Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsv etenskap
turer i olika riktning av mineralen. En enkel ekvation
har uppställts, som måhända kan användas för
beräkning av kalcineringsgraden hos kalksten.
E. R—s.
Förenta staternas asbesttillgångar. Då asbest
praktiskt taget är en nödvändig beståndsdel i
automobilindustrien och då den moderna krigföringen alltmer
mekaniseras, kan asbest betraktas som ett strategiskt
mineral. Cliver Bowles har därför i en artikel, "Asbest
— ett strategiskt mineral", publicerad i oktobernumret
1938 av "Mining and Metallurgy" (pp. 442—445)
redogjort för Förenta staternas ställning beträffande
asbesttillgångar. Han riktar uppmärksamheten på det faktum
att ur nationell självförsörjningssynpunkt äro
förhållandena långt ifrån tillfredsställande, då Förenta staterna
f. n. endast producerar 3—4 % av det inhemska
behovet, i det återstoden importeras huvudsakligast från
Kanada, Brittiska Afrika och Ryssland. Man anser
detta ofta vara av ringa betydelse, då rikliga tillgångar
finnas i Kanada, men författaren påpekar, att även om
tillräckliga förråd av korta fibrer alltid erhållits från
detta land, lämnar detsamma endast en ringa del av
de bästa sorterna, och det är dessa fibrer, som äro så
viktiga för beklädnaden av bromsband och
broms-klotsar, kolvpackningar, andra metallpackningar,
brandfria kläder och andra varor. År 1937 kom endast 18 %
av den totala importen av rå asbest från Kanada, i det
återstoden importerades från mer avlägsna källor.
Det finns tre möjligheter att möta efterfrågan: 1)
genom att öka Kanadas produktion, 2) genom att
stimulera den inhemska produktionen och 3) genom
användning av ersättningsmedel. Möjligheten att
framställa asbest på konstgjord väg är hittills ej klarad, ty
fastän man påstått, särskilt i Tyskland, att syntetisk
asbest är en kommersiell möjlighet, så finns det hittills
inget praktiskt bevis för detta påstående.
Under de sista fyra åren har % av Kanadas
försäljning av rå asbest gått till Förenta staterna och det är
därför tydligt att Kanadas totala produktion av denna
sort betydligt understiger det normala behovet hos
Förenta staternas fabriksidkare. Det är tydligt att Kanadas
produktion endast skulle kunna stimuleras till en viss
grad, ty en märkbar ökning i produktionen av råsten
skulle medföra en motsvarande ökning av alla de
sämre sorterna, vilket i ekonomiskt avseende ej skulle
vara önskvärt. Emellertid importeras normalt
betydande mängder spinnbara fibrer och denna kvalitet kan
ersätta råstenen vad beträffar flera betydelsefulla
användningssätt.
Vad beträffar möjligheten att stimulera den inhemska
produktionen finns det f. n. föga utsikt till någon
märkbar ökning i produktionen av långa fibrer. Vermont
och Arizona äro de enda bestående producenterna av
krysotil, men Arizonas produktion har varit ovanligt
liten under de sista åren och fastän Vermonts
avkastning inbringar kontinuerlig vinst, brytes endast ej
spinnbara fibrer. Arizonafyndigheterna lämna mycket
fin råfiber; brytningskostnaderna äro emellertid
vanligtvis höga, transporten är svår och fraktkostnaderna
till de stora marknaderna i östern äro mycket större.
Det har ännu icke påvisats, att dessa fyndigheter ha
större reserver trots en intensiv stimulering av
undersökningen av förekomster, av detta mineral.
Vermont-fyndigheterna äro vidsträckta och skulle kunna
producera stora mängder anrikningsbara fibrer av
medellånga till korta längder, men endast en ringa andel
spinnbara sorter. Fastän krysotilfyndigheter äro kända
i Kalifornien och några andra stater, tycks inga vara
stora nog att utvecklas till bestående producenter av
en större mängd spinnbara fibrer.
Den sista möjligheten är att använda andra material
som ersättningsmedel för de viktigaste användnings-
sätten av asbest. Syntetiska fibrer såsom mineralisk
ull, slaggull och glasull framställas numera i stora
mängder med förbättrade metoder, och då sådana
material i stor utsträckning användas för värmeisolering,
tycks deras användning på några områden utgöra
ersättning för asbest.
E. R—s.
Föreningsmeddelariden
Svenska teknologföreningens avdelning för Kemi
och bergsvetenskap höll den 21 april 19 39 ordinarie
sammanträde på föreningens lokal. Efter att
sammanträdet öppnats av ordföranden- kommerserådet H.
Carlborg och avdelningens gäster från Geologiska föreningen
särskilt hälsats välkomna, utsågos disponent H.
Sundholm och överingenjör H. Uhrus att jämte ordföranden
justera dagens protokoll.
Ordföranden meddelade att till avdelningen ingått
en skrivelse från teknologföreningens sekreterare med
inbjudan från professor Laurent att företaga en
studieresa till Frankrike. Sedan skrivelsen upplästs
meddelade ordföranden att event. intresserade kunde
hän-vända sig till föreningens sekreterare för att erhålla
detaljerat program.
Härefter överlämnades ordet till dagens
föredragshållare, amanuensen s. Ländebgren, som lovat tala "Om
spetralanalytiska undersökningsmetoder och deras
användning inom geokemien".
Inledningsvis framhöll föredragshållaren den på de
senaste åren alltmera utvecklade och skärpta
spektral-analytiska metodikens betydelse för alla de
verksamhetsfält, där behovet av snabba och säkra analytiska
metoder gör sig gällande, t. e. inom den geokemiska,
mineralogiska och biologiska forskningen, inom metallurgi,
metallindustri m. fi. industrier.
Härefter redogjordes för några av de viktigaste
moderna spektralanalytiska metoderna, bl. a. den av prof.
Lundegårdh i Ultuna utexperimenterade metoden för
spektralanalys av lösningar i acetylen-gaslåga, en av de
exaktaste metoder, som f. n. finnes, och vidare för de
metoder för spektralanalys av mineral- och
bergartspulver i kolbåge som utarbetats av V. M. Goldschmidt
och hans medarbetare.
Föredragshållaren kom därefter in på sina egna
undersökningar över de svenska järnmalmernas geokemi
och gav en kort exposé över några av de hittills vunna
resultaten. Den lagbundenhet, med vilken vissa med
järn besläktade element fördela sig i en järnmalm
avspeglar på sätt och vis de kemiska och
kemisk-fysika-liska förhållanden, som förelågo vid malmens bildning.
Denna elementfördelning kan således läggas till grund
för en kemisk klassifikation av våra järnmalmer. Det
har nämligen visat sig, att järnmalmer, som äro bildade
under magmatiska förhållanden, således vid relativt hög
temperatur, ha en högre koncentration av de s. k.
järnelementen — Ti, V, Cr, Mn, Co och Ni — än de malmer,
som äro bildade vid lägre temperaturer eller som
sediment, vilka visa en lägre koncentration av
järnelementen.
Bland de metaller, som föredragshållaren
spektral-analytiskt påvisat i några järnmalmer tilldrar sig tenn
den största uppmärksamheten. Även om den i vissa
järnmalmer påvisade tennhalten icke i och för sig har
någon omedelbar ekonomisk betydelse, så är det,
framhöll föredragshållaren, likväl uppenbart, att en
anmärkningsvärd tennanrikning föreligger inom vissa zoner i
urberget, och han förordade därför, att en
tenninventering borde komma till stånd, med utgångspunkt från
de funna anrikningsområdena. Dessa områden äro eller
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
