Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
gjutning eller också kunna de överföras till ett
plastiskt, synnerligen tänjbart tillstånd, vari de kunna
formas, spinnas till fibrer eller valsas till tunna
skivor. I allmänhet kunna de bearbetas med vanliga,
för trä eller metall avsedda verktyg. De kunna ofta
emulgeras i icke-lösande vätskor, ur vilka
sammanhängande filmer kunna åstadkommas genom
sprut-ning, neddoppning eller bestrykning. Dylika
emulsioner kunna även användas för
impregneringsända-mål och för elektrogalvaniska ändamål eller också
kunna de koaguleras och behandlas på samma sätt som
kautschukmjölksaft och rågummi i valskvarnar och
blandare; de kunna lätt överföras till skum och
härdas i och för framställning av fasta ämnen med olika
grad av porositet, täthet, värmeledningsförmåga och
styvhet. I de flesta fall är dessutom den för en viss
arbetsoperation erforderliga utrustningen för
organiska fasta ämnen mycket enklare och billigare än
för metaller.
Fullt begrepp om jättemolekylernas stora
brukbarhet får man endast, om man betraktar de olika
användningsformerna. I tabell VI återfinnes en
uppställning av ett antal användningssätt, vilka jämte
de redan anförda exemplen torde bekräfta
riktigheten av påståendet, att vår tid är jättemolekylernas
tid. I de flesta fall äro dessa användningssätt redan
i praktiskt bruk, i en del andra fall beteckna de
experiment, som synas löftesrika och som visa
utvecklingsgången.
Tabell VI. Användningssätt för jättemolekyler.
Kemiska apparater och anordningar: överdrag och
inklä dnader, från ölburkar till tank vagnar;
transportör- och drivremmar; tankar och fat (Haveg);
oljebeständiga slangar och rör; överdrag för
nedsänkta rör; filterdukar; skyddslackeringar;
vatten-smorda lager.
Automobiler: däck, rattar, tystgående växlar,
remmar, instrumentbräden, signalhorn,
fördelningsdosor, kabelskydd och tändanordningar,
splitterfritt glas, stoppningar samt "fjädrar" i
gummisäten, vibrationsdämpare, ytterlackeringar, handtag
och knoppar, syntetisk smörjolja, lyktor, hela
karosserier (tyskt experiment).
Elektrisk utrustning: isoleringsbräden, strömbrytare
och bussningar, kondensatorblad,
lindningsimpreg-neringar, kabelskydd.
Vävnader: naturligt och konstgjort läder saint
vatten- och oljebeständiga tyger, "permanenta"
stärk-saker, skrynklingsfria tyger, konstull och
krymp-fri naturull.
Filmer och folier: omslagsmaterial, fotografisk film,
polariseringsfilm (Polaroid).
Sura och basiska jonutbytningsmaterial för rening av
vatten och andra vätskor.
Skydds- och prydnadslackeringar: färger, fernissor
osv., bläck, skosmörja.
Golvplattor, asfalt- och gummibeläggningar, spilt-
golv av gummi.
Matriser, trycktyper, tryckvalsar.
Dokumentpapper, underväv för mattor, för
ultravioletta strålar genomskinliga fönster för ladugårdar
och hönshus.
Impregnering av trä och gjutmetall.
Byggplattor, fiberplattor, kryssfaner. formade
panel-ningar av kryssfaner, t. e. för flygmaskinskroppar.
Radioapparater, klockor, telefonapparater, butelj
förslutningar, löstandsgarnityr, bläck- och
blyertspennor, toalettartiklar, belysningsarmatur,
grammofonskivor och diverse .hushållsartiklar.
Emulsioner för konserverande överdrag på frukt.
Bindemedel i slipskivor.
Genomskinliga regnrockar, paraplyöverdrag och
duschförhängen.
Urglas och ljusrör (för ledning av ljus i krökar).
Tuggummi.
Kameror, fodral, handtag, knappar.
Madrasser och stoppningar av gummiskum.
Föredragshållaren ber att få framföra sitt tack till
prof. The Svedberg för lån av de prov på syntetiska
jättemolekyler, som visats i samband med
föredraget, samt till dr Ragnar Söderquist för lån av en del
nytt material, som anskaffats under en av honom
nyligen företagen resa till Förenta staterna.
Standardisering av smörjoljor
och smörjmedel.
Kommittén för standardisering av
smörjoljor och smörjmedel har utarbetat följande
förslag till provningsmetoder:
Förslag till metod för bestämning av
dropppunkt i Ubbelohdes apparat.
Förslag till metod för bestämning av
penetration hos smörjfetter och vaseliner.
Förslag till metod för bestämning av
vattenhalt genom destillation med xylol eller
bensin.
Därest anledning till kritik föreligger
torde förslag till ändringar och tillägg
insändas före den 1 november till kommitténs
sekreterare, bergsingenjör Folke Lindgren,
Sveriges Standardiseringskommission,
’Stockholm 16.
I. Förslag till metod för bestämning av
dropp-punkt i Ubbelohdes apparat.
Definition.
Droppunkten är den temperatur, vid vilken den första
droppen faller från nippeln i Ubbelohdes apparat, då
upp-liettningshastigheten är ca 1°C per minut.
För högsmältande smörjmedel (med droppunkt över
110 °C) räknas som droppunkt den temperatur, vid
vilken en långsträckt, ogenomskinlig, såpartad droppe
faller från nippeln. Stundom avskiljas oljedroppar, innan
den egentliga droppunkten är uppnådd. Det kan
förekomma, att dylika fetter icke hava någon bestämd
dropppunkt.
Ändamål med bestämningen.
Genom bestämningen avses att få kännedom om fasta
och halvfasta fetters och andra ämnens användbarhet
med hänsyn till temperaturen.
Måttenhet.
"C.
Apparatur. (Se fig. 1.)
Ubbelohdes termometer med nippel av nickel (ej
glas) normerad enligt fig. 2. Termometerns kvicksiiver-
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
