Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Framåtrik
tad tub
Genomslagen
tub
Fig. 13. Instrumentets användbarhetsområde.
Fig. 14. Mätning av takhöjd i magasin.
förutsättning att märkpunkter finnas inom området
ifråga) en skiss från gruvkartan med konturerna för
ifrågavarande gränser etc. jämte märkpunkterna i
närheten samt medtager densamma ut i gruvan. Där
ställer man mätbordet på en sådan plats —
exempelvis vid A, fig. 16, att märkpunkterna 1, 2 och 3 efter
inmätningen falla inom mätlappens område.
Märk-punkterna 1, 2 och 3 på skissen konnekteras sedan
med de förenämnda, varefter de ifrågavarande
konturerna nedstickas på mätlappen. Därefter placeras
instrumentet på mätbordet, och linjalens framkant
vrides, tills den kommer mitt över någon av de
punkter, som skola utsättas på marken.
Malmgränserna äro prickstreckade linjer med kryss. Dessa
gränser skola sedan utsättas på marken. Hus, schakt
och spår äro markerade på vanligt sätt. Schaktets
och husets hörnpunkter skola utsättas på marken
liksom även lämpliga brytpunkter på spåret.
Horisontal mark.
Är marken horisontal, har man endast att utefter
linjalens framkant med tillhjälp av den horisontala
tubskalan flytta punkternålen så, att den kommer
mitt över någon av de punkter, som skola utsättas.
Avståndet från stationspunkten avläses på tubskalan
och med måttbandets tillhjälp utsättes detta avstånd
i syftlinjens riktning. (Se fig. 16.)
Lutande mark.
Är marken däremot lutande blir förfaringssättet
litet annorlunda. Man vrider först instrumentet så,
att framkanten kommer mitt över den punkt i
malmgränsen, som önskas utsatt i sluttningen, t. e. punkt 3.
Därefter utväljes en punkt i syftlinjen, t. e. 1.
Avståndet mätes, varefter slädskalan flyttas mitt för
motsvarande mått på tubskalan. Skulle därvid
punkternålen icke komma mitt över den avsedda punkten
å skissen inmätes en ny punkt i syftlinjen, t. e. 2.
Avståndet mätes och man förfar i övrigt på förut
omnämnda sätt. Detta förfaringssätt upprepas tills
punkternålen kommer mitt över punkt 3 å skissen.
Den senast inmätta punkten markeras därefter i
terrängen med en påle. För varje punkt i malmgränsen,
som önskas utsatt i sluttningen upprepas därefter
förfarandet. (Se fig. 16.)
Om t. e. en stigort är under uppdrivning till dagen
från ett underliggande gruvrum, och stigorten ifråga
finnes på den skiss, som medtagits till gruvan,
förfares på samma sätt, om det skulle vara önskvärt att
få den utsatt på marken.
Rekognoseringsavvägning.
(Större noggrannhet ej nödvändig.)
Om man av någon anledning hastigt önskar veta,
hur t. e. profilen X—Y ser ut, ställer man mätbordet
exempelvis vid B (fig. 16). Alla brytpunkter i
profilen inmätas på känt sätt, dvs. horisontalavståndet
för punkterna nedstickes på mätlappen, och deras
vertikala höjd över tubaxeln antecknas vid varje
punkt. På ett från kontoret medtaget rutpapper i
den skala, vari man önskar profilen uppritad,
av-sättes horisontalavståndet mellan punkterna i deras
respektive avvägningar. Avståndet ifråga erhålles
från mätlappen, och avvägningen erhålles på följande
sätt: om man antar, att tubaxelns avvägning är
24:22, och den inmätta brytpunkten ligger 3:28
vertikalt under tubaxeln, adderas 3: 28 till 24:22,
varigenom brytpunktens avvägning blir 27: 50.
Ligger brytpunkten ifråga över instrumentet subtraheras
3: 28 från 24: 22, och avvägningen blir 20: 94.
Tubaxelns avvägning erhålles på samma sätt med
tillhjälp av någon i närheten befintlig märkpunkt med
känd avvägning, t. e. märkpunkt 1, vars avvägning
är 27 : 50.
Utsättning av nivåkurvor.
(Större noggrannhet ej nödvändig.)
Om man på marken önskar utsätta en nivåkurva
vid exempelvis 18 m avv. (den streckade linjen mellan
nivåkurvorna 15 och 20 m), uppställes mätbordet först
50
Fig. 15. Hängväggen i flacka gruvor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
