- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Mekanik /
7

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mekanik.

Fig. 12. o. Oscillogram av tryckförloppet vid
hammarslag direkt mot tryckmätaren och 6
mot ett mellanlägg av filt.

Fig. 10.

Katodstråleoscillograf med specialkamera för
upptagning av snabba förlopp.

Fig. 11. Magnetoelastisk tryckmätare.

Fig. 13.

Tryckförloppet vid slag med en
hävstångspress.

det utseende fig. 10 visar. Med hänsyn till de snabba
engångsförloppen bör optiken vara så ljusstark som
möjligt.

Inom maskintekniken har katodstråleoscillografen
funnit en vidsträckt användning framför allt för
mätning av ljud, vibrationer och tryck. För en
transformering av ljud till elektrisk spänning kommer
därvid mikrofoner till användning och för
transformering av vibrationer olika "pick-up"-typer, framför
allt piezo-elektriska sådana. För transformering av
tryck finnas en rad anordningar, vilka grunda sig
på olika principer.

Yid mätning av jämförelsevis stora långsamt
föränderliga tryck har sålunda den magnetoelastiska
tryckmätaren funnit en vidsträckt användning. Fig.
11 visar den principiella konstruktionen av en sådan
tryckmätare. Dess användning grundar sig på att
hos vissa material en permeabilitetsändring uppstår
då materialet utsättes för tryck. I själva mätkroppen
A, som vanligtvis tillverkas av permalloy, äro ett
antal koncentriska spår svarvade. I dessa spår
inläggas spolar C. Den magnetiska kretsen slutes med
en tryckplatta E av stål. Då tryckmätaren utsättes
för tryck, ändras mätkroppens permeabilitet och
därmed även växelströmsmotståndet hos de i spåren
inlagda spolarna. Ändringen i spolarnas
växelströmsmotstånd mätes med hjälp av en växelströmsbrygga.
För närvarande finnes att tillgå sådana
växelströmsbryggor avsedda för en bärfrekvens på 5 000 Hz
sammanbyggda med en rörgenerator för denna
bärfrekvens.

Den elastomagnetiska tryckmätaren kan utan
svårighet byggas så att dess egenfrekvens blir fullt
tillräcklig, varför det endast är bärfrekvensen hos
växelströmsbrygg-an som begränsar den högsta fre-

kvens, som kan registreras. Med en bärfrekvens på
5 000 Hz kan man distortionsfritt registrera
mekaniska svängningar upptill ca 1 200 Hz.

Fig. 12 a visar kraftförloppet vid ett hammarslag
direkt mot tryckmätaren. Knycken i den fallande
delen beror uppenbarligen på att hammaren studsat.
Fig. 12 b visar ett hammarslag mot mätkroppen
genom ett mellanlägg av filt. Ett annat intressant
slagförsök visar fig. 13. Tryckmätaren är här utsatt
för slag i en hävstångspress på så sätt att hävstången
har lyfts till en viss höjd och sedan släppts. Till

Fig. 14. Stanstrycket vid stansningar av 0,75 mm
järnplåt.

Fig. 15. Normalt indikatordiagram för en
ångmaskin.

v -i

tfeàelpresse

7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:22:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939m/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free