Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
ningen. För att undvika dylika misstag fordras
opartisk teknisk upplysning.
I det föregående har jag i huvudsak behandlat
centrifuger och deras användning, ehuru de
grundläggande formlerna äro tillämpliga på
reningsapparater av varje slag. Jag har begränsat mig till de
allmänna principerna och underlåtit att göra några
jämförelser vare sig mellan filter och centrifuger eller
mellan olika typer av de senare inbördes. Det som
kan stöta på kommersiell propaganda hör nämligen
ej hemma inför Teknologföreningen, utan här böra vi
koncentrera oss på tekniska och teknisk-ekonomiska
frågor. Just ur denna synpunkt tror jag dock det
kan vara berättigat att antyda några riktlinjer för
jämförelse mellan ett filters och en centrifugs
prestationer.
Formeln 5 gäller helt allmänt såväl för filter som
för centrifuger, men för att kunna tillämpa densamma
måste givetvis funktionen †{Q) vara känd. Hur denna
funktion ser ut för filter är, som nämnt, ej känt.
Som jag redan inledningsvis antytt, kan man nog
utgå ifrån att funktionen stiger med stigande Q,
men hur stigningen sker är obekant. För att vara
säker på att ej behandla filtret orättvist har jag
därför gjort det för filtret gynnsammaste möjliga
antagandet, nämligen †{Q) — 0, dvs. filtret renar vätskan
fullständigt, oberoende av avverkningen.
Formeln blir då helt enkelt
eller med samma siffervärden som förut
40 3
r = ; För r = 0,32 erhålles Q = 126 1.
v
Sålunda. Om filtret kan arbeta med 126 1 per
timme, är det i reningsavseende likvärdigt med
centri-fugen; vid större avverkning överlägset men vid
mindre avverkning underlägset.
Om man därför vill jämföra ett filter med en
centrifug av den angivna typen och storleken i avseende
på reningsverkan vid en dieselmotor av det angivna
slaget, så bör man
. icke titta på ett oljeprov i ett provrör för att se,
från vilken apparat den avgående oljan är renast,
utan taga reda på om filtret kan arbeta med högre
avverkning än 126 1 per timme.
Jag har ingen anledning yttra mig om det
sannolika resultatet av en sådan jämförelse, helst som ju
filter — liksom centrifuger — kunna byggas i högst
varierande storlekar, utan inskränker mig till att
konstatera att jämförelsen bör ske på ovan angivet sätt.
Det problem, jag har behandlat, är ju av ganska
enkel natur, om man endast ser till att man får
problemställningen klar. Hittills har emellertid denna
vanligen varit missförstådd, varigenom dels
misstag-vid val av reningsapparater uppkommit och dels i sig
själva goda och lämpliga apparater blivit använda
på ett oeffektivt sätt. Jag hoppas, att den utredning
jag nu lämnat skall bidraga till införandet av en
bättre sakernas ordning.
Luften i våra bostadsrum.
Av civilingeniör MÅRTEN BLOMQVIST.
Liksom ett klimat är eller anses bättre än ett annat,
likaväl kan man ungefärligen angiva huru luften i
våra bostadsrum bör vara för att anses behaglig och
lämplig ur hygienisk synpunkt.
Man kan t. e. på arbetsplatser eller annorstädes
vara tvungen att uppehålla sig i luft, som kan
väsentligt avvika från vad man vill kalla idealisk.
Och därför bör det vara så mycket mera angeläget,
att den luft vi andas under vår fritid och när vi sova
har så bra egenskaper som möjligt ur hygienisk
synpunkt och som det under för handenvarande
förhållanden låter sig göra. Då blir det ändock under
halva dygnet luftombyte till det bättre.
I U. S. A., som väl får anses vara föregångslandet
på luftbehandlingens område, samt även andra land
såsom i Tyskland och Schweiz ha många
undersökningar gjorts för att söka bestämma
behaglighets-gränserna för luft uti bostadsrum. Man har även
kommit fram till mer eller mindre likartade
"behaglighetsområden" för luften främst med hänsyn till
lufttemperatur och relativ fuktighet samt även i
sammanhang därmed luftrörelsens inverkan.
Så finnas även instrument konstruerade för att
bestämma luftens behaglighet. Ett sådant är den s. k.
Katatermometern, som i princip utgöres av en
termometer med relativt stor vätskebehållare nedtill. Ska-
lan har två markeringar vid + 38 °C och + 35°C ocb
vätskan är helst kvicksilver.
Man provar då luftbehagligheten genom att
observera huru lång tid som erfordras för kvicksilvret att
sjunka från 38°C till 35°C på Katatermometern, vilken
före provet uppvärmts så att kvicksilvret stigit upp
ovanför -‡- 38°-strecket. Härigenom kommer både
temperatur och rörelse hos luften att få sin inverkan
vid värmebortföringen från vätskebehållaren hos
Katatermometern.
Även till luftfuktigheten tages hänsyn. Diagram
över olika värden finnas uppgjorda, vari man kan
se huru de avlästa värdena ligga till ur
behaglighets-synpunkt.
Det har skrivits i Tekn. tidskrift rätt mycket om
olika sätt och anordningar för behandling av luft i
allmänhet, men om de egenskaper, som luften bör ha
ur behaglighetesynpunkt har ej mycket omnämnts i
svensk litteratur. En sammanfattning av olika
utländska undersökningar och erfarenheter på detta
område med försök att bedöma dem ur svensk synpunkt
med hänsyn till svenska klimatförhållanden har här
gjorts i föreliggande uppsats. Det är såsom ovan
antytts amerikanska (1), tyska (2, 3) och delvis
schweiziska (4) publikationer, som studerats.
Man kan genast konstatera, att för Sveriges vid-
92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
