Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Sändningsfrekvensen inställes med därunder
befintlig spak, varvid en wire samtidigt inställer en
omkopplare i varje svängningskrets. Till vänster om
denna spak finnes en omkastare med två lägen,
märkta Tfn-Tgf, medelst vilken sändaren inställes för
’telefoni resp. sändning med telegrafi (med ton).
Nedanför finnes till vänster strömbrytaren för
nätspänningen och till höger ratten för glödspänningen
med glödvoltmetern.
Nederst till vänster befinner sig fältreostaten för
högspänningsgeneratorn och till höger omkopplaren
för sändning och mottagning.
I underkanten finnes slutligen till vänster
jordanslutningen och i mitten kontakten för anslutning av
mikrofonen.
Inuti sändareskåpet finnes nedtill en klämlist för
inkommande kablars anslutning till sändaren. Alla
klämmor äro märkta. Å skåpets bakvägg finnas
överst 2 säkringar 10 A för nätet och därunder 2
säkringar 6 A för växelströmmen. Nedtill och täckt
av en skyddsplatta sitter en glasrörssäkring om 1 A
för anodspänningen 1 000 Y till sändaren.
Sändarens alla övriga delar äro monterade på
sän-darskåpets dörr. Öppnas denna, fig. 4, har man till
höger styrkretsen, i mitten mellankretsen och till
vänster antennkretsen. Sedan
anslutningsledningarna bortkopplats och fästskruvarna lossats, kunna
dessa svängningskretsar var för sig lätt uttagas för
översyn. På styrsteget och slutsteget finnas
mät-jackar för mätning av strömmar och spänningar.
På en konsol å dörrens undre kant sitter
transformatorn, som lämnar ström till glödtrådar och
modulator, samt modulatorn. Denna är byggd som
en enhet på ett chassi gjutet i silumin. Modulatorn
är med ett par gummikablar kopplad till sändaren
och kan lossas från konsolen och placeras på bordet
under sändaren och där sättas i funktion i och för
undersökning. På modulatorns sida finnes en ratt för
inställning av högfrekvensslutstegets förspänning och
moduleringsgraden samt 3 mätjackar.
Den till telegrafitillsatsen hörande
telegraftangenten är placerad på bordet under sändarskåpet.
Anvisningar för sändarens inställning.
Frekvensomkopplaren ställes först på önskad
frekvens.
Antennkopplingen ställes på normalt värde.
Omkopplaren för sändning och mottagning ställes
på "mottagning".
Strömbrytaren tillslås, varvid omformaren
automatiskt startar. (Därvid kontrolleras med
glödvoltmetern att spänningsökningen sker i 2 steg, dvs. med
ett uppehåll vid halva spänningen.)
Glödspänningen inställes på 10 Y.
Omkopplaren för sändning och mottagning ställes
på "sändning".
Anodspänningen inregleras till 1 000 V.
Antennkretsen finavstämmes (inställes på max.).
Sändaren är nu driftklar.
Skall frekvensen sedan ändras, sker detta sålunda:
Omkopplaren för sändning och mottagning ställes
på "mottagning".
Frekvensomkopplaren ställes på den önskade
frekvensen.
Antennkopplingen ändras, om så erfordras.
Omkopplaren för sändning och mottagning ställes
på "sändning".
Antennkretsen finavstämmes.
Spänningarna kontrolleras, varefter sändaren är
driftklar.
Telegrafering.
Då sändaren skall användas för telegrafering, skall
omkastaren märkt Tfn — Tgf inställas på "Tgf".
Sändningen verkställes sedan, på den frekvens som
inställts, "med ton" genom att begagna härför
avsedd telegraftangent. Därvid kommer den av
rör-summern alstrade tonfrekvensen att modulera de
utsända högfrekvenssvängningarna i takt med de
avtelegraferade morsetecknen.
Mikrofonen förblir ansluten och, efter intryckning
av dess tangent, kan även samtal expedieras per
telefon växelvis med telegrafering.
Vid telegrafering mottagas morsetecknen på hörsel
såsom vid vanlig radiotelegrafering. (Forts.)
Strömriktarbelastning på ett växelströmsnät.
Beräkning av nätströmmar och spänningsfall.
Av HARRY FORSSELL.
Då en strömriktare till sin karaktär är en
kopplingsapparat, är dess effektfaktor och
spänningsförhållanden icke enbart beroende
av själva strömriktaraggregatets
konstruktion och dimensionering. Dessa förhållanden
äro fastmer beroende även av de anslutna
nätens data. Man kan därför icke såsom vid
roterande omformare fastställa viss
effektfaktor och spänningsomsättning såsom en
egenskap hos strömriktaraggregatet enbart.
Beräkning av strömmarna på växelströmssidan.
Sedan gallerstyrda strömriktare i allt större
utsträckning börjat anslutas till växelströmsnät, har
deras egenart som belastningsobjekt fått en alltmer
ökad betydelse. Strömriktarens egenskap av tröghets-
Detta läte sig göra under t. e. antagande
av, att växelströmsnätet vore oändligt starkt,
men de värden, som då erhållas för
effektfaktor och spänningsomsättning, äro icke
lämpliga som utgångspunkt för beräkning
av förhållandena vid praktisk drift.
I denna uppsats utredas hithörande
förhållanden och formler och
beräkningsmetoder, lämpliga för praktisk beräkning,
angivas.
fri ventil, som ger densamma så utomordentligt
gynnsamma egenskaper för effektomformning och
effektreglering, kan för det matande nätet bli en
olägenhet, i det att nätströmmen uttages i form av
samman-lagrade rektangulära strömvågor, och alltså ej längre
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
