- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Mekanik /
91

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mekanik.

överföres till C. På detta sätt fortskrider arbetet med
ständig funktionsväxling mellan de tre behållarna.

En närmare undersökning visar nu, att —
märkvärdigt nog — i båda dessa fall den optimala
avverkningen är just densamma som i det ursprungliga
fallet.

Vad den optimala föroreningsgraden angår, så har
den i det första nu behandlade specialfallet värdet:

100 G VT 1

s It Q [1 —f[Qj] sJ 1 ;
S är oljecirkulationen i 1 per timme.
I det yttersta gränsfallet, att S är oändligt stor, blir
föroreningsgraden densamma som i originalfallet. Vid
minskad cirkulation förbättras reningen men ganska
obetydligt, så länge cirkulationen håller sig till i
praktiken använda värden. Bästa reningsverkan uppnås,
när cirkulationen får sitt minsta värde dvs. är lika
med centrifugens avverkning, i vilket fall ju dock
smörj systemet övergått till vanlig direkt rening av
spilloljan. I det tidigare behandlade fallet skulle
härvid föroreningsgraden falla från 0,320 till 0,215, vilket
ju synes ganska fördelaktigt. Tyvärr kan ingen
tillnärmelsevis så stor förbättring i verkligheten uppnås,
då cirkulationen måste hållas vida högre. Huruvida
man likväl bör använda anordningen ifråga och taga
den lilla förbättring, den medger, beror närmast på
om motorns konstruktion utan komplikation eller
fördyring medger att koncentrera hela den
återström-mande oljemängden till en rörledning, från vilken
centrifugen kan matas. Detta är en rent
motorteknisk fråga, som ligger utanför denna utredning.

Beträffande det andra specialfallet visar det sig, om
optimala avverkningen hålles, att vid slutet av en viss
behållares arbetsperiod, när oljan nått högsta graden
av förorening, smutshalten uppgår till just samma
värde som jämviktssmutshalten vid
originalanordningen. Då emellertid vid arbetsperiodens början
oljan givetvis varit renare, har oljans smutshalt i
medeltal varit lägre än vad som skulle ha varit fallet
vid originalanordningen. Oljans försmutsning under
arbetsperioden sker lineärt med tiden, varför
medel-smutshalten är lika med aritmetiska mediet mellan
föroreningsgraderna vid början och slutet av
arbetsperioden. I det behandlade fallet betyder detta, att
medeltalssmutshalten skulle bliva ungefär 80 % av
jämviktssmutshalten. Detta innebär alltså, att man
vid denna modifikation kan uppnå ett visst
reningsresultat med en centrifug av 80 % storlek eller, vad
som är detsamma, uppnå lika gott reningsresultat som
med en 25 % större centrifug. Emellertid medför
anordnandet av tre sumpbehållare med erforderliga
rörledningar och armatur sannolikt väl så stora
kostnader som vad som sparas på centrifugens anskaffning
och drift, varför ej heller denna modifikation torde
medföra några egentliga fördelar framför det
ursprungliga systemet.

Av det föregående är det alltså tydligt, att det
finnes en viss avverkning, vid vilken en centrifug skall
arbeta för att vid cirkulationssmörjning lämna bästa
möjliga resultat. Man kan då fråga, om denna
optimala avverkning i allmänhet kommer till användning
i praktiken. Svaret måste tyvärr bli nekande. Så
gott som undantagslöst användes en alldeles för hög
avverkning.

Orsaken härtill är lätt insedd. Det ingår i det

allmänna medvetandet att en centrifugs "storlek’" och
därav beroende värde representeras just av
avverkningen. Detta är även för åtskilliga
användningsområden fullt berättigat. Om ett mejeri skall anskaffa
en mjölkseparator och olika offerter jämföras med
varandra, anses det självklart att en 5 000 1
separator är dyrare än en 3 000 1 maskin, och jämförelsen
av de offererade prisen sker emellan maskiner av
samma avverkning. Till grund för detta förfarande
ligger emellertid förutsättningen, att samtliga
maskiner ha samma "renskumning". Skulle detta ej vara
fallet, måste hänsyn tagas härtill. Om av två
maskiner för 5 000 1 avverkning en är känd för att ha en
bättre renskumning, anses denna i verkligheten vara
en större och värdefullare maskin. Ehuru de olika
separatortypernas renskumning är tämligen
standardiserad och ganska väl känd, fordra köparna ofta
garantier beträffande renskumningen, och om någon
leverantör kan åtaga sig särskilt goda sådana, räknas
detta honom till favör. Dessa relativt ordnade
.förhållanden möjliggöras därav, att dels mjölken trots
vissa variationer är av tämligen konstant
beskaffenhet, och dels noggranna och allmänt antagna
fettbe-stämningsmetoder stå till förfogande.

Helt annorlunda är läget beträffande
oljecentri-fugerna. Här saknas så väl en standardiserad
centri-fugeringsvätska som erkända analysmetoder. Då
avverkningen endast i förening med det erhållna
resultatet kan anses som ett mått på centrifugens "storlek",
och metoder för resultatets uppmätning saknas,
kommer avverkningsbegreppet att hänga i luften och ej
längre ens som ett överslag representera centrifugens
arbetsförmåga. I själva verket har
avverkningsbegreppet degenererat därhän, att avverkningen vid
oljecentrifuger betyder föga mera än den största
oljemängd centrifugen överhuvud kan taga emot,
utan att det rinner över. Uppenbarligen är detta
tillstånd mycket ogynnsamt ur både leverantörens och
användarens synpunkt. Den samvetsgranne
leverantören, som önskar lämna sina kunder god tjänst, blir
missgynnad i jämförelse med mindre noggranna
konkurrenter, som erbjuda hög avverkning utan tanke
på effektiviteten. Kunden å sin sida förledes ofta
att föredraga den mindre effektiva apparaten
framför den effektivare. Men detta är ej det värsta. Den
svåraste följden av det nuvarande
oefterrättlighets-tillståndet är, citt centrifugerna i allmänhet komma
att drivas med alldeles för höga avverkningar.
Användaren resonerar helt naturligt så, att när han köpt
och betalat för en maskin med stor avverkning, så
skall han också utnyttja denna. Även om
leverantören väl känner till sakläget, måste han vara
försiktig för att ej uppväcka misstroende. Om en säljare
säger: "Min maskin är en 4 000 1 maskin och den skall
Ni därför köra med 4 000 1, så får Ni valuta för Edra
pengar", men den andre säger: "Min maskin är en
4 000 1 maskin, men Ni bör ej köra med mera än
500 1, om Ni vill ha bästa resultat", så är det nog
troligt, att affären går till den förre.

Uppenbart är ju, att en verkligen "större" maskin,
rätt använd, ger bättre reningsverkan än en mindre.
Detta har jag i det föregående i detalj utrett. Det
misstag, som mången gör, ligger i dels att förblanda
en "stor" maskin med en stor uppgiven avverkning
och dels att förblanda ett riktigt användande av en
maskin med att köra den med den angivna avverk-

91

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:37:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939m/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free