Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Insänt
Om effekt- och dämpningsbegrepp.
Med anledning av dr Sterkys bemötande av mitt
inlägg i Elektroteknik 4, 1939, vill jag förtydliga min
ståndpunkt.
Det är naturligtvis ovidkommande i detta
sammanhang vad som menas med en "skolad teletekniker" och
låt oss därför byta ut detta uttryck mot "en med
växelströms- och ledningsteori väl förtrogen teletekniker".
En sådan person kan otvivelaktigt hålla isär begreppen
"vågkonstant" och "eos <p".
Beträffande dr Sterkys tilltänkta angrepp mot
C. C. I. F., så anser jag detta alldeles obefogat. X
C. C. I. F:s bok XI:ème Assemblée Plenière 1936
finnes på sid. 56 och 5 7 definitionerna på drifts- och
in-länkningsdämpning medelst" "puissance apparente".
På sid. 57 definieras "puissance apparente" med
följande: "Ön appelle puissance apparente le produit de
la valeur efficace de 1’intensité du courant par la valeur
efficace de la tension." Alltså C. C. I. F. har inte
inskränkt betydelsen av "puissance apparente" till en
produkt av absoluta beloppen av en ström och en
spännings effektivvärden, utan dessa kunna mycket väl få
uppfattas såsom komplexa.
Nu är det en allmänt känd beräkningsmetod att
behandla en storhet såsom komplex under de
matematiska deduktionerna, för att i slutresultatet eventuellt
slunga den reella eller imaginära delen såsom varande
ointressant. Det finnes ingen anledning att C. C. I. F.
särskilt skall påpeka detta.
Om man översätter "puissance apparente" till
svenska så blir det "skeneffekt" eller ännu bättre med
hänsyn till järnvägselektroteknikerna "skenbar effekt",
vars definition och användningsområde inom
starkströmstekniken väl överensstämmer med "puissance
apparente".
Enligt matematisk praxis ha vi rättighet att betrakta
"skenbar effekt" såsom komplex, ■ även om detta ej
gjorts tidigare.
Dr Sterkys uppsats är tydligen inspirerad av hans
undervisningsverksamhet. Han säger bland annat
mycket riktigt, att man inom undervisningen måste
fordra, att beteckningarna äro enkla, logiska och
systematiskt uppbyggda samt att de utan konflikter
genomgående kunna tillämpas.
Vad som emellertid är ännu viktigare vid teknisk
undervisning är, att man med hela sin
uppfinningsförmåga försöker skapa åskådliga bilder av
sammanhangen. Dylika bilder utgöra en för tekniskt
nyskapande nödvändig näring åt fantasien, och utan sådana
bilder blir allting oklart, även effektbegreppets
betydelse för definitioner av dämpningar inom
teletekniken.
Beträffande vektorstorheter och tvåtalsstorheter, så
tvivlar jag inte ett ögonblick på, att dr Sterky råkat ut
för vissa benämningskonflikter, men med litet
uppfinningsförmåga bör väl dessa svårigheter kunna
övervinnas med relativt enkla medel. Man får inte vidtaga
kraftigare åtgärder än vad nöden kräver. Den inrotade
uppfattningen, att en vektor generellt är en storhet
med storlek och riktning, som man redan på
elemen-tarstadiet gjorde bekantskap med i form av "radius
vektor", bör man inte angripa i första taget.
Torbern Laurent.
Dr Laurents nya inlägg synes mig bevisa att min
uppsats: "Elektroteknikens effekt- och
dämpningsbegrepp" i Elektroteknik nr 3, 1939, intresserat
åtminstone en "skolad teletekniker". Jag överlämnar
med förtroende till övriga intresserade läsare att
avgöra, om uppsatsen med av mig nyinförda begrepp och
benämningar bidragit till att klargöra eller fördunkla
de grunder, på vilka teleteknikens
dämpningsdefinitioner vila. En fortsatt diskussion om för saken
oväsentliga detaljer och olika uppfattningar synes mig
meningslös med hänsyn till läsarnas tålamod och det
begränsade utrymmet i tidskriften.
Håkan Sterky.
Diskussionen förklaras härmed avslutad.
Red.
Litteratur
Elektricitetslära och elektroteknik för tekniska
läroverk, av Helge Bohlin, rektor vid tekniska gymnasiet
i Härnösand. Stockholm, Svenska bokförlaget, P. A.
Norstedt & Söner, 554 sid., 456 fig.
Detta arbete har enligt förordet tillkommit pä
Skolöverstyrelsens initiativ, med anledning av ett sedan
länge konstaterat behov av en ny och modernare
lärobok i elektricitetslära och elektroteknik. Sedan
planen för en dylik lärobok diskuterats med
utgångspunkt frän ett av rektor Bohlin framlagt förslag, åtog
sig denne att under förutsättning av övriga lärares
stöd utarbeta boken.
Det måste villigt erkännas, att förf. på ett
synnerligen gott sätt skilt sig från uppgiften, särskilt i allt
vad som rör elektricitetslära och elektromaskinlära,
som upptaga större delen av utrymmet. Av denna
anledning förtjänar arbetet vidaste spridning i sådana
kretsar, där man har behov av en enkel och dock fullt
klarläggande framställning av elektroteknikens
grunder. Förefintligheten av ett antal väl valda
övningsexempel ökar framställningens värde.
I slutet av boken äro inlagda några kapitel ur
anläggningstekniken. Dessa äro mer kortfattat hållna
och lämna ej tillnärmelsevis samma allsidiga översikt
över ämnet. Måhända har detta ej heller varit förf:s
avsikt. För en preliminär utblick ha de emellertid
sitt värde.
J. K.
Coniité consultatif international telephonique
(C. C. I. F.). Proceedings of the XIth Plenary Meeting
in Copenhagen, June 11—20, 1936. Engelsk upplaga,
utgiven av International Standard Electric
Corpora-tions tekniska avdelning, London. (22x28 cm, 388 s.)
Den rådgivande internationella telefonkommittén
(C. C. I. F.) höll sin XI:te plenarförsamling i
Köpenhamn den 11—20 juni, 1936, och året därpå utgavs på
franska två band av dess förhandlingar,
kompletterande och i viss mån ersättande den vid den X:de
plenar-församlingen i Budapest (1934) formulerade texten.
Budapestförhandlingarna (Vol. I—V) finnas redan i
engelsk översättning,1 och den nu utkomna
översättningen kan anses som en fortsättning av den förra.
Med undantag av Vol. 1 (Protection), vars text
fullständigt reviderades i Köpenhamn och därför i sin
helhet översatts, innehåller den nu föreliggande boken
endast översättningar av de samtidigt gjorda och av
plenarförsamlingen godkända ändringarna och
tillläggen i övriga delar av Budapesttexten. Onödigt
upprepande av redan befintligt material har därigenom
undvikits, medan ett omfattande register uppställts,
vilket ger fullständiga upplysningar om var nu
gällande föreskrifter stå att finna i såväl den engelska
upplagan som i det franska originalet (1934 och 1936).
1 Teknisk tidskrift, Elektroteknik: 1936, s. 173.
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
