Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Fig. 17. Svensk hängisolator av komprimerad typ av år
1928 (1 : 4).
Fig. 18. Amerikansk hängisolator av komprimerad typ av
år 1935 (1 : 4).
hållfasthetsvärden högre och mycket jämna. Det
torde emellertid numera vara möjligt att även erhålla
aducerade kåpor med tillfredsställande egenskaper.
Amerikanarna övergingo till den komprimerade
iso-latortypen omkring år 1935. Isolatorn fig. 18 är ett
exempel på en dylik isolator, vilken har relativt hög
hållfasthet i förhållande till sina dimensioner.
År 1925 införde tyskarna metoden att gjuta bly i
bulthålet i stället för cement. Det var givetvis svårt
att kunna skydda porslinet mot för stor lokal
uppvärmning, då blyet hälldes i. Man tillgrep metoden
att förvärma porslinet och att smörja in det med
mineralolja för att försvåra överföring av värme från
det smälta blyet till porslinet. Så småningom,
närmare bestämt år 1934, kommo vi här i landet till
insikt om att blyet dock borde ersättas med cement.
En bidragande orsak härtill var, att man därigenom
undvek radiostörningar. Ett speciellt cement
tillverkades av Iföverken, som med säkerhet är
volymbe-ständigt. Före bultens fastcementering bestrykes
emellertid fortfarande för säkerhets skull både bult
och bulthål med ett tjockt lager oljefärg och
cemen-tet utmagras med porslinsskärv.
Vid långa isolatorkedjor påverkas ej den torra
överslagsspänningen liksom ej heller
impulsöverslagsspän-ningen nämnvärt av isolatortallrikens storlek och
form. Det är endast det totala överslagsavståndet,
som är avgörande. Vid 50-periodig spänning är den
torra överslagsspänningen för långa kedjor ca 3,5 kV
per cm och vid stötprov ca 7 kV per cm. Det är ej
heller möjligt att genom utformning av porslinet
undvika att ljusbågen vid vissa impulsprov ibland går in
på kedjan. Den våta överslagsspänningen kan där-
flänsar (1 : 4).
emot i viss mån påverkas av tallrikens utformning.
Försök ha utförts med olika antal kamflänsar på
tallrikens undersida, ävensom med tunna, spetsiga
kamflänsar och tjocka dylika med flat eller avrundad
topp. Isolatorer med 280 mm diameter och 5 st.
tjocka, avrundade kamflänsar gåvo det bästa
resultatet. Detta synes mig bero på att trubbiga
kamflänsar kunna bära stora vattendroppar, varigenom
kapaciteten mellan isolatorelementen blir större och
spänningsfördelningen utmed kedjan jämnare.
Överslaget sker plötsligt utan föregående glimning.
Isolatorer av detta slag torde ej giva radiostörningar vid
regn. De svenska isolatorerna tillverkas sedan några
år tillbaka med stort antal tjocka kamflänsar (fig. 19).
Tjocka kamflänsar äro även att rekommendera av
den orsaken, att de ej skadas så lätt vid transporter
och montage som de tunna eller spetsiga.
De ljusbågshorn, som användas på
Vattenfallsstyrelsens isolatorkedjor, äro så dimensionerade, att de
sänka den torra överslagsspänningen med ca 15 %.
Denna sänkning får anses vara tillräcklig för att
tvinga ljusbågen
ut på
hornspetsarna. De äro
sålunda ej
dimensionerade med
tanke på att de
skola verka som
graderingshorn
och åstadkomma
en jämnare
fördelning av
spänningen på de
olika
isolatorelementen. Hängked-jorna hava
ljusbågshorn endast
Fig. 20. Modern 220 kV
hängisolator-kedja med svängande linhållare (1 : 30).
Fig. 21.
Cementerad tvådelad
linjestödisolator
för 11 kV (1 : 6).
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
