Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 9 sept. 1939 - En intressant ingenjörsofficersbana. Pehr Bernhard Berndes, av Georg A. Gustavsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
"Straxt ifrån början af min ankomst till England
insåg jag nogsamt nödvändigheten, att göra resor
omkring landet, icke allenast för att bättre och
omständligare lära känna Nationens Lynne och
hushållning, utan i synnerhet äga lyckligare tillfällen till
kunskapers inhämtande om hvarjehanda där och hvar
kringspridda nyttiga och originella Inrättningar. Min
resa hade ej blifvit så inskränkt om jag dertill ägt
eller erhållit någorlunda erforderliga penningar. Men
en fullkomlig brist derpå blef snart förorsakad genom
uteblifvandet af det understöd, som oaktat de
igenom Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse nådigst mig
tilsagde vilkor, förgäfves väntades från
Fäderneslandet, ehuru tidigt anstalt till dess erhållande var af
mig innan utresan vidtagen. Denna oförväntade
minskning hindrade til större delen verkställigheten
af mitt välmente upsåt och försatte mig i svår
belägenhet under en hård och långvarig vinter, hvaraf
följden blef åsamkade obetalte skulder, som fruktlöst
qvarhöll mig uti detta numer än någonsin dyra och
kostsamma land, till dess slägtingars och vänners
penningsförsträckningar hunno ankomma.
Endast derföre gjordes några få korta resor i
Landsorten närmast London, och måste för öfrigt låta
inig nöja med att vandra till fots omkring denne
vidsträckta staden. En resa gjordes likväl till södra
delen af England, vid hvilket tillfälle sågs några där
varande Canaler, som ock hvarjehanda
Manufactur-I Mättningar."
Att Berndes resa icke avsatte några omedelbara
praktiska resultat berodde visserligen icke på honom.
Överhuvud taget var, kan man säga, marknaden i
Sverige icke mogen att mottaga det nya tekniska
framsteg som ångmaskinen innebar. Man hade haft
ångmaskiner vid Dannemora gruvor och i Persberg,
men erfarenheterna hade icke precis uppmuntrat till
fortsättning på den inslagna vägen. Ryktet och även
tidningarna hade haft att berätta om Watts
maskiner. Vid tiden för Berndes besök i England
arbetade förresten en sedermera i svensk historia mycket
berömd man, Samuel Owen, på Boulton & Watts
verkstäder som verkmästare och montör. Man kan anta,
att våra konstgångar och vandringsverk, bägge
geniala konstruktioner av Polhem, fyllde i stor
utsträckning vårt behov av hjälpmedel — de användes
i förbigående sagt ända in i vårt århundrade på sina
håll i landet — och därtill kom, att man icke var så
alldeles säker på, att vår ved lämpade sig som bränsle
i stället för kol i pannorna, en uppfattning, som var
.långt ifrån oberättigad med hänsyn till de
bränsle-slukande och i hög grad oekonomiska grytor, som
pannorna på den tiden utgjorde.
Var då Berndes resa förgäves? Svaret måste bli:
alls icke. Tvärtom. Berndes gav efter sin resa ut
några skrifter, som förmedlade viktiga lärdomar till
svensk allmänhet. Han beskrev två engelska städer,
till Jernkontoret ingav han en skrivelse med förslags-
ritning till en "Boiler" och en evaporator eller
av-dunstningspanna. Han författade en skrift om
engelskt reverteringstegel. Att han mycket noga
studerat engelsk industri och haft ögonen öppna för
vad som kunde vara att ta vara på för svensk
räkning, därom vittnar inte minst, vad han lärde om
tillverkningen av alkalimineraler och glaubersalt.
Vetenskapsakademien uttalade sig mycket
förmånligt därom och han meddelades år 1800 privilegium
exclusivum på 25 år för anläggning av en fabrik för
soda, glaubersalt m. m. Att han på grund av
medellöshet icke kunde utnyttja denna förmån är en sak
för sig, som man kan beklaga. Själv drog han
omedelbart konsekvenserna av detta sorgliga förhållande
och återlämnade efter fruktlösa försök att ordna
finansieringen redan 1802 privilegiibrevet till
akademien. Han gjorde det säkerligen för att bereda
andra, som eventuellt hade större möjligheter än han
själv, tillfälle att nyttiggöra resultatet av sitt arbete.
Själv fick han nöja sig med äran att 1806 bli
tilldelad den större sahlgrenska guldmedaljen, som
vetenskapsakademien tilldelade honom för insatsen.
Berndes biografi lämnar ett av de icke så få men
dock tämligen okända exemplen på mångsidigheten i
den verksamhet, som utövades av svenska ingenjörer
i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Detta
omdöme gäller icke minst dem, som tillhörde den
dåvarande mariningenjörskåren. Denna mångsidighet
har avspeglats i skildringen här ovan. Vi kunna
till-lägga några uppgifter som visa hur snarlika många
av våra nutida ingenjörers problem äro dåtidens.
Därom vittnar t. e. Berndes skrifter om alunskiffer
som bränsle, takpanne- och murtegelbränningen,
ugnskonstruktioner för tegelbränning. Han skrev vidare
Tankar om kanoner för örlogsfartygens beväpning,
om Hjälmarens sänkning och om försvarsverket till
sjöss. Han gjorde ett försök att svara på
krigsvetenskapsakademiens fråga: vilket är förmånligare i
militäriskt och ekonomiskt avseende — indelad eller
conskriberad armé eller en blandning av båda. En
av hans skrifter avhandlade ett förslag till "rå
salpeters prövning".
Det förvånar icke, att denne märkliga man redan
1788 blev ledamot av örlogsmannasällskapet i
Karlskrona. Om hans vittfamnande intressen vittnar
leda-motskapet av Nordiska sällskapet i London från 1792.
År 1812 blev han ledamot av
krigsvetenskapsakademien, som då ännu hette Krigsniannasällskapet, och
av vetenskapsakademien samma år.
Berndes avled ogift den 29 maj 1826. Han hade
varit i kronans tjänst samtidigt med af Chapman.
Han hade haft tillfälle att på ett eller annat sätt
komma i kontakt med bergsrådet Johan Erik
Norbergs ångbåtsförsök 1800. Han fick uppleva Samuel
Owens framgångar inom ångbåtssjöfarten och
industrien. Han var en av pionjärerna, men blev utan
lön för mödan.
443
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
