Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
Beslcick mrt^&tralt
tor Tràkol
Kopparskena
Be&kickmngstratt
för si’ase!
Elektriskt värme,
element
ha emellertid nu nått en så
hög grad av fulländning att
de elektrotekniska torde få
svårt att konkurrera.
På senare tid har man i
Tyskland, England och
U. S. A. upptagit försök i
stor skala med
elektroter-misk framställning av
magnesium i förhoppning att
på denna väg uppnå
lägre
framställningskostnader och högre kvalitet än
vid de vanliga
smältelektro-lytiska framställningsmetoderna. Magnesium räknas
på grund av sin låga
specifika vikt, 1,7 gentemot 2,7
för aluminium, och flera
fördelaktiga egenskaper i
övrigt som en framtidsmetall,
vars användning till
Jätt-metall-legeringar säkert
kommer att ökas betydligt i den mån man lyckas
nedbringa priset. På grund av den höga
reduktionstemperaturen och explosionsrisken är det emellertid
osäkert, om den elektrotermiska
framställningsmetoden kan komma att slå igenom.
Kolsvavla, som numera användes i stora
kvantiteter vid tillverkning av konstsilke enligt
viskosmetoden, är en produkt, vid vars framställning den
elektrotermiska metoden erbjuder stora principiella
fördelar gent emot den gamla rent kemiska metoden
med gaseldade retorter. Fig. 6 visar en enfasugn med
tillhörande kondensor för framställning av kolsvavla.
En anläggning av denna typ startades 1918 i
Trollhättan. Sannolikt var denna den första
elektrotermiska kolsvavlafabriken i Europa. De erhållna
resultaten voro goda, men då man senare upptog
fosfortillverkning vid fabriken inköptes denna av Ivar
Kreuger, som nedlade den.
Fosfor tillverkas numera uteslutande
elektroter-miskt och i mycket stor skala. Den användes i
mindre kvantiteter inom tändsticksindustrien och för
militära ändamål och i stora kvantiteter för
framställning av fosforsyra och fosforsyregödselmedel.
Fosforugnarna äro av i stort sett samma
konstruktion som kolsvavlaugnarna. Banbrytande arbeten på
detta område utfördes här i landet under kriget
ßenzhckor
Kylmantel
Vatten
Kolsvavla
Fig. 5. Zinkugn, 4 B00 kVA, trefas.
Fig. 6. Kolsvavlaugn, 100 kVA, enfas. Schematisk bild.
för tändsticksindustriens räkning av ingenjörerna
Beskow, Erasmie och Jernberg. I Trollhättan finnes
en fosforfabrik, som dock av affärspolitiska skäl för
närvarande ej är i drift.
En tredje och viktig grupp av ugnar bilda de, som
användas för smältelektrolytisk framställning av
aluminium, magnesium och natrium samt en del metaller
av andrahandsbetydelse. Vid dessa ugnar utnyttjar
man icke endast den elektriska strömmens termiska
utan även dess elektrolytiska verkningar. De falla
därför utanför det för elvärmedagen uppgjorda
programmet.
Karborimdum och grafit framställas genom ren
motståndsupphettning med användning av
beskickningsmassan som huvudsakligt motståndsmaterial. Då
dennas ledningsförmåga ökas allt eftersom
temperaturen stiger och omvandlingen fortskrider måste
spänningen successivt sänkas, från 180—200 V vid
början till 40—50 V vid slutet. Efter slutförd
omvandling nedrivas ugnsväggarna och produkten
uttages. Driften är således intermittent. Fig. 7 visar
en längdsektion av en karborimdumugn och fig. 8 en
tvärsektion av en grafitugn. Karborundum utgöres
av kiselkarbid och bildas genom reduktion av
kiselsyra med kol vid ca 2 000° temperatur. Det användes
som slipmedel och tillverkas ’vid två fabriker i
Trollhättan. Grafitens viktigaste användning är som
elektrodmaterial, för vilket ändamål den är av den
största betydelse för den elektrokemiska industrien
vid såväl elektrotermiska som elektrolytiska
processer. Beträffande grafitens framställning och
egenskaper hänvisas till dr Jakob Forssells föredrag.
Tillverkning bedrives i Sverige av Skandinaviska
Grafit-industri A.-B. i Trollhättan.
Till en femte grupp kan man räkna en del ugnar
av mycket olika konstruktioner men som ha det
gemensamt, att de användas för genomförande av
reaktioner med gaser. Hit hör främst
kvävefixerings-ugnarna, av vilka de viktigaste numera äro de, som
användas för framställning av kalkkväve av
kalciumkarbid och kväve. Av dessa finnas i sin tur flera
olika typer. De här i landet använda ugnarna äro
utarbetade vid Fosfatbolaget under ledning av ingen-
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
