Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
behöva icke vara de verkliga koncentrationsmaxima för
tenn, men kunna tjäna som lämpliga utgångspunkter
för en tennprospektering. Vid en dylik inventering är
ju den geokemiska arbetsmetodiken oundgänglig.
Föredragshållaren kom slutligen in på
spektralanalysen och den geokemiska forskningsmetodikens roll vid
malmletningsarbeten i allmänhet och fann det naturligt
att spektralanalysen — utan att vara någon
malmlet-ningsmetod i egentlig mening — vid sidan av övriga
metoder måste kunna vara till stor nytta. Som ett
exempel på den roll, som den geokemiska forskningen
spelar just vid malmletning, redogjorde
föredragshållaren i korthet för det Palmqvist—Brundinska
förfaringssättet att leta malm. Detta förfaringssätt grundar sig
på den av V. M. Goldschmidt gjorda iakttagelsen, att ett
växtbestånd, som växer på mark, som anrikats på vissa
metaller, t. e. tenn, guld osv. även får en motsvarande
anrikning på samma metaller. Denna anrikning är
störst i de gröna växtdelarna. Man har därmed en
möjlighet — åtminstone under vissa gynnsamma
betingelser — att genom spektralanalys av föraskade blad
o. d. från ett växtsamhälle erhålla kännedom om
jordmånens beskaffenhet eller metallhalterna i densamma.
Om detta förfaringssätt kan leda till praktiska resultat
är för tidigt att yttra sig om, då det
Palmqvist—Brundinska förfaringssättet ännu befinner sig på
experimentets stadium.
Amanuensen Landergrens intressanta och klara
föredrag avlyssnades med stort intresse av det talrika
auditoriet och det var säkerligen mången, som hade en
känsla av att de arbetsmetoder föredragshållaren
berörde vid dagens föredrag snart skulle komma att
ytterligare låta tala om sig.
Professor H. Backxottd redogjorde därefter för den
geokemiska forskningen i Ryssland, där denna
forskningsgren nått en mycket imponerande omfattning.
Framför allt framhöll prof. Backlund vikten av att —
såsom det sker i Ryssland — genom systematiska
geokemiska undersökningar över elementfördelningen i
geologiskt väl definierbara fall framskaffa ett tillräckligt
stort statistiskt material, för att man med ledning av
detta skall bli i stånd att angripa de geologiskt
svår-tydbara resp. icke tydbara problemen med geokemiens
hjälp. Som ett exempel på huru systematiskt ryssarna
härvid gå till väga, nämndes att varje metallgrupp har
sitt laboratorium. På nickelundersökningen arbeta
sålunda f. n. ett 30-tal vetenskapsmän.
I anslutning till föredragshållarens skildring av de
upptäckter Goldschmidt gjort vid spektrografisk
analysering av växtaskor frågade bergsingenjör H. Hedsteöm
om någonting kunde meddelas beträffande de försök
som nyligen utförts för att använda denna metod för
malmprospektering.
Docent Palmqvist meddelade att han under de tre sista
åren arbetat med denna metod för malmprospektering.
Positiva resultat hade erhållits i icke nedisade områden,
medan däremot i Skandinavien de komplicerade
moränförhållandena hade medfört mindre tillfredsställande
resultat. Under 1% års arbete i det icke nedisade Cornwall
hade metoden visat sig arbeta snabbt och noggrant.
Tenn- och wolframmalmer hade därvid kunnat
lokaliseras. Under det sista halvåret hade undersökningar
utförts i Sverige med erfarenheter både på gott och ont.
I Västerbotten hade resultaten varit rent negativa, i
Dalarna hade metoden däremot kunnat indikera koppar
och bly och i Småland molybden och nickel. Det ser
ut som om trots moräntäcket metoden skulle vara
till-lämpbar i vissa fall. För bedömande av metodens
användbarhet vore det av värde att moränförhållandena
också noggrant studerades. Doc. Palmqvist framhöll
slutligen att det torde finnas utsikter att med denna
metod kunna sänka prospekteringskostnaderna ganska
avsevärt.
Ingenjör Hedström tackade för de upplysningar doc.
Palmqvist lämnat om de senaste resultaten av
försöken att använda Goldschmidts metod för
malmprospektering. Doc. Palmqvist hade nämnt att man måste
noga studera moränförhållandena för att kunna bedöma
metodens användbarhet. Talaren undrade hurudana
moränförhållandena måste vara för att metoden skulle
kunna användas.
Docent Palmqvist meddelade i anledning härav att
moräntäckets sammansättning och vegetationstypen
liksom jordlagrets mäktighet spela roll.
Doktor A. Högbom framhöll som sin åsikt att med de
moränförhållanden vi ha i Sverige, speciellt på grund
av de långa transporterna av moränmaterialet, det
knappast vore tänkbart att för malmprospektering använda
det Goldschmidtska förfarandet här i landet.
Geolog J. BKLtnND frågade slutligen om wolfram och
molybden även upptagas av växterna och kunnat påvisas
med spektralanalysen. Docent Palmqvist meddelade att
molybden förekommit i påvisbara mängder i alla hans
prov, men wolfram har däremot varit sällsynt.
Sedan ordföranden framfört avdelningens tack till
föredragshållaren och deltagarna i diskussionen
avslutades sammanträdet. På övligt sätt samlades man
härefter till supé och glatt samkväm, varunder
Höganäsbolaget visade en intressant och instruktiv film om
kolbrytning och framställning av eldfasta material inom de
skånska kolfälten.
S. P.
Metallnoteringar
Järnverksföreningens metallnoteringar den 21 juni
1939.
1) Prima svenskt exporttackjärn .......... kr. 160: —
per engelskt ton om 1 016 kg fob exporthamn netto
per 30 dagar.
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt sv. kr. 335—385
3) Valstråd (prima lintrådskvalitet; ej
musikvalstråd), över 0,65 kolhalt ... „ „ 375—405
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris „ „ 230—250
5) Valsat lancashirejärn, grundpris.... „ „ 360
Rubrikerna 2—5 avse ton om 1 000 kg fob exporthamn
netto 30 dagar.
Ferrolegeringar etc. Cif-noteringar äro utan tull.
† Ferrokrom 1 % Cd/d ................£ 36
2 % Cd/d ................£ 35
2/4 % Cd/d ................£ 34
4/6 % Cd/d ................£ 221/2
6/10 % Cd/d ................£ 22
Ferromangan export fob ....................nom.
(hemma) ...........£ 16 3/4 £ 17 1/4
* Ferromolybden 70/75 % Mo, C fri 4/10
Ferrofosfor 20/25 % cif £ 11 £ 12
‡ Ferrokisel basis 45 ’% cif ................£ 111/4
„ 75 % cif ................£ 161/2
* Ferrokoltitan 15/18 % Ti ................5 d.
Ferrotitan 20/25 % ..............£ 80 £ 84
* Ferrowolfram 80/85 % ........... 4/8 nom.
* Ferrovanadin 35/60 % ......................14/—
§ Kiselmangan 65/75 % cif ................£ 16 1/2
Spegeljärn 18/20 % d/d ....................£ 9 7/8
* Wolframpulver 98/99 % .......... 4/9% nom.
† Parti om 3 ton och däröver, under 2 ton £ 2 1/4 extra.
* Per lb. Alla övriga per ton. ‡ Parti om 10 ton och
däröver. § Med 15 s. avdrag.
The Metal Bulletin den 23 juni 1939.
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
