Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
jag hoppas att tekniskt säkra resultat skall senare
framkomma. Det ekonomiska resultatet är ännu för
tidigt att yttra sig om. En utväg, som man bör tänka
på, är att under världskriget uppkom i Sverige en
omfattande stubbkolning. Trä-kolningen hade tidigare
större omfattning för järnbruken, men den har avtagit
i betydande grad senare åren. Stubbkolning ger större
utbyte av tjäror och oljor, som äro möjliga att använda
till krackning och hydrering till motorbränslen, och
denna utväg bör närmare utredas. Ett annat sätt,
som ju har antytts, är att erhålla oljeprodukter ur
skiffern. Dessa erhållas direkt med normala
egenskaper, som vi äro vana vid. Men då det gäller att utfå
stora mängder, visar det sig svårare. Skifferindustrien
i samband med kalkindustrien kan ju läggas om från
fredsindustri till krigsindustri. Det är emellertid ett
ekonomiskt hårdbearbetat problem, då
avfallsprodukten är ca 85 % av råvaran. Man utvinner ca 4 %
flytande oljor, 10 % kol och resten är mineralier. Det
är dock ett ytterst viktigt bidrag till
bränsleförsörjningsproblemets lösning. Vi få nog här i Sverige
skrinlägga planerna på att av ved och torv enligt
Fischer eller Bergius-IG-metoderna göra flytande
bränsle. Dessa metoder äro alltför kapitalslukande;
man kommer fram till priser på slutprodukterna, som
bliva 3 till 5 gånger större än varans framställning ur
bergolja (utan skatt och distributionskostnader). Det
ligger således inte alltför lyckligt till. Vi ha ganska
svårt att klara oss utan importerade ämnen. Vi kunna
icke göra oss oberoende av utlandet i detta fall.
Generatorgasdriften med träkol som bränsle går ju att
utsträcka ytterligare vid frågan om transporter och
stationära anläggningar. Spriten har länge betraktats
som en samhällsfara, vilket bekämpats av en stor
folkrörelse. Detta avsåg konsumtionspriten, men den
tekniska spritindustrien måste omhuldas och utvecklas
så mycket som möjligt, då den tekniska spriten utgör ett
av våra allra viktigaste ersättningsbränslen.
Ingenjör C.-G. Lindblom: Från regeringen har
överlämnats till Svenska uppfinnarekontoret en fråga
beträffande eventuella statsunderstöd för
utexperimen-terande av transportabla anläggningar för tillverkning
av träkol och träkolsbriketter, tillverkade av barrved.
Hittills tillverkade dylika briketter ha visat sig icke
vara så tillförlitliga, då de lätt sönderfalla, om inte
stor mängd tjära tillsättes som bindemedel.
Regeringen har anvisat medel för understöd, som Svenska
uppfinnarekontoret tillstyrkt. — Beträffande torven
nämnde ingenjör Billberg icke någonting om, huruvida
här räknats med endast den korta tiden, som står till
buds för lufttorkning, dvs. ca 3 mån. före midsommar
eller om den beräknats för även konstgjord torkning
för resten av året. Vi hörde ingen kostnad för
anläggningen. Jag har i Västergötland varit med och
diskuterat möjligheterna för torrdestillation av skiffer
tillsammans med dr Dalen. För detta ändamål
undersökte vi en stor anläggning vid Lanna i Närke. Dennas
skiffer var betydligt rikare än Kinnekulles. Den
skulle teoretiskt kunna ge 7 % i flytande utbyte mot
ca 5 % i Kinnekulle. Firman gick dock i konkurs,
huvudsakligen, enär utgrävning av skiffern
nödvändiggjorde utgrävning och bortskaffning av material i så
stor omfattning, att det icke kunde bliva ekonomiskt
bärkraftigt. Jag tror man överskattar betydelsen av
oljeutvinningen ur Kinnekulleskiffrar och att vi komma
att förvåna oss över att denna fråga ens upptagits till
diskussion, när de verkliga siffrorna en gång
framläggas.
Bergsingenjör Sven V. Bergh: Sedan år 1932 äger
staten ett försöksverk för destillation av skiffer å
Kinnekulle, producerande olja, huvudsakligen för
flottans räkning. Förutom oljan erhålles en värdefull
gas, som f. n. användes för kalkbränning. Kalken an-
vändes till jordbrukskalk och avsättes under viss
säsong. Med denna kombination kan verket endast
drivas viss del av året, från januari till september
månad. Att tillverka olja utan att nyttiggöra gasen
är oekonomiskt.
Sedan år 1932 ha vissa förenklingar utförts vid
verket, så att den utveckling man nu kommit fram till
innebär full driftsäkerhet.
För verkets drift användes arbetare från kalk- och
skifferbrotten.
Framställning av skifferolja är av vitalt intresse för
marinen, som måste kunna räkna med tillverkning av
inhemskt oljebränsle för drift av sina fartyg.
Till skillnad från den metod, som ingenjör
Lindblom tidigare omtalat från Närke —■ en s. k.
generatormetod, med vilken man trots Närkeskifferns
relativt höga oljehalt endast kunde utvinna obetydlig
mängd olja •—-, kan man med Kinnekullemetoden, som
är en retortmetod, erhålla en mycket stor mängd av
skifferns utvinnbara oljemängd. Kinnekulleskiffern
lämnar vid analys ungefär 4-—5 % olja, varav tekniskt
i genomsnitt utvinnes 85—90 %.
Skiffern bearbetas genom s. k.
lågtemperaturdestil-lation, varvid olja och högvärdig gas utvinnes;
koksåterstoden förbrännes och lämnar det för processens
genomförande erforderliga värmet. För närvarande
utvinnes oljan genom kondensation medelst luft- och
vattenkylning.
Tre st. olika råoljeprodukter framställas för
närvarande: en tyngre, en medeltung och en lätt olja.
Den tyngre och medeltunga oljan, som efter
avdrivning av de lättare fraktionerna har en flampunkt över
65°, användes som brännolja vid flottans fartyg. Den
medeltunga oljan kan även användas i dieselmotorer
med direkt insprutning och i tändkulemotorer. Den
lätta oljan kan användas i motorer av olika slag,
särskilt sådana av hesselman-typ. Stockholms bussbolag
har gjort vissa efter vad det synes lovande försök att
använda den lättare oljan i blandning med tyngre
motorbrännoljor och har härigenom lyckats undvika
den besvärande lukt, som man klagat över på sista
tiden.
Marinförvaltningen har även låtit utföra
kracknings-försök vid Dubbs Pilot Plant i U. S. A., varvid bl. a.
erhållits ca 39 vol.-% raffinerad bensin och ca 55 %
brännolja av typ Bunker B.
Ur brännoljan har kunnat framställas asfalt av god
kvalitet.
För närvarande pågå även omfattande
undersökningar för hydrering av svensk skifferolja. Proven
äro icke avslutade, men preliminärt har man kommit
fram till motor- och flygbensin och
dieselmotorbränn-olja.
För att i större skala kunna nyttiggöra våra skiffrar
är det önskvärt att den högvärdiga gasen utnyttjas på
annat sätt än som rent gasbränsle. Ingående
laboratoriemässiga undersökningar utförda under de sista
åren ha visat, att vätesvavlan (25 vol.-%) kan
avskiljas ur gasen och omsättas till antingen elementärt
svavel eller 60-procentig svavelsyra. Efter
avlägsnandet av vätesvavlan har en betydande mängd lätta
kolväten kunnat avskiljas, en tyngre del, s. k.
gasbensin (Kpt. 30 — 120°C), och en lättare del, s. k.
gasol (Kpt. — 100 °C till ,+ 30°C), vilka båda
närmare undersökts. Försök komma att göras att ur den
senare om möjligt framställa s. k. polymerbensin.
Den gas, som återstår sedan de lättare kolvätena
frånskilts, innehåller betydande mängder vätgas och
metan och kommer att användas bl. a. för kraftalstring
för verkets egna behov.
Beträffande ekonomien vid nämnda företag kan
meddelas att egendomen inköptes för 260 500 kr. och
att arrende- och hyresinkomster ge en avkastning av
ca 16 000 kr. per år. Oljedriften, som icke kommer
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
