Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tabell 1.
Material Ni % Cu %
Nickel .................................. 98,8 0,1»
Morielmetall ............................ 70,l 27,8
Kopparnickel ........................... 44,6 53,9
Admiralty nickel ........................ 28,9 69,7
Koppar ................................. — 99,0
Provningsmetoderna voro:
1) Proverna nedsänktes i lösning, varigenom kväve
leddes.
2) „ „ „ stillastående lösning.
3) „ „ „ lösning, varigenom luft leddes.
4) „ doppades i lösningen 1% min., fingo där-
efter torka i luften 13% min.,
doppades ånyo osv. ("avbruten
doppning").
5) „ „ „ lösningen var tredje minut.
Ytan fick sålunda aldrig tillfälle
att torka ("kontinuerlig
doppning").
6) Besprutning med spray.
7) Potentialbestämningar vid anodisk behandling
("accelererat elektrolytiskt prov").
De fem materialen graderades med avseende på sin
korrosionsbeständighet enligt de olika metoderna.
Resultatet framgår av tabell 2.
Tabell 2. Korrosionsbeständighet i 1-n saltsyra.
Prdvniagsmetud Korrosionsbeständighet
Nickel Monel [-Kopparnickel Admiralty-] {+Koppar- nickel Admi- ralty+} nickel Koppar
1. Nedsänkt prov, om-
rörning med kväve 5 2* 1* 3 4
2. Nedsänkt prov,
ingen omrornmg . 3* 2 1 4* 5
3. Nedsänkt prov, om-
rörning med luft . 1 2* 3* 4 5
4. Avbruten doppning 4 1 2 3 5
5. Kontinuerlig dopp-
ning ............. 2 1 4 3 5
6. Spray ........... 1* 2* 4 5 3
7. Accelererat elek-
trolytiskt prov ... 4* 1,2 3 1.2 5*
"1" betecknar största och "5" minsta
korrosionsbeständighet.
* I de fall då skillnaden i korrosionshastighet mellan ett
par material var obetydlig har detta angivits med en asterisk
vid de ifrågavarande siffrorna.
Det framgår omedelbart av denna undersökning,
där likväl samma lösning användes i samtliga fall,
att resultatet är i högsta grad beroende av, vilken
korrosionsprovningsmetod, som användes. Det
finnes icke två metoder, som givit samma inbördes
ordning mellan proverna. Vidare förekommer det, att
ett material som visat sig minst beständigt enligt en
metod är beständigast enligt en annan (jfr nickel,
"nedsänkt prov, omrörning med kväve" med nickel,
"nedsänkt prov, omrörning med luft"). Det är alltså
tydligt att man bör försöka använda en metod, som
så mycket som möjligt ansluter sig till de praktiska
förhållandena.
Emellertid fordra specialmetoder ofta
specialapparatur. Sådan finns icke alltid tillgänglig och är
dessutom dyrbar. Resultatet blir, att då en tekniker i
praktiken gör korrosionsundersökningar nödgas han
tillgripa de metoder, som ligga närmast till hands. I
de allra flesta fall utföras därför korrosionsförsöken
på så sätt, att proverna helt enkelt sänkas ned i
korrosionslösningen och viktförlusten bestämmes efter
viss tid. Detta även om materialet i praktiken ej
kommer att utsättas för stillastående lösning. Denna
provningsmetod medför liksom alla andra metoder
givetvis stora risker, om den tillämpas alltför
generellt. Om den användes med försiktighet är den
likväl i många fall värdefull framför allt därför, att man
med dess tillhjälp på ett enkelt sätt kan sortera ut
fullkomligt oanvändbara material.
Med hänsyn härtill och till metodens stora
utbredning torde det trots metodens uppenbara
begränsning vara motiverat att redogöra för huru provet bör
utföras och vilka fel, som lätt kunna göras.
Bestämning av korrosionshastigheten.
I praktiken förlöper korrosionen i allmänhet under
syreabsorption. Metall går i lösning, väte utfälles
på vissa delar av ytan ("katoderna") och detta väte
oxideras av syre till vatten. Lösningen utarmas
därför lätt med avseende på syre. Om man t. e. lägger
ned en stor järnyta på bottnen av en smal bägare
under ett högt skikt av en 1 %-ig NaCl-lösning, finner
man en korrosionshastighet, som praktiskt taget
enbart är beroende av den hastighet, varmed syre
tillföres provytan. De viktförluster man erhåller på
provet äro därför icke ett uttryck för järnets
korrosionsegenskaper utan för syrets vandringshastighet.
Man bör därför tillse, att syret lätt kan diffundera
till provytan. Provet bör ej läggas på bottnen utan
helst hängas i trådar eller glaskrokar i lösningen.
Vidare bör lösningens volym och den fria vätskeytan
tilltagas rikligt. Man bör icke använda mindre än
10 cm3 lösning pr 1 cm2 provyta.2
Av ovanstående framgår även, att man bör
använda samma dimensioner på prover och kärl, då
jämförande försök utföras. I annat fall diffunderar
ej syret till de olika proven med samma hastighet.
Helst bör man endast hava ett prov i varje lösning.
Om man emellertid av utrymmesskäl önskar sänka
ned flera prover, kan detta möjligen under vissa
förhållanden (låg korrosionshastighet) anses tillåtet
under förutsättning, att det är frågan om prover av
samma material (dubbelprover). Det är emellertid
absolut förkastligt att prova olika material i samma
lösning. Om man t. e. förvarar en aluminium- och en
kopparyta samtidigt i en koksaltlösning, kan det
inträffa att den koppar, som går i lösning fälles ut på
aluminiumprovet och orsakar elementbildning. Även
om normalt aluminium är beständigare än koppar,
kan det på detta vis inträffa, att man vid provet
finner koppar beständigare än aluminium.
Det bör i detta sammanhang påpekas, att
syrekoncentrationen i lösningen även på andra sätt kan
inverka störande på provet. Låter man färsk mjölk
rinna över en tennyta (t. e. en mjölkkylare av
förtent koppar) uppstå snart korrosionsangrepp på
tennet (s. k. svarta fläckar). Försöker man emellertid
framställa svarta fläckar på tenn genom att sänka
ned en förtent kopparyta i en bägare fylld med mjölk
av rumstemperatur, misslyckas man ofelbart. Man
kan fortsätta försöket under månader och år utan att
tennet korroderar. Detta beror därpå, att mjölken
hastigt åldras vid rumstemperatur. Den lösta
syre-mängden förbrukas härvid och är redan efter ett fåtal
timmar nästan noll. För att de svarta fläckarna skola
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
