Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-Kylklaff(hell öppen)
Motorhuv-
Oljetank
¥arrrwjfe:
schakt
[-Termoslat-ventil
Brandskatt-]
{+Termoslat-
ventil
Brand-
skatt+}
■Oljekylare
Fig. 2. Termostatventil för
smörjoljan. Ventilen i övre delen styres
av en termobälg i nedre delen.
Teknisk Tidskrift
Motor
[-ÆSåkerhefs-ventiJ-]
{+ÆSåkerhefs-
ventiJ+}
Kylluftintag
-Kylklafffhelt öppen)
Fig. 1. Motorinstallation med kylklaffar, vilka här äro öppna, jfr fig. 9,
samt termostatventil för smörjoljan. Varmoljeschakt av äldre modell.
tidigt suger motorns oljepump olja genom röret E från
oljetankens botten, genom termostatventilen och röret
B till motorn. Meningen är att endast den del av
oljan som från början finns i varmoljeschaktet skall
cirkulera genom motorn, till dess denna oljemängd
uppnått -j- 68°C. Yid denna temperatur börjar
ter-mostatventilen öppna en väg för oljan genom röret F
och via oljekylaren och röret H tillbaka till tanken,
där den nu blandas med den hittills kalla oljan. Man
skulle alltså kunna starta när endast en mindre del
av oljan hunnit uppnå gränsvärdet och
termostatventilen skulle sörja för att huvuddelen av oljeförrådet
så småningom bragtes med i cirkulationsförloppet.
Motorn skulle på detta sätt under hela
varmkörnings-förloppet få olja av något under 68° temperatur.
En skiss av termostatventilen finnes i fig. 2. I
nedre delen av termostaten passerar den olja, som är
på väg från tanken till motorn, förbi en termobälg,
vilken styr ventilsliden i apparatens övre del. En
backventil är insatt i ledningen för returolja från
motorn. Den hindrar oljan att rinna från tanken ned i
motorn, när denna står stilla.
Under varmkörningen skall termostatventilen
återsända oljan till varmoljeschaktet och ingen olja skall
passera kylaren. I praktiken synas dessa
termostatventiler emellertid ej funktionera fullt tillförlitligt,
troligen beroende på de mycket stora tryck, som
förekomma när oljan är tjockflytande vid låg temperatur.
Några större oljemängder förefalla ej att gå "fel väg",
men varmkörningen fördröjes dock något.
Oljeutspädning.
I U. S. A. har vid flygvapnet "Air Corps, Materiel
Division", en intressant metod blivit
utexperimente-rad för underlättande av flygplanets start. Principen
är att motorn vid starten smörjes med olja, som är
utspädd med bensin. Viskositeten är då så liten att
igångsättningen går tämligen lätt även i mycket kallt
väder.
Skissen i fig. 3 visar kopplingsschemat.
Termostatventil saknas, men från bensinpumpen går en ledning
Q, som kranen R kan sätta i förbindelse med
oljepumpens sugledning.
Efter en flygning öppnas kranen R under 3 à 4
minuter innan motorn stannas, och under denna tid
blandas den olja som går till motorn med bensin.
När motorn ånyo sättes i gång avdunstar sedan
bensinen och går bort genom urluftningsstutsen på
vevhuset.
I detta fall användes en förbättrad typ av
varmoljeschakt, se fig. 3. Under prov med
utspädningsanordningen visade det sig, att varmoljeschakt enligt
fig. 1 icke funktionera som avsett är, vilket även är
Aerotransports erfarenhet. En oljetank med ena
väggen ersatt av en glasskiva provades i kylkammare,
varvid man fann att kalloljan utanför schaktet sögs
in i ledningen till motorn jämte den varma oljan från
schaktet. Ett varmoljeschakt enligt fig. 3 befanns
vara bättre, dvs. så länge en tydlig skillnad i
viskositet råder mellan den olja som finns i schaktet och
den som finnes utanför, så länge cirkulerar endast
den lättflytande oljan i schaktet genom motorn.
Man frågar sig om motorn ej tar skada av att
smörjas med sålunda utspädd olja, men enligt
uppgift (SAE Journal, Vol. 41, No 1) tycks metoden icke
medföra några risker. Enligt samma källa skall
huvudparten av utspädningsbensinen ha avdunstat
efter 5 à 10 min., och efter en halvtimme skall all
bensin vara borta. Förf. har sig icke bekant
huruvida metoden blivit införd vid militärflygförbanden.
Inom trafikflyget användes den ej.
Förvärmning av motoroljan.
Under vintern 1938—39 gjordes vid AB.
Aero-transport en del undersökningar i avsikt att minska
varmkörningstiden. De begränsade sig till
förhållandena inom trafikflyget och utsträcktes icke att
omfatta extremt låga yttertemperaturer. Flygplanen
stodo under natten i hangar, där temperaturen hölls
några grader över fryspunkten.
Elektriska värmeapparater användas för att höja
smörjoljans temperatur före igångsättningen av moto-
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
