Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
strykes hela stommen omsorgsfullt med
rostskyddsmedel. För att förhindra gnissel och för att
erhålla god isolering klädes slutligen hela stommen
ut-och invändigt med tyg eller filt.
Väggtjockleken blir helt ringa och följaktligen
den fria invändiga bredden stor i relation till
ytter-bredden. Ett vanligt träkarosseri har en
väggtjocklek av 70—75 mm, under det att det nya karosseriet
har en väggtjocklek av blott 45 mm. (Vid de starkt
beskurna breddmått som äro fastställda för
bussma-terielen å vissa busslinjer är denna ökning av den
invändiga bredden mycket välkommen; vid ett max.
breddmått av 2100 mm möjliggör den exempelvis
användning av tvärgående sittplatser istället för
"långbänk" utmed ena vagnssidan.)
Som allmänna fördelar med den nya
karosseri-typen framhålles, att stommen blir väsentligt mera
stabil och vibrationsfri än å karosserier av vanlig
typ, att den av allt att döma kommer att få en
avsevärt större livslängd, att det inre fria utrymmet
blir bredare, men att totalvikten — i motsats mot
förhållandet vid tidigare stålkonstruktioner — blir
densamma som för vanliga karosserier. Samtliga
stolpar, linor och bommar erhålla avsevärt ökat
motståndsmoment. Tages hänsyn till att urtagningar i
stolparna vid den nya konstruktionen icke behöva
göras för linorna, finner man att exempelvis de nya
stolparna bliva icke mindre än ca 100 % starkare i
vagnens tvärriktning och omkring 200 % starkare i
längd- (dvs. broms-)riktningen än stolparna i ett
träkarosseri av sedvanlig typ. Konstruktionens styrka i
längdriktningen ökas betydligt av de under
fönsterlinan anbragta diagonalstagen, fig. 1 och 4.
Beträffande den viktiga frågan om den nya
konstruktionens förhållande vid reparationer må nämnas
att de flesta av dessa komma på ytterplåtarna. Vid
tidigare stålkonstruktioner med fastnitade eller med
bult och invändiga muttrar fästa beklädnadsplåtar
har man vid utbyte av dessa måst borttaga
inner-klädseln (och stundom sitsar samt värmeledning).
Detta blir obehövligt vid den nya stommen, ty
plåtarna kunna utbytas på samma sätt som å karosseri
med stomme av trä. Skadade profiler kunna riktas
eller skarvas medels profiler,’ som passa utanpå de
ursprungliga och svetsas eller nitas fast vid dessa.
Med hänsyn till de fördelar som till synnerligen
måttlig prisförhöjning synes kunna erhållas genom
den nya stålstommen hava SJ vid senaste
upphandling av landsvägsbussar (24 st.) beställt samtliga med
stommar av den nya typen.
Berättelse över Svenska teknologföreningens
avdelnings för Mekanik verksamhet under år 1938.
Sammanträden.
Avdelningen har under år 1938 sammanträtt 10
gånger: till ordinarie sammanträden den 11 januari,
8 februari, 24 mars, högtidssammanträde i anledning
av avdelningens femtioårsjubileum, 12 april, 13
september och 13 december, till extra sammanträden den 4 maj
och 22 november, till vårmöte den 13 maj och till
årsmöte den 15 oktober. ’Samtliga sammanträden hava
avhållits på föreningens lokaler med undantag av
vårmötet, vilket hölls på Djurgårdsbrunns värdshus efter
besök vid Tekniska museet. Efter sammanträdena hava
medlemmarna samlats till samkväm, varvid bidrag av
mera lättsmält art presterats av såväl avdelningens
egna förmågor som även lejda konstnärer, även har vid
dessa samkväm förekommit filmförevisning.
Julsammanträdet firades enligt traditionen med ordensregn.
Föredrag.
Följande föredrag hava under året hållits:
Den 11 januari: "Oljeeldning", föredrag av ingenjör
Harry Kähr.
"Kraftproduktion inom värmeförbrukande industrier",
föredrag av civilingenjör Gustaf Lönnegren.
Den 18 februari: "Motorproblemet inom
automobilindustrien", inledande föredrag av kommerserådet A. F.
Enström, direktör A. Gabrielsson och direktör C. a.
Jacobsson. Efter föredragen följde diskussion.
Den 24 mars: ’"Senaste ångpanneinstallationen i
Västerås kraftverk", föredrag av driftschef Thure Strand.
"Hur bör sträckgränsen utnyttjas vid bedömning av
konstruktionernas säkerhet?", föredrag av professor
Folke Odqvist.
"Mekaniken på gott och ont", högtidstal av
undervisningsrådet Nils Fredriksson.
"Ur protokoll och dagböcker", kåseri av ingenjör Aug.
Jansson.
"Morgondagens värld", glimtar från tillblivelsen av
Världsutställningen 1939 i New York", kåseri av
chefredaktör Karl A. Wessblad.
Den 12 april: "Technische Feinmessung in Werkstatt
und Prüfraum, unter besonderer Berücksichtigung der
Gewindemessungen", föredrag av diplomingenjör Gustaf
Dietrich hos firman Carl Zeiss, Jena.
Kort orientering av civilingenjör Alarik Björklund
över det förslag till plan över den praktiska
utbildningen av . studerande vid fackskolan för
maskinbyggnad och mekanisk teknologi vid K. tekniska
högskolan, vilket avgivits av avdelningens för Mekanik
den 14/9 1937 tillsatta kommitterade. Åtföljdes av
diskussion.
Den 4 maj: "The Svedbergs ultracentrifug,
rotorkon-struktion och driftserfarenheter", föredrag av
civilingenjör Gustav Boestad.
"Förslag till revision av oljenormerna", redogörelse
av professor Evert Norlin.
Den 13 maj: "Kort redogörelse för Tekniska museets
tillkomst och orientering om samlingar och
framtidsplaner", av intendent T. Althin.
Den 13 september: "Katodstråleoscillografen, ett hjälp,
medel för mätningar av vibrationer, ljud och tryck",
föredrag av fil. kand. H. Swedenborg.
Den 15 oktober: "Mekaniska nykonstruktioner hos
A.-b. Åbjörn Andersson", föredrag av undervisningsrådet
N. Fredriksson.
"Något om maskiner för den tunga industrien",
föredrag av överingenjör E. Nordensten.
"Om hejare och pressar hos A.-b. Bofors", föredrag
av bergsingenjör Å. Lundberg.
Den 22 november: "Försörjningsmöjligheter med
inhemska motorbränslen", föredrag av civilingenjör Alfred
Billberg.
"Flygmotorbränslen och därmed sammanhängande
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
