Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
kan man eftersträvar är i grund och botten ett
amplitudskydd under de första mikrosekunderna.
Ehuru avsikten ej är att här ingå på frågan om
kondensatorernas dimensionering må blott framhållas,
att man även med ogynnsamma antaganden kommer
fram till rimliga värden på kondensatoreffekterna.
Om man sålunda antager, att en inkommande
spän-nhigsvåg med konstant frontlutning, svarande mot
en viss spänningsstegring per mikrosekund, passerar
genom en genomgångsstation, ombildas denna
vågfront av en kondensator, så att spänningen i punkt a
(fig. 3) vid ingående våg
e — k t
ombildas till
ea = kt — kts[l —e-Hh]
c z
där ts
varav
e*
e
-tu.
Fig. 2. Tidkurvor för impulsöverslagsspänningar på
kondensatorgenomföringar.
Av ovanstående framgår, att man genom att
tillgripa vissa dimensioneringsprinciper visserligen kan
förbättra förhållandena, men även att överslag på
oljesidan ej kunna undvikas vid mycket häftiga
spänningsstegringar.
Liknande problemställning erhålles i stort sett för
samtliga förekommande isolationer under olja i
transformatorernas inre. Även om elektroderna och
isolationsanordningarna därvid uppvisa de mest
skiftande former, torde man generellt hava att räkna
med att överslagskarakteristikorna hava samma
flacka form. Vad som däremot skiljer dessa
anordningar från det föregående är, att även om det är
möjligt, så är det i varje fall av ekonomisk hänsyn
mindre lämpligt att konsekvent använda liknande
stora säkerhetsmarginaler vid konstruktionen, och
man måste sålunda acceptera, att en begränsning av
överspänningarna är ofrånkomlig.
Det förda resonemanget leder till att det är
nödvändigt att i första hand rikta uppmärksamheten
på vad som sker under de första mikrosekunderna
och undersöka de möjligheter, som finnas för att
förhindra farliga överspänningar att uppträda under
dessa tider. Två möjligheter finnas, nämligen
antingen att anordna ett skydd, som skär av alla
spän-ningsamplituder över den farliga nivån a—b i fig. 2,
eller också att försena spänningsstegringarna, så att
de kritiska amplituderna ej uppnås förrän efter tiden
b. Det är sålunda här fråga om två helt skilda
principer, enligt vilka överspänningsskydden kunna
arbeta, och båda principerna äro representerade i de
moderna skydden. Urtypen för ett skydd arbetande
efter den första principen är det vanliga kulgapet,
som har en spänningskarakteristik med ett
horisontellt förlopp ned till ytterligt små tidsvärden, men
skyddet har i denna enkla grundform ej fått någon
som helst praktisk användning. De moderna
ventil-avledarna kunna emellertid sägas i viss mån
representera en vidare utveckling efter denna linje, i det
att man strävar efter att utföra tändgapen i dessa
med kulgapskarakteristik. Under senare år har man
även börjat använda den andra metoden, varvid
en kondensator användes för att ombilda vågfronten.
Det bör dock ännu en gång framhållas, att den ver-
För små värden på t/ts är
6jQQ0,5t’ts
Räknas k till 1 000 kV/(is och man vidare önskar,
att den kritiska spänningsnivån skall uppnås först
efter 5 ßs, samt sätter denna nivå till 5 X normala
huvudspänningen E, blir
ea _ 5 E _ 5 ■ 10-«
5 0Ö0~ ’5 t,
eller t. = cz = -10-°
E
samt om g = 400 ohm
c = 6’J5 u F med E i kV
E ’
Kondensatorns effekt vid 50 oo och normal
fasspänning blir
P , = 0,65 E kVA
Fig. 3. Inkommande spänningsvåg på
genomgångsstation.
Fig. 4. Spänningsförhållande vid
kondensatorskydd på 220 kV.
170
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
