre än brädans översida, och i den
lösa triangeln finnes ett motsvarande hål. Härigenom
återfinnes trädningsmomentet vid placerandet av
trianglarna, och dessa kunna inte bara skjutas över
brädan till en plats där de passa. Varje kolumn eller
rad trianglar är dessutom målad i en färg, men med
stigande nyans från ljusast i den ena ändan till
mörkast i den andra.
En annan tänkbar apparat är en serie pärlnålar,
med något större pärlor än försöksprovets, och av
olika färger i nyanser, som färgvis skola trädas på
var sin nål.
En sådan enkel apparat, byggd på resultatet av
förstudierna, borde för en fortsatt undersökning
tillverkas och grundligast möjligt prövas. Den kan
förväntas ge en korrelation med sömnadsdugligheten,
som åtminstone ligger i närheten av förprovens 0,59,
och den är användbar för provet, om den efter
prövning uppfyller även övriga i det föregående
uppställda fordringar på ett användbart anlagsprov.
Alternativ uppställning.
Hittills har undersökningen behandlats med den
kvalitativa statistikens metoder, med den bestämda
avsikten att få värdet av varje prov så noggrant
granskat som möjligt.
Emellertid kan resultatet med fördel även ges en
alternativ uppställning, där varje värde icke ses i
jämförelse med varje annat värde utan det blott
placeras i den ena eller andra "gruppen". Man kan få
en överskådlig uppställning genom en uppdelning i
t. e. tre grupper, den bästa, den mellersta och den
sämsta tredjedelen.
1 tabell 3 återfinnes fördelningen av antalet
personer, som höra till de olika tredjedelarna enligt sina
Tabell 3.
i Provgrupp X, *3 S-a
j Dugl. grupp (10-6,7) 6,7—3,3 3,3-0
u 3 1 4
(10-6,7) (22) (7) (29)
U 1 4 5
(6,7-3,3) (7) (28) (35)
La 2 3 5
(3,3—0) (14) (22) (36)
S:a 4 7 3 14
(29) (49) (22) (100)
duglighetsvärden (L), på de tre enligt provpoängen
erhållna tredjedelsgrupperna (X).
Härav ses att av dem som enligt proven bedömts
som mycket goda (XJ, i verkligheten 3 också varit
det (Lj) och 1 medelgod och ingen dålig. Av dem
som bedömts medelgoda (X2), har 1 varit mycket
god (LJ, 4 medelgoda (L2) och 2 dåliga (L8). Av
dem som bedömts som dåliga (X3), har också alla
varit det (L3). Antalen omräknade i procent av totala
antalet äro angivna inom parentes.
• Ur en sådan uppställning kan också en hel del
andra slutsatser dragas. Anhopningen av bedömda
värden bland de medelgoda, där i summaraden hälften
av antalet återfinnes, härrör från prov 3, 6 och visar,
att de använda proven icke innebära en
tillfredsställande differentiering utan bedömningen blir
något "slätstruken" i avsaknad av prov på befintliga,
icke medtagna egenskaper av betydelse.
Uppritas samma tabell över endast den subjektiva
bedömningen, visar denna en summafördelning för
X1; X2, X3 av 6, 5, 3. Härav framgår, att den
subjektiva bedömningen har gjorts för hög, den har
hellre friat än fällt i tveksamma fall. Att så vanligen
sker torde väl dock snarast vara en fördel,
åtminstone för de arbetssökande, då härigenom även den
dålige får sin chans och en viss garanti fås för att.
en god icke ratas.
Tillämpning inom industrien.
För att industrien skall få verklig nytta av
undersökningar av detta slag fordras tydligen, att en
provapparat kan konstrueras för vart och ett av en hel
serie olika arbeten. Inom t. e. en större
bomullstextilfabrik önskas en differentiering av folk
lämpligt för kardning, spinning, rullning, spolning,
transportarbete, varpning, dressning, solvning, vävning,
granskning, lagning, beredningsarbeten, färgning,
avsyning och paketering; inom en konfektionsfabrik
erfordras folk för lagerarbete, uppläggning,
tillskärning, märkning, maskinsömnad, handsömnad,
granskning, pressning för hand och i maskin,
expeditionsarbete osv.
Det är tänkbart, att alla dessa olika arbeten låta
sig inordnas i ett fåtal (t. e. 4) grupper, och att för
varje sådan grupp en lämplig provapparat låter sig
uppbyggas, på liknande sätt som det i det föregående
behandlade.
Dessa gruppapparater skola, för att vara
användbara, giva höga korrelationskoefficienter med varje
gruppen tillhörande arbete, men sinsemellan skola de
giva en låg korrelation och i övrigt uppfylla angivna
villkor.
Att verkligen olika arbeten kunna uppvisa mycket
olika korrelationssiffror med olika
provningsförfaranden, har tydligt visats i den stora amerikanska
undersökningen över mekanisk färdighet och anlag 1923—
1929, som utgivits under namn av "Minnesota
mechan-ical ability tests". Den intresserade hänvisas till
detta arbete.
Ett uppläggande av för en industri verkligt
användbara sådana provserier måste tydligen bli ett
mycket omfattande arbete ocli innebära inträngande i
lielt nya forskningsområden. Resultatet måste sägas
vara i väsentliga delar ovisst och arbetet förenat med
stora kostnader, men kanske ändå detta studieområde
en vacker dag får sin donator, genomplöjes och bär
423
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
