Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 7. Större typ av katodstråloscillogram
satorn kan ske antingen med hjälp av ett vanligt
neonrör eller med en gasfylld triod, ett s. k. relärör.
Vid den koppling, som figuren visar, användes som
urladdningsrör en gasfylld triod.
Då spänningen nått värdet V1 (fig. 6 b) måste
kondensatorn urladdas och uppladdningen börja på nytt.
Urladdningen sker med hjälp av reläröret L2.
Reläröret består som ovan nämnts av en gasfylld triod
innehållande katod, anod och galler. Om ett sådant
rör genomflytes av en anodström, har en ändring av
gallerströmmen ingen inverkan på strömmen. Denna
upphör först då anodspänningen sjunkit under ett
visst bestämt värde. Den spänning vid vilken
reläröret börjar urladda kondensatorn C kan regleras med
hjälp av gallerspänningen hos reläröret. Har
emellertid urladdningen en gång börjat, urladdar sig
kondensatorn oberoende av gallerspänningen till dess vid
en obetydlig restspänning anodströmmen genom
reläröret upphör. Med hjälp av skärmgallerspänningen
på L1 kan laddningsströmmen och sålunda även
frekvensen regleras. Vid en mindre laddningsström
dröjer det nämligen längre innan spänningen på
kondensatorn har uppnått relärörets tändspänning,
varför frekvensen sålunda minskas och omvänt.
Självfallet kan en frekvensändring också åstadkommas
genom en ändring i kondensatorns kapacitet.
Vanligtvis sker en grovreglering med hjälp av kapacitets-
ändring och en finreglering med hjälp av ändring av
laddningsströmmen.
Gitterspänningen på reläröret reglerar den
spänning, till vilken kondensatorn C kan uppladdas innan
urladdningen äger rum. Man har sålunda här en
möjlighet att reglera kippspänningens amplitud. En
koppling enligt fig. 6 a har i förhållande till en
koppling enligt fig. 5 a en bättre linearitet, och vidare blir
vid en frekvensändring amplituden konstant. Man
kan emellertid icke driva upp frekvensen hur långt
som helst, då de vid urladdningen genom reläröret
uppstående jonerna kräva en viss tid för att
neutraliseras. Om kondensatorn redan är uppladdad ett gott
stycke innan denna neutralisering liar ägt rum, kan
en urladdning ske innan rörets tändspänning
uppnåtts. Man har hittills icke lyckats uppnå högre
frekvenser med denna koppling än ca 50 000 Hz.
Emellertid torde denna kippfrekvens vara tillräcklig
för studiet av de flesta mekaniska svängningar. Det
finns emellertid även andra kopplingar, där man i
stället för ett relärör använder en koppling med
hög-vakuumrör. Med en högvakuumrörskoppling kan
utan svårighet en kippfrekvens på ca 150 000 Hz
uppnås.
Av katodstråleoscillografer finnas en mängd olika
typer i handeln. Fig. 7 visar en större typ med
valbar anodspänning på 1, 2, 3 och 4 kV. Med gasfyllt
katodstrålerör och 4 kV anodspänning uppgår
skrivhastigheten till ca 15 km/sek. Skärmens diameter är
130 mm och apparatens totala vikt ca 47 kg. Fig. 8
visar en enklare konstruktion. Skärm diametern
uppgår här till 50 mm och vikten till ca 11 kg.
I de fall man kan nöja sig med relativt små
regi-streringshastigheter kan man för fotografisk
registrering använda sig av en vanlig trumkamera (fig. 9).
Det fotografiska materialet, i detta fall
bromsilver-papper, spännes kring en cylindrisk trumma, som
bringas att rotera med hjälp av en elektrisk motor,
vars varvtal regleras med en reostat. Man kan
emellertid med en trumkamera icke uppnå större
skrivhastighet än ca 40 m/sek. Självfallet erfordras vid
registrering med trumkamera ingen tidsavlänkning.
För registrering av snabba engångsförlopp samt för
registrering av periodiskt återkommande förlopp
använder man sig vanligtvis av en specialkamera av
Fig. 9. Trumkamera.
Fig. 8. Mindre typ av katodstråloscillogram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
