Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 9 dec. 1939 - Mineraloljors lagringsbeständighet, av Hans Chr. Wiborgh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
En avtoppad olja med ovanstående egenskaper har
ett relativt lågt ångtryck, varigenom
avdunstnings-förlusterna vid effektiv lagring bliva obetydliga.
Oljans flampunkt är även hög, vilket minskar
eldfaran och slutligen kan en avtoppad olja lagras i
relativt billiga tankar och behöver ej förorsaka större
underhållskostnader. Dr G. Egloff, en av U. S. A:s
mest framstående oljekemister, har vid upprepade
tillfällen, bl. a, i samband med Italiens oljeproblem,
framhållit, att för europeiska länder, som önska lagra
olja och ej hava egen oljeproduktion, är lagringen av
s. k. residual fuel oil den bästa lösningen. Han
föreslår även, att lagringen sker i betongtankar, vilka
kunna byggas mycket stora och även väl kunna
kamoufleras.
Förutsättningarna för långtidslagring av lätta och
tunga brännoljedestillat för en framtida direkt
konsumtion äro givetvis enahanda. Härvid tillkommer
dock det förhållandet, att destillerade brännoljor,
som ej äro krackingprodukter, ej hava samma effekt
som krackade brännoljor. Ur denna synpunkt är det
alltså fördelaktigare att lagra dessa senare dvs.
krackade oljor.
För dessa föreligger dock en större fara för
nedbrytning och ju kraftigare krackingprocessen varit,
ju hastigare kunna de instabila kolvätena
polymeri-sera eller separera. Krackade brännoljor kunna såsom
nämnts även innehålla främmande mindre önskvärda
ämnen. I vilken utsträckning förefintliga
stabiliseringsmetoder motverka sådana kvalitetförändringar
under mycket långa lagringsperioder torde knappast
vara känt.
I förhållande till råolja torde långtidslagring av
avtoppade ej krackade oljor vara mindre dyrbart och
även fördelaktigare ur säkerhetssynpunkt. Råoljan
innehåller visserligen de lättare destillaten, men
under långa lagringsperioder avdunsta dessa.
Bensin.
Motorbränslen och därvid speciellt bensin äro oljor
vilka erfordra mycket bestämda specifikationer, både
beträffande kemiska och fysiska egenskaper. Dessa
bestå i första hand av bränslets
anti-knack-egenska-per, sammansättningen av destillationskurvan,
ångtryck och svavelhalt samt dess benägenhet att bilda
peroxider och s. k. gums. Färgstabilitet och specifik
vikt samt slutpunkten har däremot befunnits vara av
sekundär betydelse (11). Relativt obetydliga
kvalitetsförändringar kunna minska bensinens lämplighet
som bränsle, och höga krav måste i följd därav
ställas på dess stabilitet. Vid långtidslagring av bensin
uppstå härvid många komplicerade problem, vilka
ej blott utgöras av att minska
avdunstningsför-lusterna utan även att vidbehålla oljans kvalitet i
övrigt.
På grund av förhållandet mellan omättade och
mättade kolväten i resp. s. k. straight run och
krackbensin gäller för denna senare kvalitet samma som
för krackade produkter i allmänhet, dvs. de hava en
större benägenhet än straight run produkter att
undergå förändringar under lagring. Krackbensinen
har däremot de bästa anti-knack-egenskaperna och
äro följaktligen ur konsumtionssynpunkt lämpligare
än rena destillationsprodukter. Kommersiell bensin
av genomsnittskvalitet består ej av det ena eller
andra slaget utan är i regel en blandningsprodukt av
s. k. straight run och krackbensin eventuellt med en
tillsats av naturbensin.
Som bensin består av de lättaste oljefraktionerna
har den ett relativt högt ångtryck och en betydligt
högre genomsnittlig utvidgningskoefficient än tunga
oljor. Avdunstningen av lagrad bensin kan
härigenom bliva betydande och denna försämrar även
oljans kvalitet. I Staterna hava flera undersökningar
företagits för att exakt kunna fastställa
avdunst-ningsförlusterna vid lagring av bensin och vidare för
att finna lämpliga metoder att minska dessa
förluster. Det har härvid visat sig att bensinens
"andning’’ är betydande även vid mindre temperatur- och
lufttrycksförändringar, men att de förluster, som
förorsakas härav, kunna begränsas genom lämpliga
tankkonstruktioner. De yttre faktorer, som påverka
avdunstningen, äro av fyra slag, 1) oljans
yttertem-peratur, 2) rel. kvantiteten av kolvätegaser i den
omgivande atmosfären, 3) storleken av förgasningsytan
samt 4) omsättningshastigheten av luft ovanför
förgasningsytan. — Den allmänna uppfattningen att vid
lagring avståndet mellan oljeytan och tanktaket
inverkar på avdunstningens storlek har däremot visat
sig vara av mindre betydelse (12). Vid en
undersökning, som företagits av Bureau of Mines i U. S. A.
(13) användes flera olika slags tankar, vilka även
försågos med olika färgbeklädnader.
Undersökningsresultatet visade, att under den period som proven
fortgingo, den 29 maj till den 15 oktober 1930, hade
en vitmålad tank försedd med skyddstak och
utrustad med 2 X 1/2 ounces över- resp.
undertrycksventiler den lägsta avdunstningsförlusten. Denna
uppgick till 1,4 % av den lagrade volymen. I en
rödfärgad tank, även denna försedd med
tryckventiler men ej försedd med skyddstak. var
avdunstningsförlusten under samma period 3,54 %.
Genomsnittliga kokpunkten hade i denna senare bensin
förskjutits från 243 till 247°C, temperaturen för 10 %
överdestillering ökades från 55 till 58°C och
bensinens slutpunkt höjdes från 213 till 218°C. En ej
obetydlig kvalitativ försämring hade .sålunda
inträffat redan efter sex månaders lagring. Vid en
annan undersökning (14), som företagits i U. S. A:s
nordöstra stater, voro avdunstningsförlusterna i
tankar med koniskt tak 3,9 % per år (samtliga tankar
voro målade i solreflekterande färger). I tankar
försedda med s. k. floating roofs var
avdunstningsförlusten däremot i genomsnitt blott 0,7 % per år.
Bensinens ångtryck sjönk 0,06 kg/cm2 (Reid) för 1 %
avdunstning och för 5 % avdunstning 0,26 kg/cm2.
Nedan följer en tabell över de resultat, som erhöllos vid
företagna s. k. vinterprov, dvs. då
genomsnittstem-peraturen understeg 13°C.
Tankar försedda med kon. tak ^floating^öo™
Prov nr 1 2 S 1 2
Stat ..................Maine N. Y. Ohio N. J. 111.
Tankkap. i fat 56 000 100 000 40 000 80 000 80 000
Storlek ............100740’ 125’/45’ 78’/46’ 117’/42’ 117’/42’
Säk.-ventil ... Ja Ja Ja Ponton Ponton
Oljenivåns höjd 19’ 28’ 30’ 33’ 40’
Bens. ångtryck
35°C ............0,65 0,70 0,78 0,80 0,78
Avdunst. 1 per
år ..................375 000 410 000 135 000 72 000 75 000
Avdunst. i 1
per m2
oljeyta ................510 360 295 75 75
551
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
