Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 2 dec. 1939 - Berthold Smärt †, av E. B. - Husqvarna vapenfabrik 1689—1939, av Torsten Althin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
kammares protokoll åren 1904—12 bevara minnet av
hans osparda mödor bl. a. vid planläggningen av
stadens spårvägar. Åren 1907—10 var han
drätselkammarens ordförande. Sitt eget yrke försummade han
dock ingalunda. Ett i Teknisk tidskrift sedermera
återgivet föredrag, som han den 24 nov. 1909 höll i
teknologföreningens avdelning för mekanik, ger en
värdefull bild av en sulfitteknik som för 30 år sedan
stod på höjden av sin tid.
Sedan Smärt år 1912 flyttat upp till
Stockholmstrakten som verkställande direktör för Nykvarns
pappersbruks a.-b., togs han snart i anspråk för den
svenska pappersindustriens centrala intressen. I
Pappersbruksföreningens styrelse hade han säte och
stämma åren 1914—24, därav såsom vice ordförande
1921—24. I Svensk papperstidnings ledning och
redaktion tog han flitigt del från 1915, då han inträdde
i tidningsbolagets styrelse. I Mellersta och norra
Sveriges ångpanneförening blev han styrelseledamot
från 1919 och var därjämte föreningens verkställande
direktör åren 1930—39. Bland hans många
förtroendeposter bör särskilt ihågkommas den som
ordförande i Svenska pappers- och
cellulosaingenjörs-föreningen åren 1913—20. Den första tiden efter
1908, då denna förening kom till, rådde på åtskilliga
håll en viss motsättning emellan å ena sidan
företrädare för de rent affärsmässiga intressena inom
pappersmasseindustrien, å den andra industriens
ingenjörskår. Smärts goda förankringar i båda lägren
liksom hans på en gång mjuka och fasta, redbara
sätt att företräda föreningen bidrog säkert i hög grad
att skingra vad som då ännu kunde finnas kvar av
gammalmansmisstro mot teknikerna liksom även att
befästa den ställning som rätteligen tillkom dessa
både som individer och som kår.
En lyckligtvis övergående ohälsa nödgade Smärt
år 1924 att lämna den omedelbara ledningen av
Nykvarn, en ledning som i hög grad fört det gamla
bruket framåt både kvantitativt och kvalitativt.
Med återvunna krafter tog han upp en ny
verksamhet som Svensk papperstidnings kunnige och kloke
tekniske referent. Det skedde i en för industriens
utveckling betydelsefull tid. Efter
cellulosateknikens genombrotts- och läroår före sekelskiftet
följde in över världskrigets början en den
kvantitativa expansionens och i viss mån även den
tekniskekonomiska kalkylens speciella period. När folk och
länder drogo andan efter världskriget, buro friska
fläktar från Nordamerikas pappersindustri ett
vaknande starkt intresse för teknisk forskning och
kvalitativ utveckling. De ekonomiska möjligheterna att
följa sådana nya linjer räckte tyvärr ej så långt i
Europa som i det rika landet på andra sidan Atlanten,
men Sverige tävlade efter lägenhet, som med åren
blev allt bättre. Och i vetgirigheten att följa nya
uppslag och resultat, varifrån de än kommo, brast
intet.
Smärts referat i Papperstidningen voro en god
hävstång i den nya utvecklingens tjänst, redan när han
år 1926 lade fram den första samlingen, ordnad och
översiktlig, i Handbok i pappers- och cellulosateknik.
Papperstidningens alltsedan följande årgångar ha
tack vare Smärt blivit ett förträffligt
referensbibliotek i dess bransch.
Då Svenska pappers- och
cellulosaingenjörsför-eningen firade sin 30-årsdag vid vintermöte 1938, bi-
drog dess forne ordförande och hedersledamot sedan
många år med en översikt av industriens
landvinningar så fullt framme i dagens problem och rön
som om blott 30 år, ej mer än 70, vilat på hans
hjässa. Dessa landvinningar gå från 1880-talets
"Sodom och Gomorra" till de fabriker, som en
Stornorrlands talesman nyss under rubriken "Där
sodaugnarna icke ryka" skildrat sålunda:
"Allt var tyst, fridfullt som i en medeltida
katedral eller ett ultramodernt sjukhus. Inga smutsiga
arbetarslavar, inga giftiga gröna gaser, som stucko
i gommen och kommo ögonen att svida och rinna,
strupen att snöras ihop.
Olsson pekade på det väldiga aggregatet. Han
sade:
Där inne sker det! Hela
sodaåtervinningsproces-sen sker där! De gamla sodahusen, där arbetarna
kunde arbeta vid ugnarna bara en begränsad tid och
som förpestade hela omgivningen, tillhör historien."
I den utvecklingen har Berthold Smärt sin
hedersamma, sent glömda andel.
För mannen må verket främst tala, det verk av
vilket raderna härovan dock blott kunnat ge några
enkla konturer.
Något må likväl nämnas om hur mannen bakom
verket tedde sig för dem som arbetade vid hans sida.
Deras tankar formades sant och vackert av
Pappersbruksföreningens direktör till Berthold Smärts
porträtt på 70-årsdagen:
"Han sitter fortfarande på sin post, med sin
dagliga gärning i pappersindustriens tjänst, lika glad
och god, lika pålitlig som alltid, lika älskad och
vördad av alla som förut."
Och än ett eftermäle förtjänar han denna dag, då
han föres ut till den sista vilan. I samma nejd skrev
för hundra år sedan Sveriges störste skald vid en
kär frändes, en bergsmans bår:
Och går en vän en enslig aftonstund
när solen sjunker över Hagalund
ut till vad Stockholm än allvarligt äger,
de dödas sista, furukrönta läger,
och skådar där din sista viloort
en ringa, prålfri, grönklädd himlaport,
han tänker: "kraft och heder i förening,
en man; en man i ordets högsta mening!"
De orden kunna ock ägnas Berthold Smärt.
28/11 1939.
E. B.
Husqvarna vapenfabrik
1689-1939.
Under 1920-talet inträffade en mäktig rad jubileer
med tillhörande festligheter för åtskilliga städer i vårt
land, och under 1930-talet ha ett betydande antal
industriföretag haft anledning att blicka tillbaka på ett
eller flera sekler eller halvsekler i sin tillvaro. I
tillbörlig ordning ha dessa jubileer högtidlighållits med
medaljutdelning ■ till trotjänare bland arbetare och
tjänstemän, med donationer till företagets ideella
fonder eller till liknande ändamål inom samhället, med
festligheter och slutligen nästan undantagslöst även
544
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
