Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Den snabba utvecklingen av bärvågstelefoni på
kabel med tillhörande problem om standardisering av
bärvågor och bandbredd, talkretsens
transmissionsgodhet och en kopplingsplan för hela Europas
telefonnät, se där endast några stickprov ur det värdefulla
material som samlats i detta verk under medverkan
av världens förnämsta telefonexperter.
Bokens sex huvudtitlar ge för övrigt en uppfattning
om dess innehåll:
Part I. Protection.
Part II. Transmission and Maintenanee.
Part III. Operating and Tariffs.
Part IV. List of questions for study by XIth
Ple-nary Meeting.
Part V. Commissions of Rapporteurs of the
C. C. I. F.
Part VI. Recommendations in force ön Januari 1st,
1937.
Ett "Appendix" ger i sammanfattning de råd som
C. C. I. F:s fem tekniska kommissioner utarbetade
vid ett möte i Oslo, 20 juni—2 juli, 1938. Deras
förslag komma att föreläggas nästa plenarförsamling i
Lissabon, 1940.
Boken innehåller dessutom en • omfattande
telekommunikationsbibliografi på ej mindre än 1 200
engelska, franska och tyska avhandlingar och
uppsatser i ämnet av framstående författare.
Boken, i format likformig med
Budapestöversättningen, kan rekvireras från Standard Telefon- og
Kabelfabrik, P. O. Box 749, Oslo. Pris 10 kr.
P. E. E.
Pärmar för Svenska elektrotekniska normer finnas
till salu å Svenska teknologföreningens kansli,
Brunkebergstorg 20, Stockholm, eller sändas mot
postförskott (med tillägg för porto) efter rekvisition hos
Svenska teknologföreningen, Box 1028, Stockholm 16.
Pris kr. 2: 50.
Notiser
Fig. 1. Regleringsanordningens skelettschema.
a asynkronmotor, b likströmsgenerator, c, d
regleringsmotstånd, e regulator, † likströmsmotor, g den reglerade
generatorn, h hjälpgenerator.
Fig. 2. Regulatorns principschema.
a växelströmsbrygga, 6 hjälpgenerator, c likriktarbrygga,
d relä-polväxlare (ca 10 Hz).
Varvtalsreglering. För särskilt ändamål har Siemens
konstruerat en varvtalsregulator med intressanta
egenskaper. Varvtalet hos maskinen g skulle hållas mycket
konstant och snabbt kunna ändras inom ett område av
1 : 2 samt reglera in sig vid belastningsstötar.
I en Leonardkoppling fig. 1 påverkar regulatorn
generatorns magnetkrets. I utrustningen ingår en
hjälpgenerator h, vars frekvens är direkt proportionell mot
varvtalet. Denna generator ingår i en bryggkoppling,
vars ena del är ett ohmskt motstånd och andra del en
resonanskrets fig. 2. Vid det rätta varvtalet och fre-
Fig. 3. Oscillogram av varvtalsändringen vid inkoppling av
full belastning.
kvensen är bryggan i jämvikt. Vid ändring av
frekvensen erhålles en spänning Z7Br, som är ett mått på
avvikelsen. I vilken riktning denna går, framgår av fasen
hos Ugr Denna sammanföres därför med
kondensator-spänningen Un i en speciell likriktarbrygga. Man
erhåller i utgångslindningen en likström, som varierar
praktiskt taget linjärt inom regleringsområdet och som
är noll vid det riktiga varvtalet. Utgångslindningen
ligger på ett styrrelä, som in- och urkopplar ett motstånd
i magnetkretsen. Styrreläet oscillerar matat av en
hjälpfrekvens om ca 10 Hz. Den ovannämnda
utgångslindningen inverkar på så sätt, att slutningstiden hos
reläet blir längre eller kortare, varigenom medelvärdet
på magnetiseringsströmmen ändras.
Man kan inte på detta sätt reglera ut hela
varvtalsändringen, ty då uppstår fara för pendling. Det finnes
därför ytterligare ett relä, som styres av likströmmen
från likriktarbryggan. Detta relä slår till vid en
frekvensändring av 1 °/oo och förändrar med hjälp av en
motor ett regleringsmotstånd i magnetkretsen. Denna
ändring sker relativt långsamt, se fig. 3.
Anordningen har bl. a. använts vid en utrustning för
tändning och släckning av belysningen med tonfrekvens.
(J. Huber, E. Meisterknecht, Siemens Zeitschrift 9/1938.)
E. L.
Glas som isolationsmaterial. Glasfibrer är ett nytt
oorganiskt textilmaterial, som har mycket goda
elektriska egenskaper. Det har stor motståndskraft mot
värme och aggressivt verkande luft eller gaser. Man
tillverkar materialet på så sätt, att glasmassa får
rinna ut genom fina munstycken. Den erhållna tråden
drages till erforderlig finhet, cirka 0,005 mm och
spin-nes vanligen direkt till trådar. Trådarna kunna
också vävas till tyg, vilket får ett utseende ungefär som
siden. Tyget tål emellertid ej att utsättas för alltför
mycket slitning, ty då gå trådarna av och vävnaden
försvagas. För att få särskilt goda egenskaper bör
glaset vara alkalifritt. Sådan glasfiber angripes ej av
organiska ämnen, fuktighet, svaga syror eller alkalier.
Det upptager ej gärna fuktighet och förändras ej i
värme upp till 500 °C. Undersökningar och
experiment med det nya materialet pågå. (K. N. Mathes,
Gen. El. Review, Maj 1938.) E. L.
-v ’
jMrtv oes Ztregersfroms
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
