Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-o< i Motorteknik
i åtnjutande av denna inkomst och icke subventioneras
på något sätt, har dragit en kostnad av ca 70 kr. per
ton producerad brännolja. Anläggningen är ur
ekonomisk synpunkt för liten och kommer instundande vår
att utvidgas, varvid bättre driftsiffror kunna uppnås.
För att slutligen ge en föreställning om vad våra
skiffrar betyda som utgångsmaterial för framställning
av flytande bränslen vill jag nämna, att ur de 350
tunnland, som flottan äger av de 10 000 skifferförande
tunnland, som enligt Sveriges geologiska undersökning
beräknas finnas enbart på Kinnekulle, kan utvinnas
mellan 500 000 och 600 000 ton olja, eller lika mycket
som det tjärbränsle, man enligt uppgift beräknar
utvinna enligt Perstorps-förfarandet ur hela södra
Sveriges bokträdsbestånd.
Jag tror nog därför, att den här saken i vissa
avseenden blivit underskattad och att den har större
betydelse än man velat tillmäta den.
Löjtnant L. Cassler: Beträffande briketter har jag
själv här i landet endast provat 4 à 5 olika sorter,
men icke erhållit särskilt uppmuntrande resultat.
Reaktionshastigheten minskas och de bli svåra att
tända. I Tyskland och Österrike tillverkas briketter
av bättre beskaffenhet. Styckestorleken hos
generatorbränslet är av stor betydelse för en jämn
gasalstring. Därför måste träkolet krossas och sorteras och
härvid bortgår ca 20 % stybb, som ej kan användas i
generatorn. En viss avsättning som hönsfoder finnes
visserligen. Kunde man få fram en god och billig
brikett, skulle utom en jämn styckestorlek även
vinnas ökad hlvikt och aktionsradie på en
generatorfyllning.
Sannolikt är problemet sådant att vi få räkna med
både användning av briketter och träkol. Den enskilde
skogsägaren torde som regel icke för sitt
generator-bränslebehov vilja räkna med briketter.
Ingenjör C.-G. Lindblom: Prov med kolbriketter
har visat sig bra för andra ändamål än motordrift.
Dock ha de prov, som företetts mig varit av bokved,
ej barrved, samt delvis av utländskt (Jugoslaviskt)
fabrikat.
Kapten Nerén: Beträffande ingenjör Lindbloms
yttrande, att vi kanske skulle behöva gräva bort hela
Kinnekulle, vill jag meddela, att vi ha 2 st. stora
fyndigheter i Närke och Östergötland. För dagen kan
jag inte lämna några exakta siffror men vet att så
mycket bensin kan utvinnas att det skulle räcka för
en bilpark av 200 000 vagnar i bortåt 300 år.
Ingenjör Axel Svedlund: Träkolsbriketter, som äro
gjorda av tyska och jugoslaviska bokkol finnas, och
jag har med de tyska briketterna erhållit utmärkta
resultat. Ävenledes har jag provat en svensk
barr-kolsbrikett, som höll och gick bra. Trätjära kan med
fördel användas som bindemedel, men briketterna få
ej komprimeras allt för mycket, enär generatorns
reaktionshastighet då försämras. Träkolsbriketten
blir dyrare än träkol, men visst går den att framställa.
Ingenjör Alfred Billberg: Vad först beträffar den
tidigare i diskussionen omnämnda kombinationen av
träkolsframställning speciellt för generatorgasdrift av
motorfordon med samtidig utvinning av trätjära och
andra kolugnsprodukter må framhållas, att det
givetvis är möjligt att framställa flytande bränslen (såväl
bensin som brännoljor) ur trätjära genom hydrering
ungefär på samma sätt som hydrering av
brunkols-tjära äger rum. Emellertid kan en
hydreringsan-läggning icke improviseras, utan densamma måste
vara i drift åtminstone i viss omfattning redan under
normala förhållanden. Vidare erfordras mycket stora
produktsenheter för att man inte skall komma till
fullständigt orimliga framställningskostnader.
Tillgången till trätjära är emellertid under normala förhål-
landen alldeles otillräcklig för att man enbart därmed
skall kunna mata en hydreringsanläggning med
erforderlig mängd råvara. Även vid avspärrning torde det
knappast vara möjligt att få fram så stora mängder
trätjära att denna produkt enbart kan bli av någon
avgörande betydelse för vår bränsleförsörjning. Det
har här påpekats, att trädestillationsindustrien under
världskrigets sista år utvecklades mycket kraftigt hos
oss. Emellertid kan man inte räkna med att
produktionskapaciteten kom upp högre än till ca 20 000 ton
trädestillationsprodukter per år, vilket ju endast är
en bagatell i jämförelse med vår nuvarande
förbrukning av flytande bränslen. Av det sagda torde
framgå att man vid undersökningar rörande möjligheter
att genom hydrering eller liknande framställa
inhemska flytande bränslen måste utgå från rikligare
råvarutillgångar än trätjära, och kommittén arbetar
också, som av föredraget framgått, i stället med
utgångspunkt från torv och torvtjära. Sistnämnda
produkter bör, om de kunna erhållas tillräckligt billigt,
lättare kunna vinna användning i stor skala under
normala förhållanden, så att erforderlig utökning av
tillverkningen vid avspärrning lättare bör kunna
åstadkommas.
Vad skiffer beträffar så har ju Sveriges geologiska
undersökning för länge sedan konstaterat att
tillgångarna äro utomordentligt stora och att den teoretiskt
utvinnbara oljemängden, trots den låga oljehalten i
skiffern, uppgår till högst betydande kvantiteter.
Problemet är emellertid att åstadkomma en
oljeutvin-ningsmetod, som ligger på ett ekonomiskt försvarligt
plan. Trots att de estländska skiffrarna medgiva
oljeutbyten, som i praktiken ligga omkring 16 à 20 %,
så erfordras betydande statsunderstöd därstädes. Detta
säger ju en del beträffande de ekonomiska
svårigheterna. Vid Kinnekulle erhåller man visserligen enligt
uppgift för närvarande ett relativt gynnsamt
ekonomiskt resultat av driften därigenom att man får rätt
bra betalt för destillationsgaserna, som användas till
kalkbränning. Denna fördel bortfaller emellertid vid
verklig stordrift. Man undersöker därför som sagt
för närvarande möjligheterna att förbättra ekonomien
vid ökad produktion genom att söka utnyttja dels vissa
av skifferns oorganiska beståndsdelar dels
destillationsgaserna för framställning av värdefulla kemiska
produkter.
Vad beträffar framställning av flytande bränslen
genom det s. k. kalkförfarandet vid Perstorp, där
råmaterialet för närvarande är bokved, vill jag
framhålla att metoden icke är bunden till bok utan går
att genomföra även med barrved, ehuru utbytet då
uppges bli något lägre.
Det synes mig viktigt att man har i minnet, att alla
föreslagna vägar för lösandet av vår försörjning med
inhemska flytande bränslen ha sin begränsning. Det
är därför viktigt att alla som intresserar sig för att
arbeta på dessa problem icke sätta sina egna metoder
contra andras, utan det är nödvändigt att alla hjälpas
åt. I vilken omfattning respektive metoder till slut
bliva tillämpade beror ytterst på de ekonomiska
aspekterna och på hur mycket nationen anser sig böra offra
för beredskapens säkerställande i olika grad.
Ingenjör Bergh: Destillationsgasen vid
skifferolje-framställningen vid Kinnekulle håller ett värmevärde
av 7 000 ve/m3 och kan givetvis användas för annat
värmeändamål än kalkbränning, där man annars
använder importerat bränsle.
Beträffande den uttalade farhågan att vid
skiffer-oljeframställning i stor skala, den erhållna
destillationsgasen icke skulle kunna nyttiggöras, hänvisas till
mitt tidigare yttrande angående utvinning av diverse
produkter ur destillationsgasen. Tilläggas kan även
att denna innehåller en del isolerbara olefiner, och har
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
