- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Mekanik /
18

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 11.

för såväl minimi- som maximimått. Det är lätt att
med en dylik flacktolk truga hålet ovalt.

För att råda bot på dessa förhållanden har ISA 3
kommittén utfärdat föreskrifter om att hakmått
framdeles skola injusteras med tillhjälp av kontrollbrickor
och icke direkt med passbitar. Hakmåttets s. k.
ar-betsmått skall vara det mått, som kontrollbrickan
har, då hakmåttet föres över densamma under en viss
på hakmåttet angiven belastning, den s. k.
hanteringsbelastningen. När ingen belastning är angiven
på hakmåttet, skall hakmåttets egenvikt vara
utslagsgivande.

Yid SKF användes för justering av hakmått en
s. k. hakmåttsvåg, som har till ändamål att noggrant
avväga en viss bestämd hanteringsbelastning, som för
SKF:s vidkommande valts till 100 g. Med tillhjälp
av denna hakmåttsvåg bibringas också
kontrollanterna den rätta känseln vid hakmåttets hantering. I
tveksamma fall får hakmåttsvågen vara
utslagsgivande för att bedöma, om arbetsstycket ligger
inom föreskrivna toleranser eller icke. Denna
hakmåttsvåg visas å fig. 10.

För kontroll av hål använder SKF den välbekanta
TeBo-tolken, som är så konstruerad, att full objektiv
kontroll med densamma erhålles oavsett vem som
mäter. Det gäller därvid endast att se till, att tolken
kan införas i hålet, i vilket fall minimivillkoret
uppfylles, och att vid vickning av tolken den icke på
något ställe i hålet vickar över av handtagets vikt.
Tack vare att minimikroppen praktiskt taget fyller
hålet vid kontroll av maximivillkoret, kan hålet icke
tvingas ovalt. För kontroll av TeBo-tolken användes,
som fig. 11 visar, förut omnämnda visareinstrument,
system Abramson. Den mätspets, som därvid
kommer till användning, måste emellertid vara plan och
fullständigt parallell med arbetsbordet. Fig. 12 visar,
att kontroll även kan ske utan användning av visare-

Fig. 12.

instrument med tillhjälp av passbitar och
passbits-skänklar.

De hakmått, som SKF använder, äro av en ny
konstruktion, som har tagit sikte på, att hakmåttet skall
vara så stabilt som möjligt men samtidigt så lätt som
möjligt, samt även att mätbackarna som representera
toleransgränsen på bearbetningssidan, maximivärdet,
skola ha största möjliga utsträckning, under det att de
mätbackar som representera toleransgränsen på
kasse-ringssidan skola ha så liten utsträckning som möjligt.
Yi utföra den ena mätbacken som ett plan och
betrakta detta som ett matbord i en visareapparat. Den
motstående mätbacken är försedd med cylindriska
ytor, varigenom vi vinna, att endast en linje är
bestämmande för måttets storlek och icke såsom i
vanliga hakmått måttet är bestämt av avståndet mellan
två plan, vilka endast äro parallella, när mättrycket
är 0. Till slut vinna vi, att hakmåttet tack vare
mätspetsarnas form är betydligt lättare att justera.
Alla mätytor äro förkromade och alltså tydligen
motståndskraftigare mot slitage och korrosion. Fig. 13
visar en samling TeBo-hakmått.

För kontroll av stora hål använda vi oss av
TeBo-pinnmåttet, som kännetecknas av att minimimåttet
har största möjliga mätytor, under det att
maximi-pinnmåttets ena mätyta är liten. Den största mätytan
har till funktion att centrera pinnmåttet, så att
diametrala mått och icke kordamått mätas. Fig. 14
visar TeBo-pinnmåttet vid kontroll av större
kullager-ringar. Fig. 15 visar en samling TeBo-pinnmått,
vilka tillverkats i och för leverans till en amerikansk
firma, som skulle använda desamma för kontroll av
lagerhus för stora kullager.

5) Fysikaliska felkällor av skilda slag

såsom slitage hos mätverktygen,
temperaturdifferenser, varierande friktionskoefficienter härrörande av

18

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:37:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939m/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free