- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Bergsvetenskap /
70

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

[-•Tärn-malms-kroppar-]

{+•Tärn-
malms-
kroppar+}

Fig:. 3.

Leptit

Leptit Grå granit
+ grå + leptit
granit

[-Gång-porfyr-]

{+Gång-
porfyr+}

Karta över en av granit genomsaftad och upplöst malmkropp i
Herrängsfältet (Spatgruvan). 1:100.

meter. Genom denna kontaktomvandling har
gränserna i viss mån maskerats. Detta torde vara
anledningen till att så ofta, särskilt i äldre tider, dessa
grönstenar förväxlats med skarn. Intill dessa gångar
finner man ofta även kisanrikningar och frågan är om
icke i flera fall en lokal höjning av apatithalten är
att skriva på dessa gångars räkning. Där gångarna
svälla till större massiv, såsom flerstädes
inom Hjulsjö och Järnboås socknar, finner
man, såsom t. e. i Rishöj dsberget,
järnmalmerna starkt impregnerade med kiser
framför allt magnetkis, och
kisimpregnatio-nen tenderar i dylika grönstensrika
områden att bli regional.

Omvandlingar i ådergnejsbildningens
kärn-zon.

De intensiva omvandlingsprocesser, som
inom Sörmland och delar av angränsande
landskap förändrat leptitformationens
bergarter och urgraniterna och givit dem deras
karaktär av ådergnejser (fig. 4), ha även
i stor utsträckning påverkat järnmalmerna.
Hela den utveckling, som ovan skildrats,
med alla dess olika omvandlingsprocesser,
är äldre än de ådergnejsbildande
processerna. Det var därför ett starkt varierande
utgångsmaterial, som dessa senare processer
fingo att ytterligare behandla och stora
svårigheter erbjuda sig därför att skilja
äldre och yngre omvandlingsprodukter
från varandra. I grova drag låter sig detta
dock redan nu göra. trots att
detaljundersökningarna på dessa malmer icke äro
slutförda.

Malmtyperna hava från början varit
desamma som inom bättre bevarade delar av
den malmförande formationen, alltså inom
egentliga Bergslagen. Säkert konstaterade
äro manganrika malmer av Ställbergstyp,
manganfattiga skarnmalmer och
kalkmalmer samt kvartsrandiga malmer. De sena

omvandlingarna hava främst bestått i
en kraftig invandring av
pegmatitmate-rial, antingen som väl begränsade
gångar och ådror eller som en malmerna
oregelbundet impregnerande massa. Det
senare är särskilt fallet inom
åder-gnejsområdets största fyndigheter,
järnmalmerna i Kantorps gruvor. I dessa
gruvor ligga ursprungliga
kvartsrand-malmer och ursprungliga skarnmalmer
sida vid sida. I kvartsmalmerna finnes
lokalt den ursprungliga randningen
bevarad. Ett arbetsrum i Kantorp
kallades därför också för Stribergsrummet.
Kvartsen i kvartsmalmerna liar eljest i
samband med pegmatitimpregnationen
i stor utsträckning förflyttats, inträngt
i skarnmalmerna eller bildat renare
partier i kvartsmalmerna. Skarnmalmerna
visa en från punkt till punkt varierande
sammansättning med en oregelbunden
nybildning av mineral sådana som
granat, hornblende, epidot m. m. i den mera
homogent byggda äldre skarnmassan.
Slutligen finnes dessutom en magnesiarik, kvartsig
malmtyp, vilken huvudsakligen synes vara en
omvandlingsprodukt av kvartsrandmalmerna, men även
skarnmalmerna hava lokalt överförts till mera
mag-nesiarika typer, karakteriserade framförallt av
anto-fyllit och i mera underordnade mängder cordierit,
biotit och plagioklas. I samband med denna om-

Grönstens
gångar

Fig. 4.

Karta över utbredningen av sensvioniska graniter och
pegma-titer. Skala: 1 : 300 000.

70

[-Ader-gnejser

Sensvioniska peg-matiter

Sensvioniska-]

{+Ader-
gnejser

Sensvio-
niska peg-
matiter

Sensvio-
niska+}
graniter

[-Leptit-formatio-nen och urgraniterna

Postsvio-niska bergarter-]

{+Leptit-
formatio-
nen och
urgra-
niterna

Postsvio-
niska
berg-
arter+}

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:36:51 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939b/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free