Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
tillfälle att
utvidga sig utan att
utöva tryck på
porslinet, och
därigenom ökas
isola-torns livslängd
med den tid det
tager för
cemen-tet att utfylla det
sålunda
uppkomna tomrummet.
År 1914
anskaffades även en del
spännisolatorer,
fig. 4, vilka
gjordes med förlängt
huvud, för att
större mekanisk
draghållfasthet
skulle ernås.
Denna blev dock ej
högre än ca 4 500
kg, men var
tillfyllest för dåtida
fordringar. Med
isolatorn fig. 5 av
år 1916 gjordes det misstaget, att kåpan tilläts ligga
an mot isolatortallriken. Då kåpan utvidgade sig vid
temperaturstegring, trycktes tallriken av. En stor
del av dessa isolatorer räddades genom att ett par
Fig’. 1. Europas första hängisolator,
av år 1909, med hullingar på bulten
(skala 1:4).
mm bortsvarvades av kåpans kant. En del av
isolatorerna försågos med blyfolium i stället för plastisk
fernissa. Blyet oxiderade emellertid snabbt genom
inverkan från cementet. Dess volym ökades, och
isolatorerna sprängdes. De räddades till största delen
genom att bulten togs ut med rörborr och fastgöts
ånyo med användande av gott cement och plastisk
fernissa. Isolatorerna från åren 1914 och 1916
uppvisa nu ej högre felprocent per år än att de
fortfarande få anses vara användbara.
Mången ansåg, att svårigheterna med kåp- och
pinnisolatorerna borde kunna undvikas genom
övergång till Hewlett-typen. Av dylika isolatorer
inköptes ett mindre antal år 1916 (isolator fig. 6).
Länkarna mellan elementen bestodo av stållina med
hampkärna. Isolatorerna kunde ej användas på andra
ställen än där dragbelastningen var mycket liten,
emedan linlåsen voro av dålig beskaffenhet. Nästa
försök gjordes år 1920 med typerna enligt fig. 7 och 8,
vilka voro försedda med länkar av rundkoppar resp.
kopparlina med tillförlitligt lås. Även dessa
isolatorer hade låg draghållfasthet, men hava klarat sig
rätt bra. De äro fortfarande i drift. De fordra,
liksom alla Hewlettisolatorer, effektiva ljusbågshorn, för
att länkarna ej skola smälta vid förekommande
blixtöverslag. Länkarna hava nämligen relativt liten
värmekapacitet. En annan olägenhet med
Hewlett-isolatorerna är att kedjorna äro långa.
Efter världskrigets slut började fordringarna stiga
med avseende på isolatorernas draghållfasthet, och nu
Fig. 2. Hängisolator av år 1911 mod lång reffling av bulten
(1 : 4).
Fig. 4. Hängisolator av år 1914 med ett fåtal refflor upptill
på bulten, avsedd för spännkedjor (1 : 4).
Fig. 5. Hängisolator av år 1916 utan spelrum mellan kåpans
kant och porslinstallriken (1 : 4).
Fig. 3. Hängisolator av år 1914 med ett fåtal refflor upptill
på bulten (1 : 4).
94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
