Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Som exempel på rena smältugnar må nämnas sådana
för elektrotermisk smältning av magnetit, glas, kvarts,
och korund. Smält magnetit användes som
elektrod-material vid kloratframställning. Sådana elektroder
tillverkas vid kloratfabriken i Månsbo. En elektrisk
ugn för glassmältning har konstruerats av den
svenske ingenjören Cornelius och användes i U. S. A.
Tillverkning av smält korund, som användes som
slipmedel, kommer inom den närmaste tiden att
upptagas i Höganäs.
Till reduktions- och smältugnarna ansluta sig nära
destülationsugnama. Dessa kännetecknas av, att
genom reduktion eller annan kemisk reaktion erhålles
en gasformig produkt, som avdestilleras och
kondenseras i ett särskilt förlag. Ugnarna måste därför vara
gastätt slutna och ha de rörliga elektroderna gående
genom packboxar. För att förebygga explosioner
genom inläckning av luft upprätthålles ett svagt
övertryck inuti ugnen och beskickningen tillföres i
finfördelad form medelst skruvar eller genom trattar
med slussanordningar.
Fig. 5 visar en zinkugn för 4 500 kVA av den typ,
som på sin tid användes i Trollhättan. Vid denna
ugn kondenserades all zink som pulver, s. k.
pous-sière, som bortfördes från kondensorn med
skruv-transportörer. I en rullugn (fig. 10) bragtes zinken
att sammansmälta, varefter den i två andra ugnar
raffinerades och destillerades. Genom denna
uppdelning av förfarandet i fyra ugnsprocesser blev
energiförbrukningen hög. 1930 måste zinkverket i
Trollhättan inställa driften på grund av en stark
prissänkning på finzink, vilken i sin tur berodde dels på
den allmänna depressionen och dels på utvecklingen
av de elektrolytiska zinkförfarandena, vid vilka
mycket ren zink direkt erhålles. Elektrotermisk
zinkframställning har 1936 återupptagits i U. S. A. vid
St. Joseph Lead Co enligt en modifierad metod, vid
vilken enligt uppgift
så gott som all zink
direkt erhålles i
flytande form. De
elektrolytiska metoderna
Fig. 3. Karbidugn, 10 000 kVA, trefas, övre delen.
förekomsterna finnas. Energiförbrukningen är dock
jämförelsevis liten, ca 1,5 kWh per kg.
Till ifrågavarande grupp av ugnar höra vidare de,
som användas för elektrotermisk framställning av ren
aluminiumoxid som råmaterial för
aluminiumtillverkning. Sådana förfaranden ha utarbetats av
bergsingenjör Ture Haglund och av den norske professorn
Harald Pedersen, vilka förfaranden användas i stor
skala i Italien respektive Norge. Den svenska
aluminiumfabriken i Månsbo hämtar ännu så länge sin
råvara från ett systerföretag i Norge, men det torde
endast vara en tidsfråga, när en egen fabrikation av
aluminiumoxid upptages.
Fig. 4. Ugn för framställning
av elektrosmälteement (urBiehl:
Der Tonerde Schmelzcement).
Fig. 2. Karbidugn, 3 000 kVA, enfas, nedre delen.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
