- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Elektroteknik /
153

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

ELEKTROTEKNIK

v , Redaktör: JULIUS KÖRNER

HÄFTE 10 utgiven av svenska teknologföreningen 7 OKT. 1939

INNEHALL: Starkströmskablar, av H. Spanne. — Atmosfäriska överspänningar i kabelanläggningar, av
R. Nordell. —■ Parallell- och seriekoppling av likriktarbryggor, av W. Winsnes. — Notiser. -— Litteratur.

Starkströmskablar.

Av H. SPANNE.1

Allmänt.

Tillverkningen av kablar för starkström är något
mer än 50 år gammal. Den liar undergått en
betydande utveckling. Till en början användes
impregnerat jute till isoleringen. Senare, då det blev
fråga om högre spänningar, visade sig juteisolering
vara otillräcklig. Man fann i stället impregnerat
papper vara ett bra isolermaterial, eftersom detta
för samma isolertjocklek tål flera gånger högre
spänningar än impregnerat jute.

Impregnerat papper är det isolermaterial som mest
användes i starkströmskablar även då det gäller
kablar för mycket höga spänningar. Det är dock att
märka, att den elektriska kvaliteten hos
isolermaterialet genomgått väsentliga förbättringar, isynnerhet
under senare tid. Såväl papperet som
impregnerings-ämnet underkastas numera ändamålsenliga
reningsprocesser, varvid materialet befrias från för
isolationen skadliga föroreningar. Härigenom ernås
väsentligt högre genomslagssäkeriiet. I en modern
oljekabel för t. e. 55 kV är isoleringen ungefär av samma
tjocklek som isoleringen i en kabel för 3,3 kV
tillverkad vid tiden för sekelskiftet. Den moderna 55
kV kabeln tål dock mer än 25 ggr högre spänning
än den tidigare tillverkade 3,3 kV kabeln.

Såsom starkströmskablar numera framställas äro
de i sig själva mycket driftsäkra, och i stället för
att man tidigare ansett, att kabelanläggningar ofta
voro rätt besvärliga, då de voro svåråtkomligt
nedgrävda i jorden, anser man numera, att
kabelanläggningar till följd av det skyddade läget och den höga
isolationsstandarden ge eftersträvansvärd hög
driftsäkerhet.

Ett led i förbättring av driftsäkerheten hos
kabelanläggningar är även de nya konstruktionerna av
kabelmuffar, som numera finnas i marknaden. Av
dessa äro "trycktäta muffar" de viktigaste. Dessa
muffar äro hermetiskt slutna och förhindra effektivt
fukt att intränga och förstöra kabelns isolering.
Genom att fukt och luft utestängas bibehålles
isoleringen oförändrad under mycket lång tid.

Blymanteln skyddas numera mycket effektivt av
särskild korrosionsisolering, och på så sätt får den

i Föredrag’ vid Svenska elektroingenjörsföreningens
sammanträde den 17 febr. 1939.

moderna kabeln så lång livslängd, att den ofta blir
lika ekonomisk som luftledningar.

Isolering.

Såsom redan sagts består isoleringen av tunna
papper, som lindas i lämpligt antal omkring ledaren,
så att isolerskiktet får avsedd tjocklek.- Vid kabelns
böjning skola de skilda pappersskikten glida i
förhållande till varandra. Denna glidning försvåras,
om impregneringsämnet i kabelns isolering är
klibbande och underlättas, om impregneringsämnet är
smörjande. Så t. e. är en hartshaltig
impregnerings-massa klibbande och försvårar glidningen. En kabel
med sådan impregnering kan därför vid låg
temperatur bli så stel att den ej kan böjas.

Den allmänna fordran på böjbarheten är att kabeln
skall kunna böjas omkring en cylinder, därefter
uträtas och på nytt böjas i motsatt riktning och uträtas.
Provet skall kunna upprepas tre gånger och
cylinderns diameter skall för 3-ledarkablar vara 15 gånger
och för 1-ledarkablar 25 gånger kabelmantelns
diameter. Under provet, som skall företagas vid någon
lämplig temperatur, dock ej lägre än 10°C, få inga
skadliga bristningar uppkomma i pappersisoleringen.

Den stora förändring av friktionskraften, som
framgår av fig. 1, ger emellertid anledning att
iakttaga försiktighet vid förläggning av kablar vid
mycket låg temperatur, alldenstund det ovan beskrivna
böjningsprovët knappast ger någon idé om kabelns
böjbarhet vid lägre temperaturer. Oljekablar, som
äro impregnerade med lättflytande oljor, äro böjbara
vid väsentligt lägre temperatur än normala kablar.

Impregneringen.

Kvaliteten hos impregneringen är för
högspänningskablar av vital betydelse.
Impregneringsmas-san eller impregneringsoljan har till uppgift att fylla
ut alla porer och luckor i isoleringen. I annat fall
uppträder glimning, som skadar isoleringen.

Före impregneringen torkas den med papper
omspunna ledaren eller kabeln, så att papperet blir fritt
från vatten. Torkningen försiggår vid temperaturer
något över 100°C och sträcker sig vanligen över flera
dygn. För att underlätta avdunstningen göres
torkningen under vakuum. Den kan därigenom drivas
så långt, att fukthalten hos papperet kommer ner till

153

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:36:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939e/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free