- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Elektroteknik /
138

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

*10~3R/2L
M

0.3

0,2

0,1

1) Den elektriska energien är som bekant given

U2 • C

genom uttrycket W — - —— . Då kapaciteten med

ui

tilltagande driftspänning på grund av den
logarit-miska lagen endast obetydligt ändras, ökar energien
ungefär med kvadraten på driftspänningen.

2) På grund av den större laddningsströmmen äro
förutsättningarna för avjonisering av
ljusbågssträckan ogynnsammare.

3) Vid brytning av tomgående linjer uppträder,
sedan ljusbågen släckts, den maximala spännings-

påkänningen första
gången efter
ungefär en halvperiod.
Då brythastigheten
icke kan stegras
utöver ett visst värde,
tilltar med stigande
driftspänning den
specifika
påkänningen på brytsträckan
m ~zöö m uookv hastigt, så att fara
Fig. 1. Dämpning på aluminium- för återtändning
ledningar. uppstår.

4) Uppstår en
sådan återtändning, börjar, som i det följande skall
visas, på grund av den svaga dämpningen hela nätet
svänga, varvid en uppsvängning av spänningen
kommer till stånd, som i sin tur framkallar nya
återtänd-ningar.

Som från differentialekvationen för en
svängningskrets, bestående av självinduktion, motstånd

It

och kapacitet, är bekant, betyder koefficienten —

2 L

strömkretsens dämpning, koefficienten

Vlc

ut-

jämningsförloppets egenfrekvens X 2 jr.

Il

I fig. 1 är dämpningen — uppritad som funktion

av driftspänningen, varvid förutsättas luftledningar
av aluminium och överförda effekter av i medeltal
brukliga värden. Man ser därav, att dämpningen
vid ökning av driftspänningen från 15 till 200 kV
minskar till ungefär 1/8; vid 400 kV kan man nästan
tala om en odämpad svängningskrets.

Påkänning på brytsträckan vid brytning av tomgående
högspänningslinjer.

I fig. 2 a återgives ström- och spänningsförloppet
vid brytning av en svagt dämpad kapacitiv
strömkrets. Man ser att strömmen i ligger 90° före
spänningen. Ljusbågen slocknar som vanligt i det
ögonblick strömmen går genom noll (punkt PJ).
Kondensatorn C är i detta ögonblick uppladdad till en
spänning motsvarande spänningens u amplitud. Då
vi förutsatt, att ljusbågen i punkt P1 fullständigt
slocknat, förblir kondensatorn uppladdad till spän-

•H

T;1

O—QD-

Fig. 3. Kopplingschema över nätförsöken.

ningen Z7max; avledningsförlusterna äro för det mesta
så små, att de kunna försummas.
Generatorspänningen G ändras sinusformigt; den sjunker först till
noll och stiger sedan till — Z7m>l. Påkänningen på
brytsträckan ökar alltså från 0 i punkt P± efter en
halvperiod till värdet 2 Z7max i punkt P2.

Som redan i det föregående framhållits, är
sannolikheten för att brytsträckan vid brytare för de
högsta spänningarna efter en halvperiod skall tåla
en spänning av 2 Z7max liten. I allmänhet inträffar i
punkt P2 ett genomslag. Svängningskretsen,
bestående av självinduktionen L och kapaciteten C, får
alltså en svängningsimpuls med spänningen 2 Umi%.

Kretsens egensvängningstal är , ^ . Försummas

Vlc

dämpningen, uppträder alltså i detta ögonblick en
spänningsspets motsvarande ungefär värdet 4 ?7max.
90° i fas före spänningen sätter en strömsvängning
med samma frekvens in med en amplitud, som är så
mycket större än linjens tomgångsström i som
motsvarar förhållandet impulsspänning till
driftspänning. Även för utjämningsströmmen ix gäller att
ljusbågen slocknar vid dess nollgenomgång. Detta
har emellertid till följd, att spänningen i punkt P2
i detta ögonblick uppgår till ungefär 4Z7max. Efter
en halvperiod skulle vid försummad dämpning
spän-ningspåkänningen i gassträckan redan uppgå till
5 (punkt P3). Genom egensvängningen blir

denna spänning återigen fördubblad. Av fig. 2 a,
som icke gäller för dämpningen noll utan för en
svagt dämpad strömkrets, framgår, att
spännings-påkänningen ökar från halvperiod till halvperiod.

Fig. 2. Återtändning vid kapacitiv belastning, a) svag
dämpning, b) stark dämpning.

Fig. 4. Oscillogram över avkoppling av en okompenserad
ledning vid 241 kV.

138

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:36:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939e/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free