Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
MEKANIK
Redaktör : H. F. NORDSTRÖM
HÄFTE 5 utgiven av svenska teknologföreningen 20 MA] 1939
INNEHÅLL: Något om maskiner för den tunga industrien, av överingenjör Einar Nordensten. —
Verkstadsteknik på den tekniska mässan i Leipzig 1939, av diplomingenjör Edvin Lundgren. —
Föreningsmeddelanden. — Litteratur.
Något om maskiner för den tunga industrien.
Av överingeniör EINAR NORDENSTEN.1
Med den tunga industrien i vidsträcktare
bemärkelse förstår man väl i allmänhet den industri,
som sysslar med framställandet av tekniska metaller
såsom järn och stål, koppar, bly och zink jämte deras
legeringar samt, paradoxalt nog, också de moderna
lättmetallerna. Uttagandet ur jordens sköte av
råvarorna för dessa metaller får ju även räknas dit
ävensom i avsevärd grad förädlingen av desamma till
halv- och helfabrikat, bl. a. också de maskiner av i
allmänhet relativt stora dimensioner, som äro
erforderliga härför.
Här är ej meningen att ens tillnärmelsevis försöka
redogöra för den mångfald av maskiner för den
tunga industrien, maskiner av ofta enorma
dimensioner, vilka tillverkas av världsfirmorna i länderna på
ömse sidor om Atlanten. Här skulle
endast nämnas något om och visas
några bilder av dylika maskiner, sådana
de framställas av en medelstor svensk
verkstad, närmare bestämt Arboga
Mekaniska Verkstad.
Denna verkstad har alltsedan den år
1858 flyttades från Kopparberg och
återuppstod i Arboga haft tillverkning
av berg- och järnverksmaskiner på sitt
program. Ännu i dag kan man ute i
bergslagsbygderna finna
Arbogamaski-ner, såsom valsverk, hammare, saxar,
hyttblåsmaskiner, krossar m. fi., mer än
ett halvt århundrade gamla, i gång.
Vi skola dock här lämna dessa gamla
maskiner åt sitt öde, som heter
nedskrotning och förgängelse, och syssla
med maskiner av i dag.
Vi taga dem då i den ordning de
komma i beröring med malmen resp. järnet m. m. från
gruvan fram till, för att taga ett exempel, en
smides-press.
Den första maskinen, som malmen möter, är
borrmaskinen. Borrmaskiner ingå ej i "Arbogas"
program.
Efter lössprängandet skall malmen lastas på vagn
för transport till krossverk eller schakt.
i Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens
avdelnings för Mekanik årsmöte den 15 oktober 1938.
Det tunga lastningsarbetet för hand är numera i
stor utsträckning ersatt med maskinlastning. I öppna
eller dagbrytningsgruvor samt i större tunnlar sker
lastningen med stora, ång- eller eldrivna
skopmaski-ner. Sådana tillverkas ännu ej av "Arboga".
I underjordiska gruvor användas numera mestadels
skrapningsanordningar bestående av en skopliknande
skrapa fästad i en draglina, som upplindas på ett
dubbeltrumspels ena trumma samt en backdraglina, som
över en på lämpligt ställe i fasta berget angjord
brottskiva av- resp. pålindas å den andra
speltrumman.
Fig. 1 visar en vagn för skoplastning i dagbrott.
Dylika vagnar måste på grund av de stora
påkänningarna vid sådan lastning vara mycket kraftigt
byggda. Korgen har således en stomme av grova
järnbalkar, därpå trä och så seg stålplåt. Underredet
är även särdeles solitt. Vagnen är 4-axlig och har
två boggier med fjädrande lagerboxar. Korgen kan
tippas åt båda sidor, varvid långsideluckorna öppna
sig automatiskt. Tippningen sker med tillhjälp av
en tryckluftcylinder och ett system av linor. Även
bromsningen sker med tryckluft. Vagnen lastar 25—
30 ton och dess egen vikt är 17 ton. Spårvidden är
normal, 1 435 mm.
En mindre vagn principiellt av samma typ, lastande
49
Fig. 1. Vagn för skoplastning i dagbrott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
