Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
vid Motalafrekvensen, samtidigt som kostnaden är
låg. Nackdelen ligger i väderleksberoendet och i
känsligheten för yttre störfält även efter skruvning
och reduktion av branschernas avstånd till det minsta
möjliga. I många fall är det visserligen möjligt att
kompensera den större störningskänsligheten genom
höjning av ingångsspänningen. Kabel har dock av
praktiska skäl sina exklusiva användningsområden.
Notiser
Svenska elektriska kommissionen. Ur årsrapporten,
som omfattar tiden april 1938—mars 1939, inhämtas
följande om kommissionens verksamhet.
Styrelsen har under året utgjorts av hrr civiling.
S. Norberg (ordf.), kommerserådet N. Malm (vice ordf.),
tekn. dr F. Dahlgren, generaldir. H. Ericson, överingenjör
K. B. Eriksson, civilingenjörerna Ch. Hässler och J.
Körner, förste byrådir. K. E. Nylander och tekn. dr H.
Sterky. Styrelsens sekreterare ha varit civiling. H.
Nyström samt f. byrådir. E. C. Ericson (för IEC-ärenden).
Följande nya normer ha utgivits:
SEN 23, Normer för elektriska glödlampor.
SEN 24, Grafiska symboler för ritningar till elektriska
bananläggningar.
SEN 25, Normer för manöverriktning, rotationsriktning,
fasföljd.
SEN 26, Normer för spänningsprov.
Normarbeten pågå sedan föregående år inom följande
områden: liögspänningsbrytare, strömriktare, jordkablar,
banmateriel, transformatorer, symboler och nomenklatur
inom teletekniken, kondensatorer, elmätare och
installationsmateriel.
Nya kommittéer ha tillsatts för normer rörande
radiostörningsskydd och kraftledningar, varjämte
förberedande åtgärder vidtagits betr. normer inom ett halft
dussin andra områden.
Vid IEC plenarmöte i England i juni 1938
representerades SEK, i egenskap av den svenska
nationalkommittén av IEC, av 13 delegater. En närmare"
redogörelse för de vid mötet utvunna resultaten återfinnes
i Tekn. tidskrift, Elektroteknik, av den 3 nov. 1938.
Telegrafautomat. Western Union Telegraph
Company installerade nyligen för allmänt bruk den första
automatiska telegrafmaskinen för utsändning av
försändelser i faksimile. Maskinen grundar sig på en
ny princip för bildtelegrafering. För överföringen
användes ett papper med kolhaltiga fibrer, som är
känsligt för elektricitet på samma sätt som fotopapper är
känsligt för ljus och gör det möjligt att erhålla kopior
med en hastighet av närmare 100 cm2 i minuten. Den
automatiska telegrafapparaten är monterad i ett litet
skåp, som upphänges på väggen och har ungefär
samma storlek som en brevlåda. Den, som önskar sända
ett telegram, skriver ut det med svart bläck eller med
en svart penna på en specialblankett av det nya
papperet, och trycker sedan på en knapp i apparaten till
dess en ruta med texten "Lägg in telegrammet" lyser
upp. Därefter skjutes telegrammet in i en springa på
apparaten, övre vänstra hörnet av blanketten är snett
avskuret, så att papperet skall kunna läggas in endast
på det riktiga sättet och med rätt sida utåt.
I apparaten lindas papperet automatiskt på en
trumma, som roterar framför en fotocell. Samtidigt
lyser det upp en annan ruta med texten
"Telegrammet under utsändning". Ett smalt ljusknippe
proji-cieras mot det roterande papperet och de varierande
ljusmängderna, som reflekteras från pappersbilden,
omformas i fotocellen till elektriska strömmar, som gå
till en mottagningsapparat på telegrafstationen. I
mottagningsapparaten vandrar en metallpenna över ett
kolfiberpapper, fäst på en roterande trumma, som är
synkroniserad med telegrafapparatens trumma.
Alltefter variationerna i fotocellströmmarna bränner
pennan av olika mängder av emulsionen och avfärgar
kolet i pappersfibrerna, så att originaltexten
framträder. Mellantoner i bilden alstras av strömimpulser,
som äro svagare än de, som ge svarta toner, medan
dagrarna komma fram, när praktiskt taget ingen
ström går genom metallpennan.
När hela telegrammet återgivits på telegrafstationen
lyser en text "Tack så mycket" upp på
telegrafappa-raten, varefter originaltelegrammet skalas av
sändar-cylindern och faller ned i en behållare i botten av
apparaten.
Flera telegrafapparater kunna anslutas till samma
ledning. Om denna skulle vara upptagen av en
apparat och man skulle försöka att avsända ett telegram
från en annan, ansluten till samma ledning, lyser
texten "Linjen upptagen" upp. Samtidigt spärras
apparaten, så att man inte kan lägga in telegrammet,
förrän linjen är ledig.
Det anses, att den nya metoden möjligen skall kunna
ingjuta ett nytt liv i telegraftrafiken, vilken som
bekant på senare år alltmera överflyglats av telefonen.
De automatiska avsändarmaskinerna äro också relativt
billiga, då de kunna framställas för inte fullt tusen
kronor per styck. Just nu pågå försök i avsikt att göra
hela förloppet automatiskt, icke endast ifråga om
trafiken inom samma stad utan även ifråga om
sändning av dylika telegram från en stad till en annan.
(Telegr. Teleph. Age, februari, mars 1939.) seth.
Vätgaskyld generator. Vid slutet av år 1938 äro
vätgaskylda generatorer för en sammanlagd effekt av
500 MW i drift och för ungefär samma effekt under
byggnad i U. S. A. De väntade fördelarna med
vätgaskylningen ha hittills infriats. För snabbgående maskiner
uppkommer genom minskning av luftfriktionen en
besparing av 1 % vid full last och 4 % vid % last.
Figuren visar en enhet med mottrycksturbin. Data
för den inkommande ångan är 84 kg/cm2 och 490 °C och
för den utgående 14 kg/cm2. (Bartlett, Gen. El. Rev.,
nr 1, 1939.) E. L.
Fig. 1. Mottrycksturbin med vätgaskyld generator, effekt
53 MW, hos Consolidated Edison Co of New York.
107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
