Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
rullugn enligt Cornelius för sammansmältning av
zinkstoft. Motståndskroppen utgöres i detta fall av 8
seriekopplade kolstavar. Fig. 11 är en ugn för
smältning av kaustika alkalier, konstruerade av Beck-Friis.
En gryta av nickelhaltigt gjutjärn, rymmande ca 10
ton alkali, är omgiven av 60 st. motståndselement av
nikromtråd, som nedhänga så, att de fritt kunna
expandera. Varje element är dimensionerat för 4 kW.
Den maximala effekten uppgår alltså till 240 kW.
Elementen kunna in- och urkopplas var för sig, så
att temperaturen bekvämt kan regleras. De kunna
lätt uttagas, varefter ugnen kan användas för
gaseller oljeeldning. Ugnen lämpar sig därför väl för
utnyttning av säsongkraft. Livslängden hos grytorna
har visat sig vara större vid elektrisk upphettning än
vid gaseldning, sannolikt beroende på att de i förra
fallet äro mindre utsatta för lokala överhettningar.
Denna ugnskonstruktion har anförts som ett gott
exempel på de stora fördelar, som kunna uppnås
genom användning av mindre elektro värmeapparater
inom kemisk industri.
Nedan har sammanställts några uppgifter över
energiförbrukningen vid elektrotermisk framställning
av kemiska produkter.
Kalciumkarbid .................2,9—3,5 kWh/kg
Ferrolegeringar, vanliga ........ 3—8 „
Ferrokrom, kolfattig ........... 12—1(> „
Kiseljärn, 90—95 % ............ 18—24
Smältcement .................. ca 1,5 „
Fosfor ........................ 10—18
Kolsva via ..................... 1,2—2,8 „
Karborundum ................. 7,5—8,5 „
Grafit ........................ 5—10
Kalkkväve .................... 12—16 kWh/kg N
Salpetersyra (ljusbågsmetoden) .. ca 70 ,, „
Ozon ........’....’............. 17—25 kWh/kg
Som synes rör det sig i regel om en ganska hög
energiförbrukning per kg. Den elektrotermiska
industrien kan således konsumera betydande kraftbelopp.
Följande tabell visar värdet i millioner kronor av
på elektrotermisk väg framställda kemiska produkter
i Sverige under de senaste åren.
Som synes har produktionsvärdet stigit från i runt
tal 25 millioner kr. 1934 till 39 millioner 1936. Den
Kiselgur
Ledningar
Fig. 11. Smältugn för kaustika alkalier.
1934 1935 1936
Kalciumkarbid ........ 3 792 3 755 4 175
Ferrolegeringar ........ 15 909 26 514 28 377
Karborundum ......... 486 649 684
Grafit ................ 1295 1 195 1 141
Synt. kväveprodukter1 .. 3 342 3 960 4 537
Summa 24 824 36 073 38 914
elektrotermiska tillverkningen av kemiska produkter
är sålunda av stor nationalekonomisk betydelse. I
händelse av krig blir denna industris betydelse
givetvis ännu större.. Siffrorna visa även en kraftig
utveckling av industrien under de senaste åren. Det
är även att hoppas, att denna utveckling skall
fortsätta. Naturliga förutsättningar härför finnas genom
tillgången till ännu outnyttjad vattenkraft. Inte
minst viktig för en fortsatt utveckling är emellertid
en målmedveten och rationellt bedriven forskning
samt försöksverksamhet i större skala.
i Inklusive på icke-elektrotermisk väg framställda
syntetiska ammoniakprodukter.
Synpunkter på en ofta använd korrosions-
provningsmetod.
Av tekn. dr SVEN BRENNERT.
Det finnes inget universellt korrosionsprov. Detta
beror därpå, att det ena korrosionsförloppet icke är
det andra likt. Korrosionshastigheten bestämmes av
ett antal faktorer, varav vanligen en eller möjligen
ett par äro dominerande, exempelvis syrets
diffusionshastighet, lösningens pH eller lösningens elektriska
ledningsmotstånd. Man måste nu se till, att den eller
de faktorer, som dominera i praktiken, även dominera
vid korrosionsprovet. Härav följer även, att ett prov,
som passar i ett fall, kan vara olämpligt i ett
annat.
Belysande härför är en undersökning, som utförts
av Rawdon och Groesbeck.1* Dessa hava jämfört sju
korrosionsprovningsmetoder, varvid som lösning
använts 1-n HCl och som material koppar, nickel samt
legeringar av dessa metaller i enlighet med tab. 1.
* Siffrorna hänvisa till litteraturförteckn. i slutet av
artikeln.
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
