Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Mr. J. .J. Broeze talar vid Svenska teknologföreningens
avdelnings för Me*kanik sammanträde den 7 febr. 1939.
ett hjärtligt tack. Efter föredraget följde en kort
diskussion. Härvid yttrade sig föredragshållaren,
professor E. Norlin och civilingenjör K. I. Skärblom.
Ordet överlämnades till professor Evert Norlin.
Professor Norlin lämnade en kort redogörelse för en
undersökning rörande oljeförbrukningen vid
bilmotorer. Föredraget finnes publicerat i Teknisk tidskrift,
avdelning Automobil- och motorteknik, häfte 2, den
18 februari 1939. Efter föredraget följde en kort
diskussion, varefter ordföranden framförde
avdelningens tack för detta intressanta meddelande.
Vid föredraget voro ca 100 medlemmar, inberäknat
gäster, närvarande.
Ordföranden förklarade sammanträdet avslutat.
Efter sammanträdet följde supé med eftersits, varvid
Mr Broeze bl. a. framhöll det utomordentliga i att man
så här omedelbart med likasinnade kunde ventilera
frågorna vidare. Där blev nog en hel del sagt, och
klockan blev över midnatt, innan församlingen bröt
upp.
G. P—a.
den Ingenieuren in beiden ländern deuten, die
ein-ander vieles von den besten und modernsten
tech-nischen Leistungen zu sägen haben. Nur wenige Tage
her war ja einer der bedeutendsten schwedischen
In-genieure in Holland um einen Vortrag für den Kon.
Inst. v. Ingenieurs zu halten. Auch die Abt. für
Petroleum Techniek unseres Institutes ist mit diesem
Gedanken des Austausches einverständig. Die
schwe-dische Industrie ist allerdings nicht direkt in derselben
Weise wie unsere Äbteilung in das öl engagiert, aber
ist als Verbraucher jedoch an den gemeinsamen
In-teressen dieser Frage beteiligt.
Ein paar Worte im Voraus tiber die Låge der
Forschung in der Petroleum-Industrie. Diese dehnt
sich über alle Probleme aus, gegenüber welchen die
Industrie sich gestellt sieht, sowohl in der Exploration
wie in der Gewinnung, in der Verarbeitung des
Roh-materials wie in der Verwendung des Fertigproduktes.
In der Royal-Dutch-Shell Gruppe, zu der unsere
Ge-sellschaft, die Bataafsche Petroleum Maatschappij als
Erzeugungsgesellschaft gehört, werden diese Arbeiten
auf mehrere Laboratorien verteilt, von denen ich als
die grössten nenne das chemikalisch physikalische
Laboratorium in Amsterdam und ein ähnliches
Laboratorium in Emeryville, bei San Francisco. Unser
Delf-ter Laboratorium, das sich nach einer schönen
Ent-wicklungsperiode von zehn Jahrén von seinem
Grün-der und Leiter, der viel zu früh gestorbene G. D.
Boerlage, im vergangenen Jahre beraubt sah, zählt
mit seinem Personal von insgesamt etwa 80
Angestell-ten zu den kleineren."
Efter dessa inledande ord övergick Mr Broeze till
sitt egentliga ämne, vilket han delade upp i tre
huvuddelar:
1) Förslitning av kolvring och cylinder.
2) Fastsittande kolvring.
3) Kolvringsbrott.
Föredraget illustrerades med ett rikt antal
ljusbilder. Föredraget finnes publicerat i Teknisk
tidskrifts avdelning för Automobil- och motorteknik,
häfte 3, den 18 mars 1939.
Ordföranden framförde avdelningens tack till Mr
Broeze för att han velat komma hit och redogöra för
sina undersökningar. Genom de personliga
förbindelser med svenska forskare, som genom detta besök
uppkommit, hoppades ordföranden att ett ömsesidigt
utbyte av våra erfarenheter skulle komma till stånd,
vilket kunde bidraga till en utveckling av dessa
viktiga frågor. Ordföranden bad Mr Broeze framföra en
hälsning till våra kolleger i Holland samt slöt med
Litteratur
Bokanmälan.
Klima und Gradtage in ihrén Beziehungen zur
Heiz-und Lüftungstechnik, av M. Hottinger. 120 sid. med
60 fig. Berlin, Julius Springer, 1938. Pris häft.
M. 9: 60.
Red. har översänt föreliggande bok till
civilingenjör Wilhelm Dahlgren för eventuell
recension. Från ing. Dahlgren har med anledning
därav inkommit ett brev, som med benäget
tillstånd återges nedan.
Den till mig för eventuell recension tillställda
avhandlingen Klima und Gradtage etc. av ing. M.
Hottinger, Zürich, har jag ej studerat så grundligt, att jag
kan avge någon recension av densamma.
Det är en med tysk grundlighet elegant genomförd
undersökning för bestämmande av olika orters
värmeförbrukning vid deras byggnaders uppvärmning, sådan
denna framgår av ortens klimat.
Detta sker genom fastställande av varje orts antal
uppvärmningsdagar och genom summering av deras
grad-dagar. Ett mycket stort antal tabeller och kurvor
äro härvid använda. Resultaten äro angivna för en
mängd orter runt hela jordklotet.
Samma uppgift behandlade jag på ett enklare sätt
uti en avhandling: Temperaturkurvor för olika orter i
Sverige och deras värmetekniska betydelse, Sv.
värme-och sanitetstekniska föreningens handlingar II 1922. I
stället för grad-dagar använde jag beteckningen ortens
"specifika värmebehov". Min undersökning gällde 22
svenska orter och grundade sig på statistiskt material.
Ing. Holger A. Lundberg utvecklade saken mera
teoretiskt och tillade uppgifter för ytterligare 15 svenska
orter uti Ingeniörsvetenskapsakademiens handlingar
nr 29, 1924. Professor H. Kreuger upptog saken i
Ingeniörsvetenskapsakademiens handlingar 1924, nr 36
och utbytte beteckningen sp. värmebehov mot det
bättre ordet värm ef ö rb raknings tal. Han bifogade
geografiska kurvor för detta tal för hela landet.
Bland Hottingers uppgifter anföras endast
Stockholm och Haparanda för Sverige. Uppgiften för
Stockholm stämmer väl, för Haparanda har han kommit till
något högre resultat. Utgångspunkterna äro något
olika.
Wilhelm Dahlgren.
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
