Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
Tabell V.
Typreaktion: HO—R-COOH+HO
Polyorganosulfider (Thiokol, Perdurene)
Polyamider (Exton, Nylon)
Fenol-Aldehyd (Bakelit, Haveg)
OH
! .........CH2 ■
Urea-Aldehyd (Beetle, Pollopas)
0 = C
N.
N
Alkyd (Glyptal)
CH,
för vatten än natursilke,
och som lämpar sig för
tillverkning av s. k.
"full-fashioned" damstrumpor.
I U. S. A. förbrukas f. n.
årligen råsilke för ca
6 500 000 dollar för
tillverkning av damstrumpor,
eller med andra ord ca 2/s
av totalimporten. Man kan
med skäl fråga sig, om
icke detta nya material
kan komma att medföra en
ekonomisk kris i Japan.
I kvantitativt hänseende
utgöras f. n. de viktigaste,
genom
kondensationsreak-tioner bildade
jättemolekylerna av
fenolaldehyd-hartser, som också äro de
äldsta syntetiska
jätte-molekylerna och tillhöra de
mest komplicerade av
dessa. Fenol deltager med
tre utbytbara väteatomer
i denna reaktion, och en
aldehyd verkar som
bi-funktionellt reagens. Som
följd härav bildas
tredimensionella molekyler
snarare än långkedjiga
molekyler, och om reaktionen
får gå tillräckligt långt, bli
produkterna osmältbara
och olösliga; de sägas vara
"värme-härdande" i
motsats mot de typiska
långkedjiga molekylerna, som
vanligen äro
"värme-plastiska". En annan viktig grupp av tredimensionella,
värmehärdande jättemolekyler utgöras av
aminomassorna, som bildas genom samverkan av urinämne
eller substituerat urinämne med aldehyder. I detta
fall har urinämnet potentiellt fyra utbytbara
väteatomer. En tredje grupp utgöres av alkydhartserna,
som vanligen bildas av glycerin och ftalsyra, ehuru
de ofta modifieras genom tillsats av enbasiga syror,
särskilt syror av torkande oljor, i ändamål att
begränsa de uppkomna molekylernas storlek och ernå
större löslighet i för emaljer och färger lämpliga
lösningsmedel.
Såsom redan påpekats, avgöra jättemolekylernas
storlek och form i betydande grad deras mekaniska
egenskaper och följaktligen också de
användningsområden, för vilka de lämpa sig. Jag kan icke
närmare gå in på de undersökningar, som gjorts rörande
dessa företeelser, men jag skulle vilja erinra om att
flera av de mest effektiva metoderna för studerandet
av jättemolekylernas storlek och form utarbetats i
härvarande laboratorier. Jag skulle vilja tillägga,
att våra undersökningar visa, att naturliga
cellulosamolekyler bestå av kedjor om minst 3 500
glykos-grupper, motsvarande en längd av 1.5 mikron.
Molekylerna i de cellulosaprodukter, som användas i
konstsilke, plastiska massor, läcker, konstläder o. d.,
uppgå däremot endast till ca 1/10 à 1/20 av denna
På konstgjord väg framställda jättemolekyler.
(Kondensationsreaktioner.)
R—COOH
HO—(R—COO]j. — H
R—S—S-
o
o
N—R—N—C—R’—C
H
H
förenar sig delvis med
•CH.
förenar sig delvis med
O
■ O—C-
CH
CH2
förenar sig delvis med
O—C-
0
längd. De övriga lösliga jättemolekyler, som vi
studerat falla också inom detta storleksområde.
De praktiska egenskaperna hos jättemolekylerna
bero icke blott på deras genomsnittliga längd och
storlek utan även på likformigheten i storlek. Alla
av jättemolekyler uppbyggda ämnen, som användas
i industrien, äro blandningar av molekyler av olika
storlek, och deras användbarhet sammanhänger
delvis med olikhetsgraden. Dessa av jättemolekyler
uppbyggda fasta ämnen likna dessutom fasta
metaller däri att deras mekaniska egenskaper lätt ändras,
när de "legeras" med andra ämnen. I fråga om
organiska fasta ämnen kunna "legeringsämnena" (vilka
vanligtvis bestå av relativt små organiska molekyler)
inforas i jättemolekylen genom kemiska reaktioner,
såsom förut omnämnts i samband med
alkydhartserna, eller också kan "legeringssubstansen" helt enkelt
införlivas eller blandas med jättemolekylerna på
liknande sätt, som exempelvis sker vid användning av
kamfer i celluloid. Liksom metallerna ändras lätt de
organiska fasta ämnena vid mekanisk bearbetning,
vilket till stor del beror på bearbetningens verkan på
molekylorienteringen.
Ett annat påfallande kännemärke för de
organiska jättemolekylerna i jämförelse med metallerna,
vilka de ofta ersätta, är det stora antal sätt på vilket
de kunna bearbetas. Många kunna formas genom
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
