Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-o< i Motorteknik
vid cylinderns ändar är detta ej ens teoretiskt
möjligt. Man vet emellertid ytterst litet om
smörjnings-förhållandena vid variabel relativ hastighet hos de
mot varandra löpande ytorna. Det synes emellertid
stämma väl överens med de härför uppställda
teorierna, att förslitningen i cylinderns ändar, och i
synnerhet i den ända där förbränningen äger rum, blir
större än i mitten.
De under de senaste åren utförda undersökningarna
över den från rent mekaniska orsaker härrörande
av-nötningen äro synnerligen intressanta. Dr Bowden
i Cambridge, som på uppdrag av vår koncern utfört
en del försök på detta område, har kunnat påvisa (se
litteraturförteckningen nr 4), att vid torr friktion
mycket höga temperaturer kunna uppkomma hos de
spetsar och delar av materialet i glidytorna, som
skjuta upp över dessas genomsnittliga nivå. Denna
temperaturförhöjning kan fortskrida så långt, att
materialet smälter, varvid sålunda de utsatta
punkterna ideligen sammansvetsas med den andra
glidytan för att omedelbart åter slitas loss. Man måste
åtminstone föreställa sig ett dylikt förlopp, när det
är fråga om nära besläktade materialsorter, såsom i
kolvringar och cylinderlopp i en förbränningsmotor.
Att detta sker icke endast i mikroskopisk skala, visa
de repor, som uppstå i cylinderväggarna och på
kolvringarnas utsida samt att dessa sistnämnda ofta
uppvisa en deformering av kanterna till en utdragen
skarp egg (feathering).
Man känner visserligen till ämnen, som till följd
av sina molekylers polaritet häfta väl fast vid
metaller, men vid höga temperaturer håller detta ofta
icke längre streck. Det kan till och med förekomma,
att vid högre temperatur en så hög grad av affinitet
uppstår, att i stället korrosion uppträder. Detta har
man kunnat konstatera med en för studiet av
glidfriktion av Boerlage i vårt laboratorium konstruerad
apparat, den s. k. "fyrkulsnurran". Fig. 4 visar kurvor
över friktionskoefficienten som funktion av
temperaturen och av dessa framgå, att användningen av s. k.
"Oiliners"-medel visserligen minskar friktionen vid
låga temperaturer, men att vid högre temperaturer
en kritisk punkt finnes, där denna åter stegras.
Man har även sökt anknytning till de med
kugghjulsfriktionen sammanhängande problemen. Här
uppträda nämligen också så höga temperaturer, att
man befarar uppkomsten av mikroskopisk
sammansvetsning (scoring) och söker bekämpa detta genom
1/4 siöt ku tor
Fig-. 4. Friktionskoefficient vid
olika oljor.
Fig. 5 b. Fyrkulsnurran.
tillsatser till smörjoljan, vanligen svavel- och
fosforföreningar.
Må det tillåtas mig att i detta sammanhang nämna
något om den s. k. fyrkulesnurran
(litteraturförteckningen nr 7 och 8), som användes av oss för prov
med dylika smörjmedel för kuggväxlar. I denna
apparat, vars utseende framgår av fig. 5, får en
kullagerkula utöva ett tryck mot ett underlag av
ytterligare tre kulor, som ligga i en cylindrisk
fördjupning, alltunder det att den roterar med en hastighet
av ungefär 1 500 v/min. Vid mineraloljor av alla slag
och även vid feta oljor upphör smörjförmågan vid
ett tryck av 200—250 kg belastning redan inom några
få sekunder, och kulorna svetsas samman till en
klump. Med de förut nämnda tillsatserna till oljan
kan man uppnå, att vid en dubbelt så stor belastning
ännu efter flera minuters gång i snurran, kulorna ej
svetsas ihop. Dylika tillsatsmedel användas numera
allmänt inom automobilindustrien för s. k.
hypoid-växlar i bakaxlarna. Det är emellertid givet, att det
mellan dessa anordningar och verkligheten föreligga
stora olikheter, varför man ej får draga för långt
gående slutsatser av försöksresultaten.
Kolvens konstruktiva utformning såväl som andra
konstruktionsdetaljer kunna givetvis i hög grad
påverka såväl fördelningen av oljan som det
hydrodynamiska förloppet av smörjningen. Som exempel
må nämnas, att man vid kolvar med hel mantelyta
ofta observerat en större förslitning
parallellt med vevaxeln, än
vinkelrätt däremot, vilket förhållande
till-skrives den gynnsamma inverkan,
som kolvmantelns bärande del har
i detta avseende. Man har vidare
erhållit synnerligen låga värden på
förslitningen vid slidmotorer med
elliptiskt rörliga enkelslider,
förmodligen beroende på att man
genom denna anordning undviker, att
kolvringarna i någon punkt av sin
bana få stå stilla.
Förutom den förslitning, som har
sin grund i bristfällig smörjning,
tillkommer den, som uppstår på
grund av andra orsaker av mera
tillfällig karaktär. Härvid spelar
Fig. 5 a. Fyrkulsnurra för
undersökning av smörjoljor för kuggväxlar.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
