Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
MEKANIK
Redaktör : H. F. NORDSTROM
HÄFTE 9 utgiven av svenska teknologföreningen 16 SEPT. 1939
INNEHÅLL: Värmeförlusterna från isolerade rör och den ekonomiska isolationstjockleken, av
civilingenjör Holger A. Lundberg. -— Bidrag till teorien för pendeldämparen, av överingenjör W. R. Uggla. —
Föreningsmeddelanden.
Värmeförlusterna från isolerade rör och den
ekonomiska isolationstjockleken.
Av civilingeniör HOLGER A. LUNDBERG.
Några avsevärda teoretiska svårigheter möta ej, då
man ställes inför problemet att beräkna
värmeförlusten från en isolerad rörledning eller den
ekonomiska tjockleken på isoleringen. Men ur praktisk
synpunkt äro de exakta ekvationerna så pass svåra
att genomskåda och så pass besvärliga, att åtskilliga
metoder utarbetats för att underlätta det. praktiska
räknearbetet. Dock kan man — kanske en smula
överdrivet- — säga, att dessa metoder, om de äro
allmänt giltiga, sakna överskådlighet och att de, om
de äro överskådliga, sakna allmängiltighet. En
väsentlig brist hos dem alla är, att de icke giva ett
klart uttryck åt, hur en ändring i isolationens
tjocklek inverkar.
Föreliggande arbete utgör ett försök att för
beräkningen av värmeförlusterna och den ekonomiska
isoleringstjockleken finna approximativa ekvationer,
i vilka isoleringstjockleken omedelbart ingår på ett
enkelt sätt. Då ju åtskilliga variabler såsom
rör-diameter och isoleringens värmeledningstal ingå i
problemet, har detta ej varit möjligt utan hjälp av
tabeller eller i nödfall kurvblad.
I. Beteckningar.
De till en början använda beteckningarna
sammanställas nedan. Redan här må påpekas, att senare
allt efter behov ett antal ytterligare beteckningar
komma att införas.
tx = det varma mediets temperatur i °C.
it2 = den omgivande luftens temperatur i °C.
(i-, = isoleringens inre diameter i meter, ofta =
rörets yttre diam.
dy = isoleringens yttre diameter i meter.
d _d.
s — 9—- = isoleringens tjocklek i meter.
. , . , - , . kcal
X = isoleringens värmeledningstal i ^ ^sq-
ay = värmeövergångstalet mellan isoleringens ytter-
, , . , T „ . kcal
yta och den omgivande luften i -— —..
kr = "enhetsförlusten" pr m rör under en timme vid
en temperaturskillnad av 1 °C, alltså
kcal
mh°C’
1 cn h °C
Mr = — = "rörformmotståndet" i —.
kr kcal
q — värmeförlusten pr meter rör under en timme i
kcal.
II. Den teoretiskt riktiga förlustekvationen.
.Yid en rörledning med något så när riktigt
dimensionerad isolering kan man i allmänhet försumma
värmemotståndet vid övergången från det inre
varmare mediet till rörväggen samt motståndet i
rör-väggen. Gör man detta, får man ekvationen
Q =
n (tt — t2)_
1 ln -j–1
2 X di ay dy
kcal
m h
I nämnaren finnas nu två termer, som hava
karaktär av värmemotstånd. De sammanslås med faktorn
jr i tälj ären till ett "rörformmotstånd"
1
1
M = f = –—, ln df
r Ä, 2 n X di
avndy
(1)
Huvudekvationen ovan övergår då till den
förenklade formen
ti — t, , kcal
ff-V-M’!-*) mh ......... «
Nu kan man göra ytterligare en förenkling genom
att sätta a ~ 7. Det är visserligen sant, att detta
värde endast gäller vid måttliga yttemperaturer
och lufthastigheter, men avvikelserna spela vid
rörledningar, förlagda inomhus och normalt isolerade,
icke större roll. Skulle man i något specialfall anse,
att ett annat värde bör införas, kan man enligt senare
given regel, göra detta. I det följande räknas
över-„ kcal
allt med ay = 7 _
Ekvationen (1) kan då skrivas:
M„
15,92 , d„
- -• ln —■-
100 2 di
0,0455
(3)
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
