Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
samtliga tryckknappar 1 t. o. m. 4 intryckas. Härvid
komma de ute i fabrikskomplexet befintliga
alarmkon-takterna A att sitta inkopplade i serie med de 3
lamp-reläernas magnetspolar. Eli av alarmkontakterna A är
utförd såsom en brandalarmknapp under glas, och sitter
utanpå fasaden intill huvudentrén, försedd med skylten
"Signal till nattvakten". Den är avsedd att tillkalla
vakten från pågående rond för den händelse utifrån
eldfara eller annan risk har upptäckts eller då exempelvis
elverkets män behöva skaffa sig tillträde till
transformatorrummet för omkoppling av en genomgående
slinga e. d.
Fig. 2 visar en närbild av manöverbordet, placerat
ovanpå telefonväxeln. Det är härvid att märka, att
sökaranläggningens manöverbord icke har fast
förbindelse med växelbordet, då detta icke är tillåtet, utan
att manöverbordet medelst ett fackverk är upphängt i
rummets tak. överst på manöverbordet finnes "ute- och
inne-signaler" för 10 funktionärer, bestående av en röd
och en grön lampa för var och en. Dessa signaler
manövreras från resp. funktionärers arbetsplatser.
Därefter komma de 14 sökarkombinationerna samt
dag-och nattkopplingen, var och en bestående av en
manöver-knapp och en signallampa, fördelade på två rader. Fig. 3
slutligen visar hur anordningen ter sig i ett av
arbetsrummen. Signalstativet till sökaranläggningen sitter
mellan det elektriska uret och ute- och inne-tablån, vilken
senare utgör en ren parallell till telefonväxelns ute- och
innelampor.
Genast vid den nya anordningens igångsättande kunde
man konstatera, att de intermittenta signalerna
observerades vida bättre än motsvarande färgkombinationer
utsända med fast sken.
Notiser
Oljefylld kabel för 150 kV. För en planerad
kraftöverföring med en spänning av 150 kV mellan
Rotterdam och Haag igångsattes en undersökning huruvida
en kabel eller en luftledning skulle väljas. De
klimatiska och geografiska förhållandena talade för en
kabel. Den elektriska provningsanstalten i Arnhem
(Kerna) fick år 1936 i uppdrag att undersöka, om en
högspänningskabel kunde anses tillräckligt driftsäker.
Efter omfattande prov (se Cigré-rapport 229, Paris
1937) valdes 4 st. en-ledarekablar med oljefyllda
ledare enligt system Emanueli, vardera med en
koppararea av 240 mm2.
De färdiga kabellängderna, ca 500 m, underkastades
stränga prov. I fabriken provades med 220 kV vid
50 Hz under 15 min., vidare undersöktes de
dielektriska förlusterna mellan 45 och 220 kV. En
kabellängd provades under 100 tim. med 260 kV, under 40 tim.
med 300 kV och 10 min. med 350 kV, allt vid 50 Hz.
Vidare utfördes stötspänningsprov med 700 kV
maximalvärde. Kablarna lades bredvid varandra i samma
grav, skilda endast av tunna plattor, vilka tjänstgöra
som flamskydd. De tre ordinarie kablarna äro
skruvade med varandra för att minska osymmetrien.
Den 22 km långa kabellinjen upptar en reaktiv
effekt av 33 MVA. Kompensering sker genom
trefasiga drosselspolar på transformatorernas
lågspän-ningssida, 256 V. 4 dylika spolar vardera om 11 MVA
finnas. Två äro uppställda i Rotterdam och två i
Haag. (G. J. T. Backer, E. T. Z. nr 8, 1939. E.
Kirch, E. T. Z. nr 10, 1939.) E. L.
Elektriskt trolleri på Expo. Ett av dragplåstren i
House of Magic på utställningarna i New York och
San Francisco är den i luften fritt svävande skivan.
För elektrikern är det inte trolleri, det är blott en
tillämpning av elektriska och magnetiska lagar.
Fig. 1. Den svävande skivan.
Bordet, över vilket skivan svävar, innehåller några
magnetspolar, som matas med växelström.
Magnetiska fältet orsakar i skivan D en ström, och denna
ström åstadkommer i sin tur ett magnetiskt fält, som
sammansätter sig med spolens. Resulterande fältet
visas på högra sidan av fig. 2, det uppstår alltså en
anhopning av magnetiska kraftlinjer under skivan.
Av strömmen i skivan och magnetfältet uppstår den
kraft, som lyfter skivan. Som ett mått på kraften
kan man ånge anhopningen av kraftlinjer. Man
förstår då, att skivans läge är stabilt i höjdled, ty kraften
ökas, om skivan pressas ned, och återföres alltså till
sitt läge.
Flyttas skivan i sidled, uppstår en anhopning av
kraftlinjer framför ena kanten och motsatsen vid
andra kanten, varigenom skivan återföres till sitt förra
läge.
Genom lämplig utformning av spolarna hava de
stabila förhållandena kunnat ernås. Vid ändring av
spänningen på spolen höjer och sänker sig skivan.
(Bedford, Peer och Tanks, Gen. El. Rev. nr 6, 1939.)
E. L.
Fig. 2. Skärning i perspektiv av spolen och skivan. 1
vänstra delen av figuren är Ekivan tänkt borttagen.
149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
