Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
För överföring av manövreringsimpulser över
det elektriska kraftnätet finnas f. n. ett par olika
system utarbetade. Det ena arbetar med
superpone-ring av tonfrekvens, det andra genom
åstadkommandet av korta strömavbrott på en av faserna. Det
andra systemet kan sålunda icke arbeta, om den
normala elektriska kraften bortfaller eller måste
frånkopplas. Några luftalarmanläggningar ha icke
veterligen utförts med manövrering över kraftnätet,
däremot har sådan manövrering använts i luftskyddets
tjänst för ögonblicklig släckning av viss
gatubelysning och annan ytterbelysning vid mörkläggning.
Centralmanövrering över telefonlinjer möter inga
större tekniska svårigheter, om blott systemet
utföres så, att det tar hänsyn till de ström- och
spänningsbelastningar och det användningssätt, som
vederbörande telegrafförvaltningar tillåta på linjerna.
Tillförseln av elektrisk driftenergi över
ledningsnätet kan man som sagt undvika, om man placerar
en energikälla vid varje ljudaggregat, t. e. en
förbränningsmotor, elektrisk ackumulator, komprimerad
luft eller mekaniskt upplagrad energi. När det gäller
fredsanläggningar, blir frågan om den ena eller andra
metodens företräde närmast ett ekonomiskt spörsmål.
När det är fråga om en flygalarmanläggning, som ju
har karaktären av krigs- och nödanläggning, bör
däremot oavhängigheten av energitillförseln från en
central energikälla vara ett primärt önskemål. Man
måste ju räkna med, att ledningsnätet eller
kraftverket kan utsättas för förstörelse. Man bör även
hålla i minnet, att en provisorisk reparation kan
verkställas oerhört mycket enklare och snabbare, när
det gäller en telefonledning än när det blir fråga om
en starkströmsledning. Ett ljudaggregat med egen
energikälla kan dessutom alltid manövreras på
platsen, om ledningsförbindelsen med centralen avbrytes.
I detta sammanhang bör man erinra om den
tekniska möjligheten att använda befintliga
radioapparater som komplement till den allmänna alarmeringen.
Deras manövreringsenergi, dvs. radioutsändningen,
kan ur teknisk synpunkt alternativt distribueras över
ett ledningsnät, varvid både starkströmsnätet och
telefonnätet kunna tänkas ifrågakomma.
Som en följd av centralmanövreringen kommer så
fordran på central övervakning av systemets olika
delar samt möjlighet att kontrollera delarnas
funktion från centralpunkten. Detta betyder kanske inte
så mycket under själva flyganfallet, då man i varje
fall inte hinner avhjälpa de fel, som kunna uppstå,
utan är av större betydelse för systemets
övervakning och underhåll i fredstid. Det innebär, att de
olika ledningarna skola vara vilströmskontrollerade,
och att möjlighet skall finnas att rutinmässigt prova
de olika ljudaggregaten från centralen. Sålunda har
på ett par håll i utlandet uppställts en fordran på
att man från centralen skall ha möjlighet att direkt
avlyssna, att varje aggregat avger riktigt ljud.
Beträffande fordringarna på de signaler, som
alarm-anläggningen skall kunna avge, kunna dessa f. n.
uttryckas så, att aggregaten böra kunna avge minst
två stycken olika, karakteristiska och lätt
åtskilj-bara signaler. Ofta önskar man även en tredje signal
för att kunna utnyttja anläggningarna även för något
fredsändamål, t. e. brandalarm. Beträffande
signalkaraktären stå f. n. två olika principer mot
varandra. Den ena använder för "flyglarm" en ton, som
Fig. 12. Elektrisk motorsiren med och utan huv.
periodiskt varierar i frekvens, s. k. "råmton", eller
"Heulton", som tyskarna kalla den. Som motiv för
densamma framhålles, att den är mycket
karakteristisk och icke avges av några andra signalorgan än
just flyglarmapparaterna. Den andra typen
använder en ton med konstant frekvens, som morseras,
vanligen i en serie korta stötar för "flyglarm" och
som argument för denna typ åberopas, att signalen i
nödfall även kan avges med andra för fredliga
ändamål befintliga signalorgan, såsom båtvisslor,
fabrikspipor o. d.
Som signal "faran över" användes vanligen en
konstant ton, som avges i en eller flera långt
utdragna signaler.
När man kommer till de mekaniskt konstruktiva
fordringarna, ställas ju här de största kraven på
själva ljudaggregaten, som året runt äro uppställda
utomhus, utsatta för väder och vind. Det bör vara
enkla och robusta konstruktioner av sådant material,
som tål tidens tand. I ett land med vårt karga
klimat bör man också beakta risken för att rörliga delar
kunna blockeras av snö och is.
Yad slutligen beträffar montaget böra
ljudaggregaten vara så lätta och deras uppställning så enkel,
att de utan vidare kunna uppsättas på vilken normal
fastighet som helst, och just på den punkt, där man
ur ljudfördelningssynpunkt helst vill placera dem.
Man bör kunna placera aggregaten, där de ur
ljud-täckningsplanens synpunkt äro mest önskvärda, och
inte vara tvungen att göra tvärt om, dvs. göra upp
planen med hänsyn till de platser, där det över huvud
taget är möjligt att uppställa alarmaggregaten.
Några olika system för offentlig flygalannering.
När man började bygga stora
flygalarmanlägg-ningar utnyttjade man i första hand motorsirener.
Fig. 12 visar en vanlig typ för detta ändamål.
Motor-sirenen består i princip av ett av en elektrisk motor
drivet fläkthjul, som pressar luften ut genom
hjulkransen, där den växelvis framsläppes och
avklippes. Genom att omväxlande sluta och bryta
strömmen till motorn kan man få sirenen att
periodiskt växla i hastighet och därigenom alstra en
råmton. Till sirenen hör ett automatiskt startskåp (fig.
13), som innehåller de för startningen erforderliga
starkströmsreläerna, samt svagströmsreläer för fj
ärrmanövreringen. Sirenerna anslutas över
telefonlinjer till en centralapparat (fig. 14), som alternativt
igångsätter råmton eller konstant ton. Apparaten är
utrustad med vilströmskontroll för telefonlinjerna.
En variant av motorsirentypen är utrustad med ett
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
