- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Mekanik /
50

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

éümh

1 aa

Fig. 2. Gruvvagn.

10 ton berg och avsedd för skoplastning i tunnlar
ingår i den stora serien av "Arbogas" vagnstyper.

För underjordiska gruvor komma vagnar enligt fig.
2 till användning. De skola vara låga, men ändå
rymliga, av solid konstruktion, tippa lasten långt ut från
spåret och vara lättgående, även i små kurvor. Alla
dessa fordringar uppfyllas av denna vagn.

Många andra vagnar för olika ändamål som t. e. för
stenkol, träkol, ved, göt och billets m. m. tillverkas.

För den vertikala eller donlägiga transporten i
uppfordringsschakt finnas skips och "hundar", båda med
säkerhetsfångapparater, att tillgå. Däremot har
"Arboga" ännu ej upptagit egentliga gruvspel på sitt
program.

Den första behandling malmen numera så gott som
undantagslöst undergår, är krossning. Om det gäller
högprocentig malm, som således icke skall anrikas,
kommer endast grovkrossning ifråga. För malm som
skall anrikas drives krossningen resp. målningen till
pulvers kornstorlek.

Grovkrossning sker i spindelkrossar typ Gates eller
käftkrossar typ Blake. Valet mellan dessa är
beroende av flera omständigheter, på vilka här ej kan
närmare ingås.

Fig. 3 framställer en Gateskross av medelstorlek
"Arboga typ O", mottagande malmstycken av upp till
550 X 1 000 mm och nedkrossande till 100—150 mm.
Totalvikten är ca 70 ton. I en Gateskross sker
krossningen mellan en yttre, å stativet fästad ringformig
kropp, tidigare av en upp- och nedvänd kons skap:
nad, numera cylindrisk, samt en inuti denna ring
koniskt pendlande konisk kropp på en axel, fixt lagrad
i sin övre ända och med den nedre ändan glidbart
inträdd i en excenter, som bringas i rotation i sitt i
stativet sittande lagersäte medelst en konisk kuggväxel,
som överför drivkraften från motorn till excentern.
Krossringen är infodrad med slitstarkt material,
vanligen manganstål. Krosskonan har en mantel av
samma material, fastsatt på en innerkona medelst
bajonettlås, som självlåser manteln alltefter som denna
genom utpäning vidgas och sjunker längre ned på
in-nerkonan. Smörjningen av excentems båda glidytor
är en viktig sak, likasom utestängandet av damm
därifrån. Cirkulerande olja kommer med fördel till
användning.

En käftkross typ Blake, även benämnd tuggare, av
nyaste utförande visas i fig. 4. Det är AT6 med

600 X 900 mm mottagningsöppning. En dylik
sten-kross förefaller att vara en relativt enkel maskin,
men den fordrar icke desto mindre ett noggrant
avvägande av de enskilda delarnas dimensioner och ett
harmoniskt samspel dem emellan. Glidlager för
excenteraxeln, isynnerhet det vid excenterstaken,
hava trots gott utförande och rationella
smörjningsanordningar alltid varit en källa till bekymmer i form
av varmgång, kraftödsleri m. m. Därför låg det nära
till hands att ersätta dem med S. K. F. rullager, vilket
nu också skett, först excenterlagret sedan även
ram-lagren. Härigenom har en särdeles driftsäker och
kraftbesparande maskin framkommit. Faktum är att
hos en tuggare med dess grova axeldimensioner den
största delen av den tillförda energien återgår till
övervinnande av lagerfriktion och andra tomgångsarbeten.
Kraftöverföringen från motorn sker numera
lämpligen med kilrep. Även direkt till excenter- resp.
svänghjulsaxeln ansluten motor är en god anordning.
Svänghjulen böra därvid vara frikostigt tilltagna.
"Arboga" tillverkar tuggare av flera olika storlekar.
Stativen hos de större göras alltid av stålgjutgods,
hos de mindre även av gjutjärn, i förra fallet också,
om transportförhållandena så fordra, delade i fyra
delar.

Är det frågan om mindre rik malm eller
anriknings-malm, måste krossningen drivas vidare, än vad som
ekonomiskt kan ske i ovan avhandlade krosstyper.
Då tillgripes före den egentliga målningen i kvarnar
kon-, rund- eller valskrossar.

"Arboga" har för A.-b. Krossmaskiners räkning det
första exemplaret av en ny, intressant konstruerad
rundkross under utförande, som dock tyvärr ännu ej
kan närmare beskrivas. Den kan närmast jämföras
med en konkross, men kommer att erbjuda vissa
fördelar framför denna.

Fig. 5 framställer 3 st. 700 <‡> X 300 mm valskrossar
av en särdeles solid konstruktion. Stativet är helt
av stålgjutgods, valsaxlar och därmed de
vitmetall-fodrade, pressmorda och dammtäta lagren äro rikligt
dimensionerade. Den ena valsen är stationärt, den
andra mobilt lagrad och försedd med kraftiga
fjädrar, som sammantryckas endast om ett okrossbart
föremål inkommit mellan valsarna. Avståndet mellan
dessa är reglerbart. På den stationära valsaxeln
finnes ett stort och tungt svänghjul, på den andra en
remskiva. Drivningen sker med en rät och en korsad

Fig. 3. Gates kross,
typ O.

50

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:37:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939m/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free