Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
Fig. i. Stickslagningsmaskin.
mycket en bandsåg för
träbearbetning men
med den skillnaden,
att bandet är slipat
med egg i stället för
tänder. Vid
användandet av denna maskin
måste tygpacken föras
mot klingan, och på
grund av bandets
ringa bredd kan
arbetet utföras med
verkligt god precision.
Numera användas i stor
utsträckning
handskärmaskiner. Dessa
hava den fördelen, att
de lätt kunna
förflyttas från en plats till
en annan, och
dessutom behöver ej någon
förflyttning av tygupplägget ske (fig. 2 och 3).
Handskärmaskinen är försedd antingen med en upp- och
nedgående kniv eller en roterande klinga. Maskinen
med roterande klinga kan i allmänhet icke användas
för annat ändamål än avskärning av tyger e. d., då
man med den runda klingan icke kan erhålla så exakta
mått som med den upp- och nedgående kniven.
Vid utskärning av mindre detaljer, såsom
underkragar, lärftdelar m. m., använder man sig numera
av ett nytt förfaringssätt, nämligen
utstansningsför-farandet. Detta sker i en kraftig stansmaskin, i
vilken för detta ändamål ett speciellt konstruerat
stansverktyg är inmonterat. Denna stansmaskin
användes i allmänhet i kombination med
uppläggningsmaskinen, varvid materialet frammatas direkt på
stansmaskinens bord, utstansas, bortforslas,
frammatas igen, och operationen fortsätter kontinuerligt.
Vid en forcerad tillverkning kan det ofta hända,
att en sammanblandning av de olika delarna kan ske,
varför man är nödsakad uppmärka dessa. Uppmärk
-ningsmaskinen är en liten sinnrik apparat, som
stämplar små kartonger och fäster fast dessa å resp.
delar tillhörande plagget.
Yid sömnadsarbetet är det mycket viktigt, att det
markeras hur
breda sömmarna
skola vara, eller var
Fig. 5 a. Vanlig symaskin.
Fig. 2.
Fig. 3.
Elektriska handskärmaskiner.
vissa detaljer skola påsys, såsom t. e. fickor, ärmar,
kragar m. m. Vid en så forcerad tillverkning, som
förekommer inom konfektion, måste alla detaljer vara
noggrant utskurna och alla markeringar så exakta,
att icke någon felsömnad kan uppstå. Den minsta
felaktighet i sömnaden ger genast en förändring i
plaggets passform. Markeringen sker med en särskilt
därför avsedd apparat, nämligen
stickslagningsappa-raten (fig. 4). Denna är försedd med en nål, som
vid nedtryckning av handtaget tränger igenom tyget,
den medföljande tråden fastnar på en gripare, och
när nålen åter går upp, lämnar den tråden kvar i
tyget. Genom att avklippa tråden över och under
tyget, lämnande ca 1/2 cm kvar av tråden, utgör
denna den åsyftade markeringen.
Den viktigaste maskinen inom
konfektionsindustrien har varit och är fortfarande den vanliga
symaskinen (fig. 5 a). Den har under årens lopp avsevärt
förbättrats, och numera finnes en oändlig massa
varianter av denna typ. Gemensamt för alla dessa är
skyttelns konstruktion. Denna består av griparen,
spolhylsan och spolen. Griparen är den
fundamentala delen, som genom sitt arbete åstadkommer de
öglor, som sammanbinda övertråden och undertråden
med varandra och bildar den egentliga sömmen. På
de äldre maskinerna var griparen konstruerad med
en fram- och återgående rörelse, men numera hava
alla symaskinsfabriker övergått till
den roterande griparen. Från
huvudaxeln, som i allmänhet roterar
med en hastighet av ca 3 000
varv/min., får nålen sin upp- och
nedgående rörelse, motsvarande
samma antal stygn per minut.
Griparaxeln erhåller sin rörelse
genom en kuggväxel eller rem från
huvudaxeln. Utväxlingen ger
griparaxeln det dubbla varvantalet (fig.
5 b). När nu nålen med tråden
tränger ned genom tyget och den
underliggande plåten, fattar
griparen tråden och för den runt
spolhu-set, i vilket spolen med undertråden
är belägen. Vid nålens uppåtgående
rörelse samt med hjälp av en s. k.
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
