Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
digheter beskrivna, 5 utefter "the Lower Essequibo
River", 13 utefter "the Demerara River", 3 inom "the
Berbice district", 1 inom "the Corentvne district" och
2 inom "the North-West District". En karta över norra
delarna av brittiska Guayana utvisar de beskrivna
bauxitfyndigheterna.
Bulletinens värde ligger i det faktum att den i en
volym sammanfattar upplysningar, vilka annars äro
svåra att erhålla; åtskilliga icke publicerade rapporter
ha också refererats. En lista över publicerade och icke
publicerade men refererade rapporter ingår som bilaga
nr 2.
De bauxittillgångar, som utvecklats i brittiska Guayana
under senare år, beskrivas i korthet i en artikel av dr
B. C. Harder, "British Guiana and its Bauxite Resources",
publicerad i "the Canadian Institute of Mining and
Metallurgy Bulletin", november 1936. E. R—s.
Litteratur
Finspongs metallhandbok. I början av är 19 39
utgav Finspongs metallverks aktiebolag sin nya
metallhandbok. Denna innehåller korta men praktiska
redogörelser för allt vad man bör känna till om
metaller och metallegeringar, som användas i industrien.
Genom denna bok har en stor lucka fyllts i den
litteratur, som hittills funnits i Sverige på detta område.
I de handböcker och uppslagsverk, som man förut
använt, äro nämligen metallerna och metallegeringarna
samt deras konstruktionsegenskapen mycket
summariskt återgivna. Dessutom finnas i denna
metallhandbok tabeller över standarddimensioner av plåtar,
rör och andra former, vari dessa metaller försäljas.
Mycket värdefulla uppgifter erhållas sålunda i
tabellerna sid. 109—159. Även kapitlen beträffande råd
angående förfrågningar och order ge en hel del data
på de formel- och kvaliteter, i vilka de olika
metallerna saluföras.
Handboken prydes av en hel mängd trevliga
fotografier och av diverse diagram. Trycket är tydligt
och lättläst och papperet av mycket god kvalitet.
Bolaget är därför att gratulera till denna förnämliga
produkt, och konstruktörer, arkitekter,
byggnadsingenjörer och andra teknici komma med säkerhet att
mottaga denna metallhandbok med sympati och glädje.
Den i inledningsorden anförda meningen "Allmänheten
har fått förtroende för Finspongs metaller och
legeringar" torde även komma att gälla denna bok.
E. R—s.
Mangan. En ny och fullständigt omarbetad upplaga
av monografien "Manganese" (The Imperial Institute,
London, 164 pp., pris 3 s. 6 d.) publicerades den 19
oktober 1938. Detta arbete, av A. W. Growes, D. Sc.
(Lond.), har bearbetats efter samma riktlinjer som
andra böcker i de välkända serierna av monografier
rörande olika mineralindustrier, som utgivits av
institutet, och behandlar huvudsakligast
världstillgångarna av manganmalm i inte mindre än 55 länder,
varvid särskild vikt lägges vid de fyndigheter, som
finnas inom det brittiska imperiet.
Förutom den viktiga frågan om tillgångar
innehåller den även en mängd upplysningar av mera allmän
karaktär och behandlar ingående den mineraliska
sammansättningen, klassificeringen, i malmen ingående
föroreningar, förekomstsätt, brytning och anrikning,
användningssätt, marknad, handel och produktion. Den
innehåller omfattande statistiska tabeller beträffande
produktion, import och export av malm, ferromangan,
spegeljärn och andra ferrolegeringar, vilka
tillsammans med kemiska analyser på olika malmer upptager
över 40 sidor av boken. En detaljerad bibliografi,
vilken omfattar 20 sidor, har bifogats.
Manganmalm är knappast mindre nödvändigt för
järn- och stålindustrien än själva järnmalmen och
kolet, ty man har beräknat, att i medeltal omkring
13,g kg högvärdig manganmalm förbrukas för varje
ton stål, som produceras, och intet antagbart eller
likvärdigt ersättningsmedel har hittills upptäckts och ej
heller finns något på förslag. Tillsatsen av mangan
i form av ferromangan till stål har två ändamål: för
det första tjänstgör den som desoxidationsmedel i
framställningsprocessen och för det andra verkar
överskottet som ett legeringselement, som giver det
slutliga stålet vissa önskvärda egenskaper.
Högvärdigt manganstål ger utomordentligt motstånd
mot nötning och användes därför i ett flertal delar,
som utsättas för allvarliga mekaniska påkänningar
såsom järnvägs växlar och skenkorsningar, kuggkransar,
kopplingar, kanter till skovelhjul, flänsar på
grävmaskiner och mudderverk, krossplattor till malmkrossar
och till många andra slags gruvmaskiner.
Konstruktionsstål med stor draghållfasthet innehålla mangan
och likaledes skenorna på våra järnvägar. Mangan till
en mängd av några procent utgör en beståndsdel i en
stor mängd legeringar, både järnhaltiga och icke
järnhaltiga; bland de senare kan särskilt nämnas speciella
mässings- och bronslegeringar, bl. a. "manganbrons",
som användes till fartygspropellrar, och de lätta
metallegeringarna, vilkas användning hastigt stiger.
Betydande mängder högvärdig pyrolusit förbrukas vid
framställning av torr-batterier, glas, keramik, färg,
glasyr, lack och andra kemiska industriprodukter.
Produktion av manganmalm i stor skala är
begränsad till Ryssland, Indien, Guldkusten, Sydafrikanska
Unionen, Brasilien, Egypten och Kuba. Med
undantag av Ryssland är det anmärkningsvärt att England
och de andra stora järn- och stålproducerande länderna
i Europa såväl som Förenta staterna och Kanada
nästan helt och hållet måste förlita sig på import från
avlägset belägna länder för sina väsentliga behov av
högvärdig manganmalm för metallurgiska ändamål.
Likaledes äro världens viktigaste industriländer med
undantag av Ryssland och Förenta staterna dåligt
försedda med lågvärdig manganmalm.
Det brittiska imperiet intar en gynnsam ställning
beträffande tillgång på manganmalm, i det
tillgångarna i Indien, Guldkusten, Sydafrikanska Unionen och
Malajstaterna tillsammans äro betydande. 1936 kom
ca 29 % av världsproduktionen av manganmalm från
imperiet, under det att 61 % av exporten kom från
samma område.
I ett tydligt diagram jämföres
världsstålkonsum-tionen med både den totala världsproduktionen och
imperiets manganmalmsproduktion under tiden 1920
till 1936. E. R—s.
Metallnoteringar
Järnverksföreningens metallnoteringar den 24 april
1939.
1) Prima svenskt exporttackjärn .......... kr. 160: —
per engelskt ton om 1 016 kg fob exporthamn netto
per 30 dagar.
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt sv. kr. 335—385
3) Valstråd (prima lin trådskvalitet; ej
musikvalstråd), över 0,65 kolhalt..... „ 375—405
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris „ „ 230—250
5) Valsat lancashirejärn, grundpris...... „ 360
Rubrikerna 2—5 avse ton om 1000 kg fob exporthamn
netto 30 dagar.
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
