Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 22. Cementerad tredelad
linjestöd-isolator för 33 kV (1 : 6).
Fig. 25. Linjestödisolator, drevad, för 44
och 55 kV (1 : 6).
nedtill, spännkedjorna däremot i vardera änden. Med
hänsyn till de erfarenheter, som gjorts under de
senaste åren, förefaller det emellertid motiverat att
hava horn även upptill på liängkedjor i åskrika
trakter, emedan brännskador på det översta elementet där
iakttagits i rätt stort antal fall. Hewlettkedjor måste
givetvis alltid hava horn i vardera änden.
Beträffande belastningen på hängisolatorer
tillämpas den regeln, att en isolator aldrig får belastas med
mera än 50 % av den brotthållfasthet, som erhålles
vid det tidigare omnämnda dragprovet i
kylvärme-skåp.
Som exempel på en modern hängisolatorkedja
hänvisas till fig. 20. Den är för 220 kV och försedd med
mycket lättrörlig linhållare med hänsyn till den risk
för linsvängningar, som förelåg. Svängningscentrum
är beläget i jämnhöjd med linans centrumlinje.
Kedjor av detta slag äro upphängda på linjerna
mellan Stadsforsen och Ånge samt mellan Horndal och
Västerås. De äro nu ej utrustade med de övre
ljus-bågühornen, men komma troligtvis att kompletteras i
detta avseende.
Linjestödisolatorer.
Utvecklingen av linjestödisolatorer har ej låtit
mycket tala om sig, emedan den till stor del
försiggår i det tysta. Till en början kunde ej
porslinsfabrikerna göra tjockväggigt gods, och isolatorerna
tillverkades därför av tvenne eller flera delar, vilka
cementerades ihop. Som exempel visas en tvådelad
11 kV isolator, fig. 21, och en tredelad 33 kV
isolator, fig. 22. Resultatet blev klent, därför att cementet
ej var volymbeständigt, och fernissa användes ej.
Så småningom förbättrades tillverkningsmetoderna
för stödisolatorerna på samma sätt som för
hängisola-torerna. Vid inköp efter år 1923 har den regeln
till-lämpats, att alla stödisolatorer upp till 11 kV skola
bestå av ett stycke och vid 22 kV och högre
spänningar vara tvådelade. Efter år 1921 ha inga
cementerade linjestödisolatorer anskaffats utan endast
dre-vade. Vid drevningen användes tjärat hampdrev.
Deltatypen användes allt fortfarande för 11 och 22 kV
ehuru med något ändrad form beträffande najrännan,
som erhållit rektangulär sektion i stället för
cirkelformig. Det är samma isolatorer, som nu utgöra
svensk standard. För viktigare 22 kV linjer och för
linjer med högre spänning än 22 kV användas s. k.
cylinderisolatorer. Isolatorn fig. 23 användes för
22 kV, isolatorn fig. 24 för 33 kV och isolatorn
fig. 25 för 44 och 55 kV. Dessa isolatorer
karakteriseras därav, att alla tre regnkragarna äro lika
vida. Isolatorerna äro tvådelade och drevade.
Delarna äro så dimensionerade och försedda med
kam-flänsar på sådant sätt, ätt de ha ungefär samma
överslagsspänning. Delarna äro vidare båda så
kraftiga, att om den ena av dem skulle erhålla någon
defekt, är den andra i stånd att upprätthålla driften.
98
Fig. 23. Linjestödisolator, drevad,
för 22 kV (1 : 6).
Fig. 24. Linjestödisolator, drevad, för 33 kV
(1 : 6).
Fig. 26. Linjestödisolator,
"VVeit-schirm-typ, för 33 kV (1 : 6).
Fig. 27. Linjestödisolator av saltstormstyp för
55 kV (1 : 6).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
