Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 9 dec. 1939 - Mineraloljors lagringsbeständighet, av Hans Chr. Wiborgh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Förutsattes att ovanstående s. k. vinterprov
motsvara en genomsnitts temperatur, som råder i Sverige,
skulle vid effektiv lagring avdunstningsförlusterna
kunna nedbringas till 0,5 à 0.7 % per år.
Avdunstningsförlusterna bliva givetvis störst under första
delen av lagringsperioden.
Vid sidan av de kvalitetförsämringar, som
förorsakas direkt av avdunstningen, kan bensin såsom
nämnts även undergå kemiska förändringar. De
bestå av s. k. gum- och peroxidbildningar, minskning
av bensinens anti-knock värde samt färgförändringar.
Dessa processer, som äro mera utpräglade i s. k.
krackbensin, ske gradvis och accelereras sedan
processen nått ett visst stadium (15), gumbildningar etc.
ökas även genom närvaro av luft och ljus. Huru
kraftigt och hastigt dessa förändringar ske beror på
huru väl bensinen är förädlad och vilka individuella
egenskaper den besitter. Dr G. Egloff, som gjort ett
flertal undersökningar angående bensinens stabilitet,
framhåller härvid, att det ej går att genom
laboratorieprov fastställa när en nedbrytning sker men väl
att genom experiment klarlägga inom vilken tid en
sådan nedbrytning ej sker. De undersökningar (16)
han företagit sträcka sig över perioder av upp till
två år och resultaten hava varit mycket varierande.
Vid experimenten, som gällde krackbensin, användes
kemiska s. k. inhibitors för att öka oljans stabilitet.
Dessa bestodo av pyroganol, speciellt träkolsdestillat
m. m. Effekten av dessa inhibitors var olika för
olika bensinkvaliteter och motverkade de i ena fallet
exempelvis gumbildningar, kunde de i ett annat fall
accelerera processen. Vid en induktion av destillat
av träkolstjära hade vissa bensinkvaliteter nått en
kritisk punkt redan efter 15 månaders lagring, då
andra däremot ej nått denna punkt efter 18 månader.
Med den kritiska punkten avses härvid det stadium
av gumbildningar efter vilken denna hastigt tilltager.
Dr Egloff fastställer denna till 15 mg per 100 cc
(i s. k. air jet test).
Samtidigt med den oxidationsprocess, som
förorsakar gumbildningar etc., kan krackbensin vid längre
lagringsperioder förlora en del av sitt anti-knack
värde. Resultatet av den undersökning, som gjordes
härav, följer av nedanstående tabell.
Benzol Ekvivalens
Kvalitet Sp. vikt Delco Mtr. prov
Före lagr. Efter lagr.
23 Mid Cont. 0,725 40 31
23 „ „ 0,745 42 32
23 „ „ 0,735 45 36
Kemiska inhibitors kunna även motverka
minskningen i oktanvärdet. Bensinen kan också efter
lagringen omdestilleras, filtreras eller dylikt och
därigenom återtaga sina förra egenskaper. Samma
förhållande gäller även vad beträffar färgstabilitet.
Övriga oljor.
Destillatet mellan 205—260°C består i allmänhet av
nafta eller fotogen, beroende på vilka övriga
egenskaper dessa fraktioner hava. Vad som i det
föregående nämnts om s. k. straight run produkter gäller
även för fotogen, dvs. de hava bättre
lagringsegenskaper än krackade produkter. Vad beträffar lys-
Månader
i lager
oljor torde dock en viss kvalitetförsämring ej behöva
skadligt inverka på oljans lysförmåga. Genom
vakuumdestillation eller s. k. residual method erhålles
ur destillationsresterna vaxdestillat och s. k. cylinder
stock. Dessa undergå pressningsprocesser, filtrering,
omdestillering etc. och bilda därefter s. k. neutrals
och brightstock, vilka äro blandningsprodukter för
smörjoljor. Stora fordringar ställas på dessa oljors
stabilitet och de äro i regel fria från främmande
ämnen; de behöva ej heller blandas förrän vid en
eventuell framtida konsumtion.
Sammanfattning.
Reservlagring av oljor och därvid speciellt av
förädlade produkter är ett problem, som blivit
aktuellt först under senare år. I Förenta staterna
lagrades dock under 20-talet stora kvantiteter råolja
med anledning av en då aktuell fara för allmän
oljebrist. Som denna lagring emellertid ej hade något
strategiskt syfte, visade det sig, att lagringen på
grund av sjunkande oljepriser etc. var mycket
oekonomisk. För ett oljeproducerande land är det
givetvis mest fördelaktigt att lagra oljan under jorden,
dvs. att ej producera den. För oljefattiga länder är
dock problemet annorlunda. Man kan härvid utgå
ifrån att olja varit lagrad i tusentals år i jorden
sedan dess de organiska substanser, varav olja
sannolikt består, nedbrutits och varit föremål för de
kemiska processer, som bildat oljan. Kan därför olja
lagras ovan jord under liknande förhållanden som
före dess produktion skulle lagringsproblemen vara
relativt enkla. Detta är dock på grund av både
fysikaliska och tekniska svårigheter ej möjligt. Genom
lämpliga lagringsmetoder kan likväl effekten av
dessa yttre faktorer minskas och lagringen göras
relativt betryggande. Har däremot raffineringen
förorsakat en förändring av oljans karaktär kunna
endast de förädlingsmetoder som ligga på toppen av
nuvarande tekniska utveckling få anses fullt
betryggande.
Litteratur.
1) W. L. Nelson, Petr. Ref. Engineering, sid. 118.
2) Bureau of Mines Bull. T. P. 565.
3) R. T. Goodwin, Nat. Ptr. News, 22 juli 1931.
4) Oil and Gas Journal, 18 juni 1931.
5) A. H. Batchelder, Ref. and Nat. Gas Manuf., nov.
1936.
6) Egloff och Morell, Chem. Met. Eng., 28, sid. 633.
7) A. H. Batchelder, A. P. I. årsmöte, nov. 1936, Ref. Div.
8) G. A. Burell, Nat. Petr. News, 30 april 1930.
9) Oil and Gas Journal, 29 jan. 1931.
10) A. H. Batchelder, A. P. I. årsmöte, nov. 1936.
11) "W. L. Nelson, Petr. Ref. Engineering, sid. 135.
12) L. C. Hamlin, Oil and Gas Journal, 4 aug. 1932.
13) Bureau of Mines Bull. nr T. P. 565.
14) L. C. Hamlin, Oil and Gas Journal, 4 aug. 1932.
15) G. Egloff, W. F. Faragher m. fi., Ref. and Nat. Gas
Manuf., jan. 1930.
16) G. Egloff m. fi., Ind. and Eng. Chem. 1930.
Nelson, Petr. Refining Engineering.
Uren, Petr. Production Engineering.
Petroleum Times, årg. 1934—1936.
Oil and Gas Journal, div. årg.
Ref. and Nat. Gas Manuf., div. årg.
Engineering News, årg. 1929.
Chemical Abstracts, årg. 1929—1939.
552
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
