Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 5. Volvolastbil med generator inbyggd i förarhytten och
endast gasrenaren synlig under flaket, system Gragàs.
även yttre förhållanden såsom temperatur och luftens
fuktighet, allt faktorer som inverka på erforderlig
lufttillsats. Mer eller mindre halvautomatiska
anordningar finnas dock redan som t. e. ett extra spjäll i
luftintaget eller en regleringsanordning, som följer
trottelrörelsen. När man släpper gaspedalen, strypes
lufttillsatsen, och på detta sätt erhålles ett något så
när riktigt blandningsförhållande mellan gas och luft.
Träkolsdistributionen och överhuvudtaget
tillhandahållandet av lämpliga träkol, svårigheter som
tidigare inverkat hindrande på generatorgasdriftens
utveckling, börjar nu närma sig sin lösning sedan
Skogsägareföreningarnas riksförbund tagit hand om
denna fråga och genom det statsanslag, som
förbundet erhållit för träkolsdistributionens organisation.
Vilka fördelar har då den enskilde fordonsägaren
av att övergå till generatorgasdrift?
Ja, det är givetvis i första hand de ekonomiska
fördelarna ifråga om bränslekostnaderna, och är han
dessutom skogsägare och producerar träkolen själv,
så måste också kulturarbetet i skogen genom
framställning av träkol av gallringsveden betraktas som
en fördel. Detta gallringsarbete torde eljest många
gånger utebli.
Besparingarna i bränslekostnaderna uppgå till 40—
70 % mot vid bensindrift. Vissa avbränningar
uppstå på grund av de ökade kostnaderna för
generatoraggregatets amortering och underhåll, samt i vissa
fall något ökade kostnader för chauffören. Eventuellt
minskad last och körsträcka bortser jag ifrån,
eftersom kompressorn kommer att eliminera dessa
nackdelar. Tyvärr är jag förhindrad att lämna en
fullständig ekonomisk kalkyl innan kommittén avslutat
proven med de 10 olika motorfordon, som äro
utplacerade på olika trafikområden.
Jag skall likväl visa en överslagskalkyl hur en
generatorgasfirma ser på saken (se fig. 3).
Till slut återstår att beröra fördelarna ur nationell
bränsleförsörjningssynpunkt.
Under förutsättning att för generatorerna lämpliga
träkol finnas, dvs. träkol av lämplig styckestorlek,
befriade från sot och stybb samt med högst 15 %
fuktighetshalt samt körningens art medger
bränsle-påfyllning och uträkning av sot, när så erfordras, har
erfarenheten vid såväl militära prov som på civila
Fig. 6. Omnibus med "koffertaggregat",
system Svedlund.
trafikområden visat, att generatorgas är fullt
användbar som ersättning för flytande motorbränslen. Och
därmed är ju dess berättigande som motorbränsle ur
försvarsberedskapssynpunkt fullt klarlagt.
De ytterligare fördelar ur beredskapssynpunkt, som
träkolet som motorbränsle har, skulle jag vilja
sammanfatta på följande sätt:
bränslet — träkolet — kan framställas överallt i
landet;
generatoraggregaten kunna framställas vid de
flesta mekaniska verkstäder, även om givetvis en
snabb och stor utbredning kräver vissa
organisatoriska åtgärder med hänsyn till tillverkning och
montage;
den decentraliserade tillverkningen av såväl
bränslet som aggregaten innebär påtagliga fördelar ur
luftskyddssynpunkt;
i jämförelse med lager av flytande motorbränslen
är brandrisken minimal; kapitalinvesteringarna vid
och erforderlig tid för övergång till gasdrift även i
större skala bli av betydligt mindre storleksordning,
än när det gäller flytande ersättningsbränslen.
De bästa förutsättningarna för att vid behov en
snabb övergång till generatorgasdrift skall kunna ske
vinnes emellertid om en liten stam på något tusental
generatorgasdrivna motorfordon redan i fredstid
funnes i landet, som gav generatortillverkarna möjlighet
att vinna erfarenhet och att experimentera med
förbättringar.
Förutom de privatekonomiska fördelar, som den
enskilde fordonsägaren kan nå, där goda
förutsättningar finnas ifråga om fordon och transporternas
art, innebär generatorgasdriften vissa
nationalekonomiska fördelar under fredsförhållanden genom ökade
arbetstillfällen, såsom
träkolsframställning, som genom tillvaratagande av
gallringsvirket indirekt medför rationellare skogsvård
och tillverkning av generatoraggregat (ny industri).
Ha vi rättighet att fränsäga oss den möjlighet till
nationell bränsleförsörjning som den träkolsdrivna
motorn medger?
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
