Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
troder för samma strömstyrka. En direkt fördel
vinner man emellertid genom denna höga
värmeledningsförmåga därigenom, att elektroderna få stor
motståndsförmåga mot termisk chock, dvs. häftiga
temperaturväxlingar, vilka kunna medföra plötslig
söndersprängning av vanliga kolelektroder. Denna
egenskap är av stor betydelse i moderna stålugnar
med korgchargering, där de vitvarma elektroderna,
när härden föres åt sidan för chargering, utsättas för
ett häftigt luftdrag.
En annan värdefull egenskap hos grafitelektroder
är deras stora bearbetbarhet. De besitta en viss
mjukhet i förening med stor seghet, som gör, att man
med lätthet kan bearbeta dem med skärande verktyg,
t. e. genom svarvning eller fräsning samt även genom
sågning, och härigenom uppnå mycket exakta
former. Särskilt vid hopskarvning av elektroder är
denna egenskap av betydelse, ty man kan skära
exakta gängor med fina ytor i gängade hål i
elektrod-ändarna liksom även på de grafitbultar, "nipplar",
varmed elektroderna sammanfogas, så att de i en
ugn kunna arbeta i löpande följd i mån av
förbrukning. Anliggningen blir härvid så tät, att intet
elek-trodkitt kräves i fogen. Den mekaniska styrkan
liksom den elektriska kontakten i en sådan fog blir
därför mycket god, och vid riktig skötsel av
elektroderna bli nippelbrott därför sällsynta. En
obetydlig ökning av elektrodernas normala elektriska
motstånd är visserligen oundviklig i en sådan fog,
men vid tillbörlig omsorg vid skarvningen sörjer
grafitelektroder höga värmeledningsförmåga för
utjämning av den härigenom i viss mån uppkommande
lokala överhettningen.
Grafitelektrodernas seghet ger sig även tillkänna i
en relativt hög draghållfasthet, som för elektroder
upp till 300 mm diam. uppgår till ca 60 kg per cm2
och för grövre elektroder till ca 50 kg. Motsvarande
siffror för kolelektroder nå icke högre än till ca
hälften av ovan nämnda värden, troligen på grund
av deras sprödhet.
Askhalten i grafitelektroder uppgår i allmänhet till
endast 0,5—1,0 %, medan i kolelektroder askhalten
vanligen överstiger 5 % och ibland når upp till 10 %
eller mer. Härvid är det särskilt värdefullt för
driften av elektriska stålugnar att svavelhalten i
grafitelektroder är mycket låg, i regel endast spår,
medan kolelektroder ofta visa ganska höga värden.
I detta sammanhang må även framhållas att
kolav-skiljandet till ett stålbad i regel är lägre med
grafitelektroder än med kolelektroder, vilken omständighet
är av särskild betydelse vid framställning av legerade
stål, t. e. rostfritt, med låg kolhalt.
Grafitelektroder besitta sålunda egenskaper, vilka
i många avseenden göra dem överlägsna andra
elektroder. Deras kostnad per kilogram blir givetvis
högre än för kolelektroder, men de vunna
fördelarna — direkta genom lägre elektrodförbrukning per
ton produkt och indirekta genom gynnsam återverkan
på andra kostnadsfaktorer samt ofta genom
förbättring av produktens kvalitet — gör i regel
användningen av grafitelektroder i ljusbågsugnar mera
ekonomisk. I reduktionsugnar, där elektroderna komma
i direkt kontakt med beskickningen och härigenom
förbrukas jämväl såsom reduktionsmedel, kunna
däremot grafitelektroder icke ifrågakomma i
vanliga fall.
Vore Ønsker med Hensyn til de fäste Stoffers Finhed.
Av Professor, Dr. techn. A. H. M. ANDREASEN, Köpenhamn.
(Forts. fr. sid. 28.)
Der skal fremdrages endnu et og ligesom de
tidli-gere Eksempler fysisk betonet Tilfælde, hvor
Finheden spiller ind, nemlig Stoffernes Støveevne, dvs.
den Lethed, hvormed Stofferne läder sig overføre til
Støv. Denne Evne kan f. Eks. konstateres ved, at
man läder et passende Kvantum f. Eks. 1 g fälde
fra en vis Højde gennem Luften. Et ikke støvende
Stof vil fälde omtrent som en sammenhængende
Klump, saa en Spredning af Stoffet først finder Sted
ved Stoffets Slag mod Gulvet. Et støvende Stof vil
derimod hurtigt fordele sig i Luften og blive
svæ-vende der nogen Tid.
Støveevnens Betydning i Teknikken er velkendt.
Yi ved, hvorledes stærkt støvende Stoffer foruden at
foranledige et Stoftab kan virke tilsmudsende og paa
anden Maade ubehagelige eller endog sundhedsfarlige
(sml. Silicose). De kan derhos i Maskiner bevirke
Tilstopning eller et uønsket stærkt Slid. Her vil
altsaa en Nedsættelse af Støveevnen have Interesse.
I andre Tilfælde vil stor Støveevne være en Fordel.
Dette gælder f. Eks. ved Stoffer, der skal vindsigtes,
ved Støvfyring og ved Insektgifte, der udbredes ved
Bepudring. Yi har forsøgt ud fra Maalinger af
Svæve-tiden i et særligt Apparat at klassificere Stofferne
efter Støveevne.4 Apparatet er vist skematisk paa
Fig. 6 og bestaar af et 2,5 m långt Glasrør med en
Diameter paa ca 45 mm. Foroven i Glasrøret er
anbragt en Irisblænder af den Art, som anvendes i
Mikroskoper. Denne Irisblænder tjener i lukket
Til-stand som Bærer af det Stof, hvis Støveevne man vil
maale, idet et Kvantum af Stoffet paa 2 cm3 anbringes
her i et jævnt Lag. I den nederste Ende af Apparatet
findes en Æske med indskydelige Plader, og
Maaling-erne med Apparatet gaar ud paa, at man først frigør
Stofmængden ved hurtig Aabning af Irisblænderen
og saa ved Hjælp af en Metronom til bestemte Tider,
f. Eks. hvert andet Sekund, indskyder en Plade.
Man ve jer saa den efter Forsøget paa Pladerne
af-lejrede Stofmængde. Paa Grundlag af de foretagne
Maalinger optegnes en Kurve, der angiver, hvorledes
den i Røret svævende Stofmængde aftager som
Funktion af Tiden. Et Stof, der ikke støver, vil give en
næsten lodret Kurve, der stråks naar ned til
Abscisse-aksen, hvorimod et stærkt støvende Stof vil give en
skraat forløbende Kurve. Sættes den Brøkdel af
Stoffet (i pCt), som endnu svæver efter 6 Sekunders
Forløb lig Støveevnen, vil denne for det stærkest
i Sml. Andreasen: Kolloid-Zeitschr. 86, 70 (1939).
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
